Även om antalet underkända är högt är det inte chockerande högt. Även utomlands är det vanligt att revisorerna går upp ett par gånger i examensproven.
– Därmed vill jag absolut inte förringa problemet. Både FAR, IREV och enskilda byråer arbetar aktivt med resultaten och försöker finna lösningar.
Så kommenterar Björn Markland, generalsekreterare i FAR, det låga antalet godkända i föreningens tredje prov. IREV är Institutet för Revisionsutbildning som tillsammans ägs av FAR och SRS (Svenska Revisorsamfundet) och som administrerar bland annat revisorsproven (mer om IREV på sidan 20).
– Det här är naturligtvis inte bra. Det förlänger praktiktiden eftersom så många gör om proven. Dessutom skapar det stress hos den som ska tentera.
Han tror dock inte att de dåliga resultaten ger FAR dåligt rykte.
– Tvärtom. Att ha prov som är svåra och som inte släpper igenom alla och envar borde i själva verket ge oss bra rykte.
Björn Markland vänder sig också mot de argument som ibland förs fram att proven är till för att värna de redan auktoriserade revisorernas revir. Att syftet med proven i första hand skulle vara att kunna gallra ut blivande revisorer.
– Jag vill påminna om att vi införde proven när det var som mest ont om revisorer och när vi hade stora problem med rekryteringen. Men däremot håller jag med om att proven och examenskraven ska leda till en professionell elit. Vi måste ha ytterst kunniga medarbetare i revisorsyrket. Och i det ingår att bli av med dem som är klart olämpliga.
Både EES-avtalet och EU ställer krav
Dessutom ska Sverige, både enligt EES-avtalet och som medlem i EU, ha en yrkesexamen som intygar revisorns teoretiska och praktiska färdigheter för att säkerställa lagstadgad revision.
De teoretiska kunskaperna ska inhämtas vid universitetet och högskolor. Revisorsutredningen föreslår en kandidatexamen för godkänd revisor och för auktorisation en magisterexamen.
De praktiska färdigheterna får revisorn under sin byråpraktik och genom proven ska byrån och i sista hand tillsynsmyndigheten alltså kunna kontrollera att revisorn verkligen har förstått kopplingarna mellan teori och praktik.
Ekonomexamen inte alltid det bästa
För närvarande krävs ekonomexamen för att kunna bli revisor. Björn Markland är inte säker på att det alltid är det bästa.
– Egentligen tror jag inte att revisorns grundexamen behöver vara så starkt koncentrerad på redovisning som nu. Ämnesinriktningen på grundutbildningen är inte så väsentlig. Det viktiga för en revisor är att tillägna sig en objektiv syn på tillvaron och att lära sig att kritiskt analysera fakta. Det ger en helhetsbild som jag tror många revisorer saknar idag.
Tänkbar förklaring till misslyckanden
– Det kan också vara förklaringen till att så många misslyckas på proven, fortsätter Björn Markland. En del nya revisorer har stora faktakunskaper men de saknar förmågan att se komplexiteten, var problemet egentligen ligger och var man som revisor börjar nysta upp det. De har inte fått lära sig det tillräckligt helt enkelt.
Han anser också att handledningen på byråerna kunde vara bättre.
Jag hade en mentor som tog had om mig
– När jag började i här yrket 1967 hade vi inte så mycket kurser som nu. Men jag hade en mentor, en äldre revisor som tog hand om mig. Han skällde på mig när jag gjorde fel och berömde mig när jag gjorde någonting bra. Och han talade om varför det var fel och rätt. Nu har vi istället en mängd i sig förträffliga kurser vi skickar våra adepter på. Men alltför sällan tar vi reda på om de har lärt sig någonting.
– Revisorerna har inte tid med det idag. Men jag hävdar att vår bransch måste ta sig den tiden. Annars lär yrket utarmas på sikt.