FEE (Federation des Experts Comptables Européens) har publicerat en stor genomgång av pensionsförmåner i sexton europeiska länder. Rapporten visar på stora skillnader mellan de undersökta länderna både vad gäller finansiering, omfattning, regler och hur pensionerna sedan hanteras i redovisningen.

FEE har undersökt alla EU-länder utom Grekland och Portugal och dessutom Cypern, Norge och Schweiz. De områden som tas upp är:

  • Sociala, legala och institutionella aspekter på pensioner och förtidspensioner

  • Arbetsgivarens redovisning av pensionerna

  • De redovisningsregler som gäller för pensionsfonder och försäkringsbolag

  • Försäkringsmatematiska frågor

  • Revisorns roll

Det finns tre huvudgrupper av pensionssystem: allmänna (statliga) pensioner, tjänstepensioner och enskilda lösningar, t.ex. företagsanknutna.

De allmänna pensionerna finansieras löpande, de betalas över årets budget. Tjänstepensionerna kan vara helt av premiereservtyp eller finansieras helt eller delvis över årets budget.

Arbetsgivarens åtaganden och garantier skiljer sig också åt liksom t.ex. den anställdes intjänandetider och möjligheter att flytta pensionsförmånerna mellan olika anställningar.

I vissa länder är vidare skatteavdragen generösa, i andra obefintliga.

Rapporten pekar på att många länder står inför det välkända problemet med stigande medelålder, sjunkande andel yrkesverksam befolkning och otillräckliga pensionsavsättningar.

Ingen konsekvent princip

När dessutom inget av de undersökta länderna tillämpar en försäkringsmatematisk princip konsekvent ens inom landet (än mindre mellan länderna) är slutsatserna i rapporten att mycket måste göras på redovisningssidan.

Det handlar både om att harmonisera redovisningsprinciperna för ökad jämförbarhet mellan länder och företag och om vilka upplysningar som företagen måste lämna om pensionsskuld och andra åtaganden (t.ex. i vilken grad man kan räkna med att det blir ”pengar över” till företaget i vissa premiereservsystem).

Vill påverka IASC

I sitt förord skriver John Mogg, generaldirektör för EUs DG XV (”Internal Market and Financial Services”), att han hoppas att denna översikt ska innebära att Europa ger ett bra bidrag till IASC:s pågående arbete med att revidera standards för redovisning av pensioner:

IASC:s tidigare arbete har inte i tillräckligt hög grad speglat den mångfald av pensionssystem som finns i Europa. Om IASC nu kan ta hänsyn till de olika redovisningstraditioner som finns i Europa, kan det medföra att europeiska företag kommer att omfatta en standard som leder till ökad jämförbarhet mellan företagen när det gäller behandlingen av pensionerna.

Mogg instämmer också i rapportens slutsats att de stora skillnaderna mellan de olika länderna och systemen kan tvinga fram regler som föreskriver betydligt mer information i årsredovisningar för att öka jämförbarheten.

I rapporten påpekas dessutom fördelarna med att föreskriva användning av strikt bokföringsmässiga periodiseringsprinciper för att ”minska valfriheten mellan olika försäkringsmatematiska metoder”.

(”FEE Survey of Pensions and Other Retirement Benefits i EU and non-EU Countries” kan beställas från förläggaren Routledge i London. Priset är ca 75 pund.)