Den första hearingen kring nya BAS 95 och EU-BAS hölls torsdagen 7 september på Industrihuset i Stockholm. BAS-gruppens styrelseordförande, Sune Carlsson, inledde med en kort presentation av arbetet.
– Det är väldigt få som sysslar med redovisning på det här sättet. Det är tydligen inte tillräckligt sexigt. I stället koncentrerar sig forsknings- och utvecklingsarbetet i alltför hög grad på den finansiella biten, sa Sune Carlsson vidare.
Därefter presenterade projektledaren Torulf Jönsson själva arbetet med den nya BAS-planen och de aktuella problemen (se även intervjun med Jönsson på föregående uppslag).
Han betonade starkt att arbetet måste ske under tidspress även om själva tillämpningen av lagstiftningen dröjer till 1997. Och han hoppades att många av de närvarande skulle hörsamma en kallelse till den första BAS-dagen den 21 november.
Propositionen nära
En annan medlem i arbetsgruppen, civilekonom Eva Nyström från Justitiedepartementet, sekreterare i Redovisningskommittén meddelade att propositionen till ny EU-anpassad årsredovisningslag (ÅRL) skulle läggas inom några veckor (den är alltså möjligen redan lagd när detta nummer av Balans trycks) och att riksdagen kunde väntas ta ställning i november eller början av december.
Vad gäller Redovisningskommittén är det avsikten att dess slutbetänkande ska vara klart 1 april 1996.
Den nya årsredovisningslagen innehåller ju bl.a. möjligheter till kostnadsindelad eller funktionsindelad resultaträkning, vilket föranledde Eva Nyström att ställa några frågor till det närvarande Redovisnings-Sverige:
Båda eller bara en?
– Ska EU-BAS innehålla båda eller bara en av dessa? I så fall vilken? Och ska den följa uppställningsformen i den nya balansräkningen eller ska kassa fortfarande vara 1010?
Peter Berg från SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund) framförde några av sin organisations synpunkter:
– Bokslutet 1996 kan tas fram enligt de nu gällande reglerna. 1997 gäller det nya. En omarbetning måste i vilket fall ske vilket år man än väljer att gå över till den nya kontoplanen, annars får man inte jämförbarhet.
– De dubbla uppställningsformerna kan naturligtvis skapa nya problem för jämförbarheten.
– Nya ÅRL är inte helt tydlig på hur man ska definiera korta resp. långa skulder.
– Dörren öppnas för en ny entreprenadredovisning om man slopar sambandet mellan beskattning och redovisning så som föreslagits. Nu tror SRF också på ett genombrott för successiv vinstavräkning för entreprenadarbeten.
Kostnadsindelat i SRU
– Skatteförvaltningen kommer med 99,9-procentig säkerhet att kräva kostnadsindelad resultaträkning i SRU, meddelade sedan avdelningsdirektör Rolf Törnqvist från Riksskatteverket.
Han trodde dock inte att det skulle medföra några problem för de stora företag som kunde tänkas använda funktionsindelad resultaträkning.
Leif Sundberg från Statistiska Centralbyrån var, liksom Peter Berg, inne på de korta och långa skulderna:
– Här kan vi få problem med vår statistik över nyckeltalen i de svenska företagen, eftersom de nya gränsdragningarna verkar oklara.
Lars Hansson, representant för de som gör dataprogrammen, hade en delvis annorlunda syn på problemen:
– Idag kan nästan alla program generera de rapporter företaget behöver oberoende av hur kontoplanen ser ut. Att även skapa rapporter enligt EU-BAS bör inte vara några svårt för de flesta.
– Man ska tänka sig noga för innan man vänder upp och ned på invanda kontoplaner, tyckte han. Behåll mycket av de gamla strukturerna, men ändra ordentligt där det behövs!
När och hur?
Här gled småningom diskussionen över till frågan om när och hur förändringen skulle genomföras.
– Låt den gamla planen vara kvar till dess att alla företagsformer 1998 gått över till nya bokslutsuppställningar, ansåg Cege Ekström, lärare i företagsekonomiska ämnen och läromedelsförfattare.
– Det är bättre att ändra allt på en gång så får vi lära oss det nya ordentligt, även om det blir jobbigt, tyckte Peter Berg.
Martin Johansson från Svenska Revisorsamfundet SRS tyckte också att man skulle ta alla ändringar på en gång – men vid en senare tidpunkt.
Det höll inte Lars Hansson med om:
– Nej, det som ska ändras ska ändras nu. De nya programmen kan ju göra gamla rapporter för jämförelsens skull. Men de gamla programversionerna får svårt att skapa de nya rapporterna.
I slutet av diskussionen uppehöll sig flera debattörer – bl.a. mot bakgrund av datateknikens möjligheter till flexibilitet och frikoppling mellan kontering och rapporter – vid frågan om BAS-planerna skulle fungera som nomenklatur eller kontoplan. Också branschanpassningen diskuterades.
BAS som tvångströja?
Ilmar Roots, veteran från arbetet med den första BAS på 70-talet deltog också engagerat i diskussionen:
– Jag blir rädd när jag ser BAS-kontoplanen användas som tvångströja, sa han bl.a.
Sune Carlsson och Torulf Jönsson antecknade flitigt hela tiden och Carlsson försäkrade i sin sanmanfattning att man i det vidare arbetet med EU-BAS skulle väga in många av de synpunkter som framförts under debatten.
Bengt Holmquist