Flera företag har med hänvisning till utländsk praxis gjort avsteg från Redovisningsrådets rekommendationer.
Som vanligt var det vid Finforum dags för en presentation av ledamoten av Redovisningsrådet docent Rolf Rundfelts årliga bok om tendenser i börsbolagens årsredovisningar.
Boken är i år lite tjockare än vanligt. Den innehåller bland annat ganska omfattande beskrivningar av den internationella redovisningsorganisationen IASC:s och även EUs arbete.
– Betydelsen av IASC har skärpts på senare tid, konstaterade Rolf Rundfelt. Redovisningsrådet kommer i än högre grad än tidigare att lägga tonvikten vid IASC:s rekommendationer. Nya svenska rekommendationer kommer att ges ut i betydligt snabbare takt än nu. Under de närmaste åren kan vi räkna med 10–20 rekommendationer från Redovisningsrådet som arbetar i hälarna på IASC. IASC räknar med att redan i mitten på 1998 ha en uppsättning regler som i princip är jämförbara med vad den amerikanska marknaden kräver.
Jämförelsestörande poster
Peter Malmqvist, finansanalytiker hos Aragon, var utfrågare och kunde konstatera att Rolf Rundfelt gått igenom jämförelsestörande poster, leasing, aktivering av utgifter, konvertibla skuldebrev, koncernredovisning, upp- och nedskrivning, finansiella instrument och mycket annat i de svenska årsredovisningarna.
– Hur har det gått med de jämförelsestörande posterna sedan rubriken extraordinära intäkter och kostnader avskaffades i resultaträkningen? frågade Peter Malmqvist. Har det blivit bättre?
– Nej, sa Rolf Rundfelt. Företag som för några år sedan rapporterade extraordinära poster använder nu de lite mer luddiga begreppen engångsposter och strukturposter. Redovisningsrådets ambitioner har inte tillgodosetts. Fortfarande finns det i många företag uppfattningen att när ett resultatbegrepp ska lyftas fram så är läsarna inte kompetenta att tolka redovisningen utan de ska ha hjälp genom att man talar om att en vinst eller en kostnad är av engångskaraktär och följaktligen ska lyftas bort.
ABB ”segrare” i klassen
Peter Malmqvist utnämnde ABB till ”segrare” i den här klassen.
– Ja, ABB har sedan det bildades redovisat extraordinära poster som engångsposter, sa Rolf Rundfelt. Ser man på tidsserien så är summan av de här posterna inte noll. Men bra nära. Likadant är det i SCA.
Peter Malmqvist föreslog att man i stället för jämförelsestörande poster borde ha fasta rader för reavinster, omstruktureringsutgifter och liknande. Det blir tydligare så.
– Ja, det är en lösning som engelsmännen har gått in för sedan man precis som Sverige avskaffat eo-begreppet, sa Rolf Rundfelt. Jag tror att det uppskattas av de engelska analytikerna. Man kan också tänka sig en ytterligare utveckling. IASC kommer att kräva att företag som avvecklar verksamhetsgrenar ska särredovisas och då inte bara i årets resultat utan även retroaktivt så att man får ett bättre underlag för att bedöma utvecklingen i den genomgående verksamheten. Det vore en bra lösning på problemet med jämförelsestörande poster.
Peter Malmqvist fortsatte:
– Jag tycker att det är usel redovisning att många bolag klumpar ihop flera sinsemellan väldigt olika poster på en enda rad för att sedan i texten sluddra över det med att det rör sig om lite reavinster och sånt.
– Jag menar att ett sånt bolag medvetet försöker få en vinstutjämning som förmodas göra att bolaget värdesätts högre på börsen därför att det har en jämn och fin vinst. Det värsta är att det kan lyckas. ABB har lyckats. Få bolag värdesätts och redovisar så jämnt och fint som ABB.
Goodwillproblem
Diskussionen övergick senare till goodwill.
– Skanska köper Skåne-Gripen och vips åker 1,1 miljarder i varumärken ut genom resultatet, sa Peter Malmqvist. Det råkade finnas reavinster på 1,7 miljarder i Skanskas resultat. En sak är att prata om var saker och ting ska läggas. Men kan man rakt upp och ner stryka bort tillgångar när man råkar ha lite överskott som ingen sätter P/E-tal på? Får man stryka goodwill hur som helst?
– Nej, sa Rolf Rundfelt. Men om man går över till det internationella planet kan det bli diskussion. Atlas Copco motiverar sin 40-årsnedskrivning av goodwill med hänvisning till amerikansk praxis. Och Skanska kan hänvisa till att nästan alla EU-länder kan skriva bort goodwill, visserligen bara direkt från eget kapital och inte som Skanska – och Volvo – över resultatet. Men i Sverige har vi regler som inte anses tillåta den direktnedskrivning som Volvo och Skanska gjort. Och inte heller 40 år som Atlas Copco. De regler som gäller i Sverige borde vara den självklara utgångspunkten.
Börsen kan reagera
– Här har Stockholms Fondbörs en viktig roll att spela, fortsatte Rolf Rundfelt. Börsen har hittills gått ut ganska lugnt för att åstadkomma rättning i leden. Det verkar inte hjälpa. Därför är det sannolikt att börsen kommer att reagera på ett mer iögonenfallande sätt.
Peter Malmqvist:
– Det blir så fel med till exempel Skanska. Jag sitter där med resultaträkningen och kan aldrig för mitt liv tro att Skanska gör nedskrivningen av Skåne-Gripens varumärken därför att man har betalt 1,1 miljarder för mycket för bolaget. Ingen tror det. Ingen tror heller att Volvo som skrivit ner med 1,8 miljarder har upptäckt – dagen efter – att man betalat 1,8 miljarder för mycket för en grävskopetillverkare. Varför ska de kostnaderna in i resultaträkningen?
Rekommendation om skatter
Rolf Rundfelt talade vidare om att IASC några veckor tidigare antagit en ny rekommendation om skatter som kan bli intressant. Den kommer med all sannolikhet att implementeras i Sverige ganska snart.
– Rekommendationen bygger på den fullskattemodell som redan etablerats i praxis men den för ett steg längre inom det kontroversiella området uppskrivningar, sa Rolf Rundfelt. Det är kanske inget problem för de flesta verkstadsföretag men kanske för skogsindustrin och möjligen också för fastighetsbolagen. Tanken i rekommendationen är att företag som gör uppskrivningar ska redovisa ungefär en tredjedel av uppskrivningsbeloppet som latent skatt.
Uppskrivningsbeloppet är i grunden en obeskattad reserv och i likhet med andra obeskattade reserver ska det delas upp på en skatteskuld och en bit som är eget kapital.
– Ett intressant exempel från ett skogsbolag är SCA som redan har gått in för den nya metoden att räkna fram latent skatt – dock med ett undantag. Undantaget gäller inte oväntat problemet med just de här uppskrivningarna.
”I allt väsentligt”
Rolf Rundfelt hade också ett budskap till de företag som hänvisar till att de följer IASC:s regler med det undanglidande tillägget ”i allt väsentligt”:
– IASC har sagt ifrån att de företagen måste passa sig. Man kan inte skriva att man följer IASC hur som helst.
Inge Wennberg