Remissvar till Justitiedepartementet

Bokföringsbrottet

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över den del av slutbetänkandet SOU 1996:30 om borgenärsbrotten som behandlar bokföringsbrottet. FAR får med anledning härav anföra följande.

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker förslaget.

Motivering

FAR har inte kunnat finna att förslaget innebär några andra sakliga förändringar än rent straffrättsliga. Dessa förändringar innebär

  • att ringa bokföringsbrott avkriminaliseras om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat och ställning i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen,

  • att underlåtenhet att bevara verifikationer och annat räkenskapsmaterial blir tydligare markerat som bokföringsbrott,

  • att bokföringsbrottet delas upp på två brott, avseende den löpande bokföringen och skyldigheten att upprätta bokslut,

  • att bokföringsbrottet klassificeras som mindre allvarligt, normalt eller grovt, samt

  • att bokföringsbrottet enligt klar lagtext straffsanktionerar endast avvikelser från civilrättsliga lagar och inte från skatterätten.

FAR finner sig kunna instämma i alla de föreslagna förändringarna och tillstyrker därför förslaget.

Remissvar till Kommunikationsdepartementet

Ny yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93)

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet av 1995 års yrkestrafikutredning Ny yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93). FAR får med anledning härav anföra följande.

FARs ställningstagande

FAR avgränsar sitt yttrande till frågan om intyg av revisor.

FAR anser att avgivande av föreslaget intyg ligger inom revisorns naturliga kompetensområde och tillstyrker därför detta förslag som sådant.

Det är emellertid enligt FARs mening olyckligt att lagtexten och utredningen ej ger klar vägledning hur lagtextens begrepp kapital och reserver respektive de i lagtexten beloppsmässigt preciserade kapitalkraven skall översättas i de mer vedertagna termerna likviditet och soliditet som ju även de återges i lagtexten. Det är enligt FARs mening nödvändigt att detta preciseras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Yttrandet har avgivits av FARs revisionskommitté

Remissvar till Finansdepartementet

Ny förmögenhetsskattelagstiftning (Ds 1996:42)

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Ny förmögenhetsskattelagstiftning (Ds 1996:42). FAR får med anledning härav anföra följande.

Avgränsning

Förslaget bygger till stora delar på fördelningspolitiska överväganden som FAR normalt avstår från att kommentera. FAR lämnar här endast sådana synpunkter som föranleds av de auktoriserade revisorernas insikter i näringslivets beskattning. Framställningen följer betänkandets numrering.

Allmänt

Förslaget berör endast ytligt den internationella aspekten på förmögenhetsskatten. Med tanke på den framtida samordningen av skatter inom EU borde denna fråga ha lyfts fram. Förslaget drar inte heller några slutsatser av den jämförelse som trots allt görs.

Förslaget innehåller ingen analys, vare sig på kort eller lång sikt, över de statsfinansiella effekter som uppkommer om Sverige behåller en förmögenhetsskatt som till nivå eller konstruktion avviker från den som råder i andra EU-länder.

3.4 Företagskapital

Förslaget innebär att arbetande kapital skall förbli skattefritt. Till arbetande kapital skall även hänföras fastighetsförvaltning samt OTC- och O-aktier.

FAR anser att samma undantag borde ha gjorts för aktier som är noterade på börsens A-lista.

FAR vill också peka på de svårigheter som kan uppkomma vid avgränsning av skulder vid fastighetsförvaltning. I de fall då skulderna överstiger taxeringsvärdet innebär förslaget en skärpning av beskattningen på arbetande kapital, något som uppges inte ha varit avsikten. En regel bör därför införas som beaktar sådana skulder som överstiger fastigheternas taxeringsvärde.

3.5 Latent skatteskuld

Förslaget innebär att latent skatteskuld avseende tillgångar som reavinstbeskattas inte skall beaktas vid förmögenhetsbeskattningen.

FAR avstyrker förslaget. Det fanns inga skäl att frångå den princip som gäller nu. Förslaget innebär att man behandlar tillgångar olika vid förmögenhetsbeskattningen, vilket strider mot neutralitetsprincipen. Förslaget beaktar inte heller det faktum att det kan föreligga orealiserade förluster.

Utredaren menar att det innebär en inkomstskatteförmån att värdeökningen på aktier beskattas först när den realiseras, och att latenta skatteskulden därför inte bör beaktas vid förmögenhetsbeskattningen. FAR kan inte finna att detta resonemang är förenligt med grundläggande skattemässiga principer.

3.6 Aktier m.m.

Förslaget innebär i korthet följande:

  • aktier på börsens A-lista är som huvudregel skattepliktiga till noterade värden

  • innehav av minst 25% av rösterna i aktier på A-listan undantages från beskattning om introduktionen skedde efter utgången av år 1991

  • skattefria A-aktier skall kunna överlåtas på personer som var närstående vid tidpunkten för inregistreringen

  • en huvudägare kan efter utgången av år 1991 utöka sitt innehav utan att drabbas av förmögenhetsskatt på det nya innehavet endast om det sker genom nyemission.

FAR har ovan avstyrkt själva särbehandlingen av A-aktier. Skulle en sådan särbehandling ändå genomföras tillstyrker FAR detaljreglerna med följande undantag.

  1. Den gränsdragning som föreslås vid utgången av år 1991 är olycklig. Inga sakliga argument framförs som ger anledning till särbehandling av bolag som inregistrerats tidigare. Det vore naturligare att undanta samtliga innehav av huvuddelägare från beskattning, oavsett tidpunkten för registrering.

  2. FAR finner det olyckligt att aktier inte med bevarad skattefrihet skall kunna överföras på barn födda efter tidpunkten för inregistrering. Samtliga barn bör beskattas lika. FAR vill vidare påpeka att förslaget är oklart med avseende på särkullsbarn till make med vilken äktenskap ingåtts efter 1991.

  3. I utredningen saknas regler för indirekt ägande efter registreringstidpunkten. Reglerna bör kompletteras så att det klart framgår att indirekt ägande jämställs med direkt ägande.

3.10 Övrig lös egendom

Enligt förslaget föreslås inre lösöre ingå i underlaget för förmögenhetsskatt. FAR avstyrker förslaget med hänsyn till de stora värderings- och kontrollsvårigheterna.

3.13 Skattens storlek

Förslaget innebär att fribeloppet höjs till 900.000 kr och att skattesatsen skall kvarstå på 1,5 %.

FAR tar inte ställning i sak till skattens nivå, men påpekar att inationen sedan nuvarande belopp fastställdes, 1996 års fastighetstaxering och nuvarande låga ränteläge sammantaget gör att skatten i vissa lägen kan få närmast konskatorisk effekt. En person med kapital på banken mister hela avkastningen i olika skatter vid ett ränteläge på 3,5 %, kapitalbeskattning på 30 % därav och därefter 1,5 % i förmögenhetsskatt.

Arvsbeskattning

FAR finner att utredningen borde ha berört förslagets effekter på arvs- och gåvobeskattningen.

Remissvar till Finansdepartementet

Översyn av revisionsreglerna (SOU 1996:79)

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över delbetänkandet av 1995 års skatteflyktskommitté Översyn av revisionsreglerna (SOU 1996:79). FAR får med anledning härav anföra följande. Numrering och rubriker överensstämmer med dem i utredningen.

5.2.1 Kontroll av löpande beskattningsår

Kommittén föreslår att skattemyndigheten ges möjlighet att företa en taxeringsrevision för kontroll av löpande beskattningsår. Förslaget föranleder ändring i 3 kap. 8 § TL.

Möjligheten att revidera under löpande beskattningsår togs bort fr.o.m. den 1 juli 1994 (prop 1993/94:151, SOU 1993:62). Motivet var att revisionsinstitutet skulle användas för att kontrollera om en deklarations- eller uppgiftsskyldig fullgjort sina skyldigheter enligt skatteförfattningarna. Den enskilde skulle ha möjlighet att fullgöra dessa skyldigheter innan kontrollen påbörjades.

Motivet till förslaget om ett återinförande av möjligheten till revision av löpande beskattningsår grundar sig i huvudsak på de argument skatteförvaltningen fört fram. Skatteförvaltningen menar att:

  • förutsättningarna för betalningssäkring har försämrats i och med lagändringen 1994,

  • kontroll av företag med brutna räkenskapsår har försvårats,

  • det tar för lång tid innan kontroll av moms kan ske avseende företag som redovisar moms i deklarationen,

  • företag sinsemellan kan utnyttja att de har olika räkenskapsår i skatteundandragande syften.

FARs ståndpunkt

Taxeringskontrollen är viktig och nödvändig. Den är av intresse inte bara för det allmänna utan även för de seriösa företagens konkurrenssituation. Den måste dock tillgodose rättssäkerheten för de reviderade, vilket var motivet för 1994 års lagändring. En utgångspunkt vid en ny översyn av revisionsreglerna måste därför vara att eventuella ändringar skall göras inom ramen för vad som är godtagbart med hänsyn till den reviderades rättssäkerhet.

Rättssäkerhetsaspekten innebär bl.a. att de enskilda skall ha vissa garantier mot missbruk av statsmakten, att den enskilde skall skyddas mot oberättigade anspråk och krav, att den enskilde skall kunna förutse de rättsliga följderna av sitt handlande och att det skall föreligga en proportionalitet mellan intrånget för den enskilde, myndighetsutövningens åtgärder och vad som står att vinna med dessa. Det skall således finnas en rimlig balans mellan det allmännas och den enskildes intressen.

Vad gäller det allmännas intresse kan noteras att en skatterevision redan enligt dagens regler i vissa fall får påbörjas efter räkenskapsårets utgång men innan deklarationen avlämnas (TL 3 kap. 8 § andra stycket). Periodkontroll kan normalt ske efter varje månad för kontroll av avlämnade mervärdesskatte-, uppbörds- och punktskattedeklarationer. Vidare torde ett löpande beskattningsårs handlingar kunna omfattas av en skatterevision i den mån det behövs vid revision av ett tidigare avslutat beskattningsår. Kontrolluppgift om rättshandling kan också infordras enligt LSK 3 kap. 50a §, eller också kan granskning ske utan föregående föreläggande enligt 10 § tvångsåtgärdslagen.

Beträffande den enskildes intresse kan påpekas att en skatterevision innebär ett betydande intrång och merarbete i verksamheten. Enligt förslaget skall skattemyndighetens personal granska de verifikat och den bokföring som ekonomiavdelningens personal samtidigt arbetar med. Härtill kommer hänsynen till sekretessfrågor, passivitetsrätten enligt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna m.m. Till allt detta kommer att den skattskyldige inte själv har haft en möjlighet att pröva hur en transaktion skall redovisas i självdeklarationen innan skattemyndigheten företar sin kontrollåtgärd.

Vid en avvägning mellan det allmännas och den enskildes intressen framstår det enligt FARs uppfattning som uppenbart att den enskildes intressen i detta fall har större tyngd. FAR avstyrker därför den föreslagna ändringen.

För det fall en lagändring likväl anses böra komma till stånd måste mycket starka skäl för en sådan utvidgning kunna åberopas. Lagtexten bör därför ha lokutionen synnerliga skäl. Sådana kan föreligga exempelvis när den skattskyldige åsidosatt sina skyldigheter att redovisa mervärdesskatt och socialavgifter och när det finns misstanke om brott eller medverkan till brott. Myndigheten skall kunna motivera en revision under löpande år och måste då också pröva lämpligheten i att utnyttja befogenheten. Befogenheten bör endast kunna utövas efter domstolsbeslut enligt tvångsåtgärdslagen.

5.2.2 Tredjemansrevision

Kommittén föreslår att revision skall få göras för inhämtande av uppgifter av betydelse för kontrollen även av andra än den som revideras. Myndigheten föreslås ha möjlighet att vägra lämna ut uppgift om vem som kontrolleras eller vilken rättshandling granskningen avser. Förslaget föranleder ändring i 3 kap. 8–9 §§ TL.

En äldre regel om tredjemansrevision togs bort den 1 juli 1994 med motiveringen att de uppgifter man behövde kunde fås genom föreläggande att lämna uppgifter eller visa upp handling utan att revision av hela verksamheten skall behöva tillämpas.

Motiven till återinförandet är bl.a. att

  • skattemyndigheten i vissa speciella situationer har svårt att i förväg precisera uppgifter och handlingar som har samband med den granskade rättshandlingen, t.ex. vid branschkontroller eller invecklade transaktioner,

  • det finns en överhängande risk för att kvaliteten på uppgifterna försämras eftersom det står den förelagde fritt att välja vilka uppgifter som skall lämnas,

  • utländska myndigheter anser att deras utredning äventyras av att den skattskyldige underrättas om vilken uppgift som har hämtats.

FARs ståndpunkt

Revisionsinstitutet är omfattande. Taxeringslagen innehåller få begränsningar i fråga om skattemyndigheternas befogenheter vid revisionsverksamheten. Enligt 3 kap. 11 § TL får i princip allt material och alla handlingar som rör verksamheten granskas. Den föreslagna lagändringen innebär en generell befogenhet för skattemyndigheten att efter eget skön gå in i ett företag och söka efter information i företagets handlingar. Myndigheten behöver inte ens ange vad man söker efter eller vem man söker uppgifter om. Det kan således vara fråga om en ren s.k. fishing expedition. Syftet med tredjemansrevisionen är att ta kopior av företagets handlingar och använda dessa som bevisning i andra mål och/eller att skicka handlingarna till annan stat. Detta aktualiserar flera principfrågor.

En begäran om upplysning från en annan stat kan normalt avböjas om uppgiften skulle röja affärs-, fabrikations- eller yrkeshemligheter. Det kan också i övrigt finnas handlingar med betydande skyddsintresse som företaget inte önskar skall spridas till en vidare krets.

Den enskildes rättssäkerhet kan betydligt lättare tas tillvara om skattemyndigheten i stället begär in uppgifter enligt 50a § LSK. Enligt FARs mening bör revisionsinstitutet begränsas till kontroll av det egna företagets deklarations- och uppgiftsskyldighet. Tredjemanskontrollen avser inhämtande av uppgifter för annans taxering, dvs. en utvidgning av den allmänna kontrolluppgiftsskyldigheten. Det är då mest naturligt att den utformas enligt samma mönster som denna. Om skattemyndigheten exempelvis vill inhämta uppgifter som går utöver myndighetens befogenheter kan den enskilde vända sig till länsrätten för att få rättelse.

Handlingar som inhämtas vid tredjemanskontroller kommer att få en betydligt vidare spridning än vad som normalt gäller vid en taxeringsrevision. Även om skattemyndighetens personal har tystnadsplikt gäller tryckfrihetsförordningens anonymitetsskydd för uppgiftslämnare till massmedia. Sekretessen blir naturligtvis ännu svårare att upprätthålla om handlingar skickas utomlands och när de används som bevisning i andra mål. Dessa skäl gör att det är viktigt från företagets horisont att veta vilka uppgifter som lämnar företaget. Vid en revision finns en betydande risk att känsliga uppgifter lämnar företaget utan dettas vetskap eller av misstag. Enligt FARs mening upprätthålles balansen mellan det allmännas och den enskildes intressen bäst genom att tredjemanskontroller regleras som en utökad kontrolluppgiftsskyldighet enligt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Enligt FARs mening har därvid bestämmelsen i 3 kap. 50a § fungerat väl. FAR avstyrker därför kommitténs förslag om tredjemansrevision.

För det fall att en lagändring likväl anses böra komma till stånd bör det tydligt anges att de uppgifter skattemyndigheten får inhämta vid en tredjemansrevision endast är sådana som ett bolag kan föreläggas att lämna ut som kontrolluppgift enligt LSK.

5.2.3 Underrättelsen om revision

Den reviderade skall enligt förslaget underrättas om revisionen senast i samband med att revisionen verkställs. Förslaget föranleder ändring av 3 kap. 9 § TL.

FARs ståndpunkt

Utgångspunkten för bedömningen om en överraskningsrevision skall få genomföras måste främst ske i hur stort intrång denna åtgärd medför i den reviderades integritet och verksamhet.

FAR instämmer i att det måste finnas en möjlighet att genomföra en revision med ett överraskningsmoment, t.ex. i de fall skattemyndigheten misstänker sabotagerisk. För dessa fall finns emellertid redan möjlighet till interimistiska beslut om tvångsåtgärder.

Kommittén framhåller att kontrollen i många situationer blir mindre dramatisk för den enskilde eftersom den får karaktären av rutinmässig kontroll. Utgångspunkten för all revisionsverkamhet måste dock anses vara att en revision medför ett betydande intrång i reviderades verksamhet och personliga integritet. En överraskningsrevision tillhör tveklöst den kategori av kontrollinstrument som får antas upplevas som mycket dramatiska av den reviderade och innebär ett betydande störningsmoment i verksamheten.

Enligt FARs mening är kontrollintresset och den enskildes intresse väl avvägda i nuvarande system. Det är en fördel att det normala samverkanförfarandet och tvångssituationerna skiljs åt. Den enskildes rätt till domstolsprövning av tvångsåtgärder är därvid en viktig rättssäkerhetsfråga. Det nuvarande systemet medför att skattemyndigheten gör en seriös och noggrann prövning om en överraskningsrevision verkligen är nödvändig. Det vore olyckligt om ett system skulle införas där myndigheten ensam skönsmässigt skulle kunna avgöra huruvida det är befogat med överraskningsrevision. FAR avstyrker kommitténs förslag. Dylika åtgärder bör även fortsättningsvis beslutas av domstol.

5.2.5 Befogenhet att ta varuprov och prova apparatur

Skatterevisorerna föreslås få befogenhet att ta prov på varor och prova kassa, räknar- och mätapparatur samt annan teknisk utrustning. Förslaget föranleder ändring av 3 kap. 22 § TL.

FARs ståndpunkt

FAR finner det skäligt att myndigheten ges de föreslagna möjligheterna. En förutsättning måste vara att företaget får ersättning till marknadsvärde för tagna prover i de fall det inte rör sig om helt obetydliga belopp.

5.2.7 Tredjemansföreläggande

Enligt nuvarande reglering i 3 kap. 50a § LSK kan den som föreläggs att inkomma med kontrolluppgift i stället ställa nödvändiga handlingar till skattemyndighetens förfogande för granskning i de fall han måste lägga ned ett betydande arbete för att fullgöra föreläggandet. Denna möjlighet tas bort. Förslaget föranleder ändring i 3 kap. 50a § LSK.

FARs ståndpunkt

Utgångspunkten för kontrollverksamheten skall vara att den sker i samverkan med den skattskyldige. Ett föreläggande att komma in med kontrolluppgift enligt 3 kap. 50a § LSK kan medföra ett betydande merarbete. Det är bakgrunden till att det i dag tydligt och direkt i lagtexten uttalas att den skattskyldige i stället kan ställa handlingarna till skattemyndighetens förfogande. Detta är särskilt viktigt när arbetsinsatsen inte gäller en kontroll av den skattskyldiges egen deklarations- eller uppgiftsskyldighet. Med kommitténs förslag förloras den nuvarande valmöjligheten. FAR avstyrker därför kommitténs förslag.

5.3.2 Riskrekvisitet

Kommittén föreslår att rekvisitet påtaglig risk i TVL ersätts med särskild risk. Förslaget föranleder ändringar i 5,6,7, 15 och 22 §§ TVL. Bakgrunden är att rekvisitet påtaglig risk anses ställa för höga krav på bevisning.

FARs ståndpunkt

Lagstiftaren hade när nuvarande regler infördes ingen avsikt att lägga ribban särskilt högt. Med påtaglig risk avses enligt prop. 1993/94:151 sid. 102 att risken skall kunna beläggas i det enskilda fallet. Kommittén synes dela denna uppfattning. FAR kan inte finna att ordvalet särskild risk ger mer vägledning än påtaglig risk. Ändras ordalydelsen innebär det att en ny osäkerhet om tillämpningen inträder. Med hänsyn till den korta tid som nuvarande lagstiftning varit i kraft och till att skattemyndigheten normalt har fått sina ansökningar om tvångsåtgärder beviljade bör det nuvarande rekvisitet behållas. FAR avstyrker kommitténs förslag.

Ovan framförda synpunkter avser i tillämpliga delar också föreslagna ändringar i övriga lagar.

I övrigt har FAR inga invändningar mot utredningens förslag.