Balans nr 12 1996

Tema: IT: När dyrt och problematiskt är bra

Balans testar inte program och skriver sällan om datafrågor. Vi har därför bett Erik Philipson, som arbetar på förlaget IDG, International Data Group, att som gästskribent medverka med några artiklar. Han skriver för tidningarna Mikrodatorn och Corporate Computing. Under tre år har Erik Philipson på heltid testat affärsadministrativa program, huvudsakligen ekonomisystem, men också system för t.ex. försäljning, projektplanering, lön, deklaration och skatter. Artiklarna – som bygger på hans erfarenheter i arbetet för Mikrodatorn och andra tidskrifter – ska ses som en bred introduktion till affärsadministrationens IT-värld.

Att sjunga Windows lov verkar vara som att kasta sunt förnuft över bord. Men de dåraktiga är inte ångerfulla. Varför? Vi rätar ut frågetecknen.

Fullt fungerande datorer som fortfarande har mycket kvar att ge, kan bli uråldriga över en natt. Trots att de dagen efter fortfarande fungerar är de ack så oattraktiva. Vad har hänt? Jo, Windows har gjort entré.

Windows är ett av marknadens så kallade grafiska gränssnitt till datorer. Andra sådana är Macintosh operativsystem, ofta förkortat Mac OS, och OS2 från IBM. Det är när datorer går från att ha enkla så kallade textbaserade gränssnitt (som DOS) till att köra ett grafiskt sådant som den stora förvandlingen sker. De grafiska gränssnitten tarvar nämligen sådan datorkapacitet att äldre datorer inte på något sätt mäktar med, utan måste bytas ut.

En spännande värld

Det grafiska gränssnittet upplever många direkt som intuitivt, attraktivt ja, till och med spännande. Vad det egentligen handlar om är att försöka göra den mystiska datorvärlden tillgänglig och förståelig genom ett grafiskt gränssnitt. En av grundtankarna är nämligen att användaren ska kunna orientera sig i själva datorvärlden med kunskaper som kommer utanför den. Exempelvis som när ett dokument ska tas bort. Det görs genom att det slängs i en papperskorg, en metafor många användare direkt förstår.

Avsikten är således att göra förståelsen av själva datorn oviktig för användaren och istället hjälpa henne att koncentrera sig på att utföra sina arbetsuppgifter i datorn. Jämför med en bil. Bara du har ett körkort så kan du köra praktiskt taget alla bilar. Det är inte bilen det ska komma an på utan uppgiften.

Pekdon med svans

En annan viktig nyhet som följer med det grafiska gränssnittet är den så kallade musen. Musen, pekdonet med knappar på, är ansluten till datorn med en sladd. Dess likhet med en mus har gett den sitt namn. I musen finns en kula. När musen förs åt höger roterar kulan mot underlaget och sensorer känner därigenom av musens förflyttning. De uppgifterna förs hela tiden över till datorn. På skärmbilden finns en markör, oftast i form av en pil. Den är kopplad till musens rörelse. Rörs musen snett uppåt vänster gör den det också. Med lite övning styr användaren snart musen galant och eftersom återkoppling direkt kommer från skärmen går det att manövrera musen utan att ens behöva titta på den.

Den möjliggör ett överlägset enkelt sätt att styra datorn på. För innan det grafiska gränssnittet fanns kunde man knappt använda ett program utan att utantill ha lärt sig de vanligaste menykommandona. Tröskeln var då hög och oerfarna människor var i praktiken utestängda. Nu kan användaren ge sig på vilket okänt program som helst och använda det genom att peka och klicka med musen.

Funktionen Klipp ut och Klistra in, är också ett exempel på hur ett verklighetsnära arbetssätt förts in i datorn. Säg att du har ett gammalt brev med ett förklarande tabelluppställning som du skulle vilja delge en annan adressat. Utan dator skulle du lägga det första brevet framför dig och skriva av (kopiera) tabellen in i det andra brevet.

Begränsning och möjlighet

Att överföra det här till datorvärlden innebär begränsningar och nya möjligheter. En uppenbar begränsning är att din bildskärm är stor som en A4-sida medan ditt bord är mångdubbelt större. En ny möjlighet är att det första brevet redan finns i datorn. Istället för att än en gång skriva in tabellen borde det gå att utnyttja det redan lagrade brevet.

Det grafiska gränssnittet kommer då att arbeta med dina två dokument i varsina dokumentfönster (därav namnet Windows). Skärmens lilla yta gör dock att dokumenten sällan ryms bredvid varandra. Därför läggs det ena bakom det andra och du får lära dig att bläddra fram och tillbaka mellan dem istället. Eftersom det första brevet redan finns i datorn kan du markera tabellen där med ett klick på musen och utnyttja en funktion som är gemensam för alla program, nämligen att kopiera den. Sedan tar du fram det andra dokumentfönstret och använder funktionen Klistra in. Nu finns tabellen på två ställen, precis som om du hade skapat en kopia av det första brevet, klippt ur enbart tabellen och med klister infogat den i det andra brevet.

På det sättet har datorn arbetet som i verkligheten (och använt liknande ord därifrån), kompenserat för sina egna tillkortakommanden, och ökat din produktivitet.

På det och liknande vis arbetar således det grafiska gränssnittet (med en del bättre och en del inte fullt så lyckade lösningar). Sakta men säkert lär sig användaren därigenom ett enhetligt sätt att styra datorn och dess tillämpningar på, oavsett vem som tillverkat dem. Det är en bra beskrivning av fenomenet användarvänlighet och en förklaring till att så avancerade maskiner till och med klarar av att söka sig in i hemmens lugna vrår.

Användarvänlighet är pengar

Men användarvänlighet är inte bara trevligt, det är pengar också. Företag som gjort stora investeringar i datorer med mera har dyrt lärt sig det. De direkt synliga utgifterna är datorer, kringutrustning och programlicenser. Till det kommer installation och utbildning. Den klart största posten av de uppräknade är inte datorerna med mera (som man skulle kunna tro) utan faktiskt utbildningen. Men det går att gå två steg till. Ett program med ett dåligt gränssnitt är nämligen ointuitivt för sin användare. Trots omfattande utbildning kommer användaren påfallande ofta att registrera fel, behöva fråga arbetskamrater om hjälp och ödsla tid på att korrigera felen. Dåliga gränssnitt ger faktiskt upphov till större kostnadsspill än någon annan av de uppräknade faktorerna. Den är dessutom dold. Därför är ett bra gränssnitt värt sin vikt i guld.

Det finns ytterligare två faktorer vilka talar för att grafiska gränssnitt är ekonomiska. Det ena är samhällets utveckling. Idag går det inte att göra samma sak som igår, nej vi måste göra mer. Programmen måste därför kunna utföra fler funktioner idag än igår. Samtidigt ska det utföras på ett enklare sätt. Trots det vill vi konsumenter betala mindre för dem idag än igår. Det grafiska gränssnittet är lösningen även här. Det gör det enklare att hantera mer komplexa funktioner.

Bra för programutvecklare

Det grafiska gränssnittet gör det nämligen möjligt för programtillverkarna att möta dels utvecklingen, dels vår benägenhet att vilja betala mindre för programmen. Med ett grafiskt gränssnitt i datorn kan de specialisera sig och leverera billigare program. För mycket sådant som de tidigare var tvungna att hantera, hanterar det grafiska gränssnittet nu. Windows hanterar till exempel alla utskrifter oavsett vilket program som gör dem. Därtill följer drivrutiner för nästan hela världens skrivare med Windows. Programleverantören kan således lämna själva utskriftshanteringen och tillhandahållandet av skrivardrivrutiner, därhän. Det är inte lite resurser som frigörs för dem då.

Det här gör det grafiska gränssnittet fördelaktigt för alla, operativsystemstillverkare, programleverantörer och vi användare. Det till synes oförnuftiga är på grund av utvecklingen i själva verket ekonomiskt fördelaktigt i hög grad. Det är därför de till synes dåraktiga inte känner någon ånger.

Vanliga grafiska gränssnitt

Windows: Det första som slog igenom på bred front. Det körs än idag i olika varianter med beteckningarna 3.0, 3.1, 3.11, 95 och NT. De med beteckningen 3 kan sägas vara ett grafiskt skal som lades ovanpå DOS. 95 var det första systemet som kunde köras utan DOS och NT är ett väsentligt säkrare system. Det är gjort för att hantera nätverk, servrar och krävande tillämpningar och konkurrerar till viss del med operativsystemet Unix. Tillverkare: Microsoft.

Mac OS: Länge ledande grafiskt operativsystem men har idag hunnits ikapp av Windows. Kördes tidigare bara på Macintosh-datorer men kan idag även köras på en del andra datorer. Tillverkare: Apple.

OS2: Ursprungligen avsett att vara den marknadsframgång Windows blev. Ett säkert system i paritet med Windows NT men inte lika resurskrävande. Tillverkare: IBM.

Erik Philipson , förlaget IDG, International Data Group