I sitt inledningstal på revisorsdagen – som vanligt på Sheraton i Göteborg – den 11 januari 1996 erinrade auktor revisor Dan Brännström,. Ernst & Young, om de föregående årens teman:

Det hade handlat om snabb förändringstakt (1993), revisorn i fokus (1994) och vägen ut ur krisen (1995). Nu gällde det alltså tillväxt och nya vägar.

Förste talare var, liksom 1995, Nordbankens chefsekonom Nils Lundgren. Han ställde frågan om krisen verkligen var över och gav ett relativt optimistiskt svar om utvecklingen fram till år 2000.

Dock reserverade han för politisk utveckling och marknadsturbulens (något som ju visade sig befogat redan ett par veckor senare). Också ute i stora världen finns möjliga hinder för en fortsatt gynnsam svensk utveckling, t.ex. en japansk bankkris.

Lundgren visade också hur svenska tillväxtkurvor fått en knäck av krispaket och anpassningsåtgärder och att det medförde att det idag och framledes ”fattades konsumtion” i storleksordningen 30–40 miljarder om året även när tillväxten nu börjat se normal ut. Samma fenomen gäller även fastighetsmarknaden:

– I många kontorshus jobbar 15 procent färre människor än 1990 och ytorna räckte redan då. Och på bostadsmarknaden kan man säga att vi vadar i kvadratmetrar – vid en internationell jämförelse.

Hoppas inte på byggbranschen

Alltså inte mycket att hoppas på inom byggbranschen, tidigare ofta en pålitlig motor i samhällsekonomin.

Om arbetslösheten sa Lundgren att den blev fortsatt hög.

– Att ”låta hjulen snurra” hjälper inte många arbetslösa som har fel utbildning, fel bakgrund och fel bostadsort. Det handlar om s.k. strukturell arbetslöshet, nu är det skillnad på folk och folk.

Han menade också att arbetslösheten egentligen mest var ett socialt och mänskligt problem, men inte egentligen ett politiskt (politikerna är cyniska nog att inse att många arbetslösa inte heller röstar).

Men även med ytterligare riskmoment invägda (EMU, lågkonjunktur, socialdemokratisk partikongress) gav Nils Lundgren alltså Sverige en god chans att få en hygglig ekonomisk utveckling under återstoden av 90-talet.

Företagsdelning

Näste talare var Bert-Inge Hogsved, Hogia-gruppens ägare och grundare. Han hade satt rubriken ”Hogia-modellen=Företagsdelning+elektronisk post” på sin del av programmet.

Han började med ett stort och aktuellt amerikanskt exempel: hur AT&T kunde rationalisera bort 40.000 anställda när man delade upp en koncern med 300.000 anställda i mindre bitar.

Så berättade han historien om det lilla dataföretaget i Uddevalla som växte och växte och nästan gick in i väggen:

– Vi var medelstora, medelsega och medeltrötta. Vi hade staber och chefsfunktioner och vi gick back 5 miljoner med en omsättning av 80 miljoner.

Det var alltså mycket hög tid att göra något.

Sommaren 1990 var man redo att klyva Hogia i ett stort antal (idag drygt 20) småföretag utan gemensamma staber eller ekonomiavdelningar.

– Det tog tre månader av anpassning, sedan kom vi in i en uppåtspiral som fortsatt sedan dess, sa Hogsved.

Bert-Inge Hogsved genomförde ungefär samtidigt en annan förändring:

– Jag fick för mig att vi skulle satsa på elektronisk post.

Sedan 1990 har man inte använt papper för kallelser, meddelanden, protokoll etc. Själv sitter koncernchefen som en spindel i det elektroniska nätet (”jag känner mig som en växeltelefonist”).

Hogsved menade att Hogia-gruppen nu gav syn för sägen om det verkligen var rätt att ifrågasätta stordriftsfördelarna. Och att företaget nu kunde agera med all den snabbhet och känslighet för nödvändiga förändringar som är livsviktig i databranschen.

– Dessutom är vår grupp nu samtidigt en plantskola för entreprenörer och ett ställe där kvinnor verkligen kan – sex av tjugo verkställande direktörer är kvinnor och nästan hälften av de anställda.

Aktuella redovisningsfrågor

Programmet efter lunchpausen inleddes av docent Birgitta Jönsson-Lundmark, KPMG Bohlins som gjorde en genomgång av aktuella redovisningsfrågor och den nya årsredovisningslagen ÅRL).

Hon konstaterade till en början att det inte var så många nya regler som skulle tillämpas per 31 december 1995 och att de stora nyheterna per 1 januari 1996 gällde försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag (Ny årsredovisningslag, nya regler från Finansinspektionen, för de senare se vidare på sidan 31 i detta nummer av Balans).

Från 1 januari 1997 gäller sedan den nya allmänna ÅRL och vid den tidpunkten ska även RR 6 om redovisning av leasingavtal börja tillämpas, dock ej retroaktivt.

Birgitta Jönsson-Lundmark kommenterade sedan en del av de nya reglerna. Bl.a. konstaterade hon att ekonomiska föreningar får en frivillig möjlighet att tillämpa ÅRL:s redovisningsregler fr.o.m. 1 januari 1997. (Uppvaktning från bl.a. KF och LRF hade lett till att utredning nu pågår och att det skapats en tillfällig ”gräddfil” för denna företagsform.)

Om de nya uppställningsformerna i balans- och resultaträkning sa hon:

– Det nya ger ingen påtaglig nack- eller fördel. Det är lite som att slå en kullerbytta.

Den nya koncerndefinitionen menade hon mest hade praktisk betydelse vid en del innehav i utländska dotterbolag. Vad gäller successiv vinstavräkning och fordringar och skulder i utländsk valuta lugnade hon åhörarna:

– Befarade förändringar hanterades på ett bra sätt.

Avslutningsvis fick Birgitta Jönsson-Lundmark svara på en hel del frågor från auditoriet.

Skattefrågor

Sedan gick advokat Peter Nordqvist från Mannheimer Swartling Advokatbyrå genom aktuella skattefrågor med betoning på småföretag och småföretagare.

– Att arbeta med skattefrågor är att arbeta med färskvara, sa han. Det är alltid något på gång, det händer saker hela tiden.

Bland de frågor han specifikt tog upp efter en allmän genomgång av nuläget märktes problem kring anteciperad utdelning, leasing, sale-and-lease-back, inskränkningar i dubbelbeskattning och skatteflyktslagen.

Avslutningsvis visade han också på ett aktuellt mål om överraskningsrevision.

Viktiga utbildningsfrågor

Avslutningstalare var FARs generalsekreterare Björn Markland som i sin genomgång av nya regler för revisorerna starkt betonade utbildningens och vidareutbildningens centrala betydelse för revisorskåren.

Han talade också bl.a. om förväntningarna på nya jävsregler från den nya Revisorsnämnden och om vilka myndigheter som har intresse av att skapa regler för revisorer (bör verkligen revisorer ha rapportplikt också till Konkurrensverket som verket gärna vill?)

Bengt Holmquist