Internationellt

USA

Issues associated with the FASB Project on Business Combinations, a special report.

FASB har publicerat en arbetsrapport där man i första hand diskuterar poolningsmetoden. FASB konstaterar att de kriterier som används i USA medför att poolningsmetoden är vanligare än i flertalet andra länder. Enligt FASB är poolningsmetoden i andra länder antingen förbjuden eller förknippad med väsentligt strängare villkor. Det gäller också IASC.

Inom FASB finns en strävan att minska gapet mellan amerikanska rekommendationer och internationell praxis. Som ett steg övervägs en förändring av reglerna för när poolningsmetoden skall tillämpas. Styrelsen har fattat några preliminära beslut. Det viktigaste av dessa är att man skall försöka minska skillnaderna mellan förvärvsmetoden och poolningsmetoden.

Ett sätt på vilket detta skulle kunna åstadkommas är genom att avskaffa kravet på en årlig avskrivning av goodwill. I stället skulle man införa en årlig test av om värdet på goodwillen överstiger det bokförda värdet. Endast om svaret är nej skulle en nedskrivning vara erforderlig.

Det här förslaget ligger nära det som lagts fram av IASC. Ytterligare ett alternativ som diskuteras är att redovisa av- och nedskrivningar på goodwill över eget kapital, dvs. via den ”andra resultaträkning” som också föreslagits av IASC.

Finansiella instrument

FASB planerar att ge ut en rekommendation före årets slut som behandlar redovisning av derivat. Enligt rekommendationen skall alla derivat värderas till verkligt värde. De vinster och förluster som därigenom uppkommer skall påverka årets resultat för så vitt att transaktionen inte genomförts i syfte att säkra någon form av risk. I säkringsfallen skall vinster och förluster redovisas över det egna kapitalet och påverka resultatet först när de förluster/vinster som uppkommit på den säkrade positionen resultatförs.

Rekommendationen innebär att säkringsredovisningen blir mycket vanligare i USA. Något förenklat kan man beskriva innebörden av rekommendationen som att man inför de regler som tillämpas av många svenska företag. Den viktigaste skillnaden är att de orealiserade vinster och förluster som är hänförliga till säkringsinstrumentet skall påverka det egna kapitalet under säkringsperioden.

IASC Finansiella instrument

I mars publicerade IASC en diskussionspromemoria i vilken bland annat föreslogs att alla finansiella instrument skulle värderas till verkligt värde och att möjligheten att tillämpa särskilda regler för säkringstransaktioner i stort sett skulle upphöra.

Förslagen har mött starka invändningar. IASC:s generalsekreterare har därför föreslagit att man tills vidare skulle lägga promemorian på hyllan. I stället skulle IASC som en övergångslösning anamma de amerikanska rekommendationerna om finansiella instrument, däribland den rekommendation som behandlar redovisning av derivat (se ovan).

Även det här förslaget har mött starka invändningar. Bland andra FEE, dvs. de europeiska revisorernas samarbetsorgan, har anfört att de anser det olyckligt att hänvisa till nationella standards. Vilken lösning som IASC därför väljer är i skrivande stund oklart. Frågan kommer att diskuteras vid IASC:s styrelsesammanträde i början av november.

FEE

FEE har gjort en jämförelse av de föreställningsramar som ligger till grund för redovisningen i olika europeiska länder. Slutsatsen av studien är, inte oväntat, att skillnaderna mellan länderna är stora. För att ge en överblick delas länderna in i tre grupper. Den första domineras av Storbritannien. Något förvånande är att Danmark och Norge placeras i samma grupp, dvs. de karakteriseras som länder som tillämpar en pragmatisk syn på redovisningen där vägledningen framför allt kommer från revisorerna.

Den andra gruppen innehåller länder som Tyskland, dvs. länder där försiktighetsprincipen kommer i första rummet och där redovisningen styrs mer av legala regler än av rekommendationer från revisorer och andra.

Den tredje gruppen innehåller Sverige tillsammans med Frankrike, Italien, Spanien m.fl. Riktigt vad som utmärker den här gruppen är oklart. Det sägs att den ligger nära den första gruppen men att skattehänsyn spelar större roll.

Det konstateras också att bland annat som en följd av kopplingen till beskattningen, de principer som används för koncernredovisningen kan skilja sig från de som används i de legala enheterna. Även om detta är sant känns det ändå svårt att acceptera slutsatsen att svensk redovisning skulle ha mer gemensamt med medelhavsländerna än med Storbritannien.

FEE:s avslutande rekommendation är att Europa inte skall försöka utveckla någon egen föreställningsram utan i stället arbeta med den som fastställts av IASC. Man rekommenderar också att fortsatta ansträngningar att harmonisera europeisk redovisning skall framför allt avse koncernredovisningen.

Storbritannien

Det brittiska ASB har under sommaren publicerat tre utkast till rekommendationer som alla ligger nära rekommendationer från IASC.