Remissvar till Finansdepartementet

Sverige och EMU (SOU 1996:158)

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Sverige och EMU (SOU 1996:158). FAR får med anledning härav anföra följande.

Avgränsning av FARs yttrande

FAR begränsar sitt yttrande till frågor som sammanhänger med de mikroekonomiska konsekvenserna av den gemensamma valutan, främst de förberedelse- och anpassningsåtgärder som krävs i svenska företag och andra organisationer i näringslivet.

FARs yttrande

Den europeiska revisorsfederationen Fédération des Experts Comptables Européens (FEE) bedriver sedan i somras ett omfattande projekt i samarbete med Europeiska kommissionen i syfte att via revisorskårerna i EU-länderna dels samla in upplysningar om nationella problem och lösningar i samband med den gemensamma valutan, dels till företagen förmedla information om fakta som är viktiga för förberedelser och anpassning. Informationen genom FEE bedöms av kommissionen få särskild vikt när det gäller mindre och medelstora företag (SME), eftersom dessa ofta inte har några andra naturliga informationskanaler än sina revisorer. Såsom FEEs medlemsorganisation i Sverige har FAR ansvaret för den svenska delen av detta arbete. Kontakter har etablerats med de viktigare andra grupper i landet som arbetar inom samma område.

Konsekvenserna av den gemensamma valutan – oberoende av om Sverige går med i EMU eller ej – blir beroende av hur väl företag och andra organisationer förbereder sig. Det är FARs intryck från FEE-arbetet att företag i andra EU-länder, särskilt på den europeiska kontinenten, generellt har kommit betydligt längre i förberedelsearbetet jämfört med sina svenska konkurrenter. FAR vill därför understryka vikten av att alla berörda institutioner i samhället medverkar för att uppmärksamma företagen på frågan.

I detta sammanhang påpekar FAR – med all respekt för vikten av en omsorgsfull behandling av en tung politisk fråga – att svårigheterna ökar på ett allvarligt sätt ju längre ett slutligt beslut i EMU-frågan dröjer. Detta är särskilt besvärande eftersom anpassningen till den gemensamma valutan kommer att kräva omfattande professionella resurser för modifiering av datorsystem, och dessa resurser under samma period kommer att tas i anspråk även för ett helt annat ändamål, nämligen anpassningen av datorsystemen till årtalen på 2000-talet.

Remissvar till Justitiedepartementet

Översyn av redovisningslagstiftningen (SOU 1996:157)

Avsnittet om miljöredovisning

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över avsnittet om miljöredovisning i Redovisningskommitténs betänkande Översyn av redovisningslagstiftningen (SOU 1996:157). FAR får med anledning härav anföra följande.

FARs ställningstagande

FAR avstyrker förslaget att ta in en bestämmelse i ÅRL eftersom redan gällande regler tillgodoser rimliga krav. Skulle en sådan bestämmelse ändå införas bör det klargöras i lagtexten att den endast gäller anmälnings- eller tillståndspliktiga företag.

Motivering

FAR delar utredningens uppfattning att de generella regler som nns i ÅRL beträffande intäkts- och kostnadsredovisning och balansräkningens innehåll är tillämpliga även på miljöanknutna händelser och förhållanden. Några speciella bestämmelser på detta område erfordras därför inte.

För förvaltningsberättelsen fanns redan regler om upplysningar som skall lämnas för att komplettera informationen till utomstående intressenter beträffande företaget. Dessa regler omfattar bl.a. viktiga förhållanden som inte redovisas i årsredovisningen i övrigt samt väsentliga händelser. För företag där olika miljöförhållanden har stor betydelse torde redan dessa regler medföra skyldighet att redovisa sådana förhållanden i årsredovisningen.

FAR delar därför utredningens uppfattning att den nuvarande lagstiftningen på det hela taget tillgodoser de krav på miljöanknuten information som det är rimligt att ställa på företagen i redovisningssammanhang. FAR ser också en risk att en lagreglering kan påverka den pågående utvecklingen på miljöredovisningsområdet genom att inrikta redovisningen mot den lagstadgade informationen på bekostnad av annan miljöinformation som kanske är mer relevant i det enskilda företaget. Mot denna bakgrund ser FAR inget behov av den lagreglering som utredningen föreslår.

Enligt utredningens motivering skall den föreslagna regelns tillämpning begränsas till företag som är anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga enligt miljöskyddslagen. Skulle den föreslagna bestämmelsen införas bör denna begränsning komma till klart uttryck i lagtexten. Den föreslagna lagtexten kan för företag som omfattas av ÅRL komma att uppfattas som generellt giltig.

Övrigt

Anslag för skattevetenskaplig forskning

Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet utlyser härmed forskningsanslag lediga för ansökan. Forskningsrådet är ett av de nordiska länderna bildat organ, vars huvuduppgift är att främja nordiskt samarbete inom skatteforskningen, med inriktning särskilt på frågeställningar av gemensamt nordiskt intresse. Forskningsrådet understödjer särskilt projekt som ger nya insikter om skatterna och deras effekter, varvid bör betonas att den använda metoden endast utgör ett medel att nå dessa insikter. Forskningsrådet verkar för sitt ändamål bl.a. genom att utdela anslag till externa forskningsprojekt och genom att bedriva projekt i egen regi. De externa forskningsprojekten kan vara skatterättsliga eller ekonomiska (eller bådadera) med anknytning till beskattning. Anslag kan beviljas för alla typer av projekt inom de nämnda forskningssektorerna.

Ett av rådets egna projekt är en komparativ undersökning av de nordiska ländernas skattestruktur och skattesystem. Projektet är uppdelat i självständiga delområden. Hittills har ett delprojekt rörande inkomstbegreppets utveckling i de nordiska länderna och ett delprojekt om familjebeskattningen avslutats. Bland övriga delprojekt som rådet för närvarande behandlar eller avser att behandla inom ramen för detta större samnordiska arbete kan nämnas förmögenhetsbeskattningen, företagsbeskattningen och taxeringsprocessen. I första hand kommer rådet att stödja projekt som faller inom ramar för detta samnordiska komparativa projekt. Forskare som är intresserade härav kan dessutom påräkna handledning från rådets sida.

Rådet ger också anslag till projekt som har en mer begränsad nordisk inriktning.

De disponibla penningmedlen kan utdelas i form av forskningsanslag, stipendier eller kostnadsersättningar. Rådets resurser medgiver dock inte mer omfattande projekt (fleråriga projekt eller projekt med flera forskare) som helt finansieras av rådet.

Ansökan görs på särskild blankett där uppgifter om forskningsarbetet, beräknade kostnader och tidsplan m.m. lämnas. Blanketter och anvisningar erhålls genom forskningsrådets generalsekreterare Mattias Dahlberg, Sysslomansgatan 6 B II, S-753 11 Uppsala (tel. +46 - 18 - 12 79 48 alt 18 25 00)

Ansökan skall ha inkommit sist måndagen den 24 mars 1997.

Ytterligare upplysningar kan erhållas av forskningsrådets generalsekreterare samt i

Danmark av professor Aage Michelsen, professor Jan Pedersen och kommitteret Jens Rosman,

Finland av professor Edward Andersson, professor Osmo Forssell och finansrådet Gustav Teir,

Norge av forsker Iulie M Aslaksen, ekspedisjonssjef Thorbjörn Gjölstad och professor Frederik Zimmer,

Sverige av departementsrådet Karin Almgren, rektor, professor Gustaf Lindencrona, och professor Jan Södersten.

Den som önskar ytterligare upplysningar beträffande det komparativa samnordiska projektet kan i första hand kontakta professor Aage Michelsen (Danmark), professor Edward Andersson (Finland), professor Frederik Zimmer (Norge) respektive rektor, professor Gustaf Lindencrona (Sverige), vilka utgör referensgrupp för detta projekt.