Revisorskåren befinner sig på många sätt i en unik position när det gäller att informera och påverka näringslivet inför övergången till den gemensamma valutan, skriver Leif Lundfors och Göran Tidström. Därför måste också kåren nu med all kraft engagera sig i denna fråga.
EU-kommissionen har sett Europas revisorer som en viktig för att inte säga avgörande kanal för att informera näringslivet om euron. Revisorskåren är den profession som har systematiska och regelbundna kontakter med nästan hela näringslivet och har därför unika kontakter med de som berörs av övergången till en ny valuta.
Utmaningen
Denna förmåga att kommunicera med företagen medför också ett tungt ansvar. Ingen är betjänt av en kaotisk övergång till euro. Därför har revisorskåren en huvudroll i att säkerställa att näringslivet är välinformerat, förstår de frågor som uppkommer och är väl förberett för att ta tillvara de fördelar som kommer att följa vid övergången till den gemensamma valutan – såväl strategiska som operativa.
Samtidigt kommer euron att skapa hårdare marknadskonkurrens med ökad pristransparens, vilket kommer att medföra nya affärsmöjligheter men också nya affärsrisker. Återigen har revisorskåren ett ansvar för att hjälpa näringslivet att förstå dessa möjligheter och risker.
I tidigare nummer av Balans har det projekt som FEE, och för svenskt vidkommande FAR, åtagit sig för EU-kommissionen med syfte att genom Europas revisorer sprida information till näringslivet på bred front och att samtidigt underlätta erfarenhetsutbyte kring de praktiska problem som möter företagen. FEE:s/FARs arbete inriktas på att genom nyhetsbrev, databaser, konferenser, studier av speciella problem etc. stödja revisorskåren i det konkreta arbetet med euro-frågor för klienter.
FAR har nu arbetat nio månader med euro-frågorna och har mött stor respons från kåren i första hand genom genom de stora revisionsbyråerna. Stora delar av den övriga kåren har däremot till dags dato visat ett ljumt intresse varför vi med denna artikel vill inspirera fler FAR-ledamöter till engagemang i euro-frågorna.
Oavsett tidpunkten för Sveriges anslutning till EMU är euron och effekterna av densamma den största händelsen i omvärldsförutsättningarna för svenskt näringsliv sedan 2:a världskriget. Effekterna på svenskt näringsliv blir dramatiska även i händelse av att Sverige skulle vilja att varaktigt stå utanför EMU, om nu ett sådant förhållningssätt långsiktigt går att förena med fortsatt EU-medlemskap. Vi har därför som kår all anledning att med kraft engagera oss i frågan. Förberedelsearbetet måste i många fall bedrivas som om Sverige gick med i EMU från starten 1 januari 1999 även om så inte verkar sannolikt idag.
Vad vill näringslivet ha?
Det har hävdats att det redan finns nog med euro-information tillgänglig och att det följaktligen inte finns något behov för att utveckla databaser och annan information som särskilt riktar sig till revisorer.
Enligt vår erfarenhet stämmer detta ej på fyra punkter.
Den första är att den tillgängliga informationen inte alltid är så lätt att komma åt och ofta lämnas ut endast till dem som är klienter hos dem som producerat informationen.
Den andra är att den tillhandahållna informationen i regel återspeglar informationsgivarens intressen snarare än användarens.
Den tredje är att en stor del av informationen är mycket allmän till sin natur och fokuserar politiska, omvärlds- och kapitalmarknadsfrågor.
Den fjärde är att företagen i sitt arbete med euro-problematiken stöter på osäkerhet som förorsakas av avsaknad av beslut från myndigheternas sida. Det råder t.ex. viss osäkerhet beträffande den skattemässiga behandlingen av vinst, förlust och extra kostnader som uppkommer i samband med införandet av euron. Likaså har vi inte hört sista ordet om bestämmelser avseende inlämnandet av årsredovisningar och skattedeklarationer i euro.
Vissa länder som Belgien och, helt nyligen, Irland, har uttalat sig klart och sagt t.ex. att skattedeklarationer och skatteinbetalningar kan göras i euro och att företagens årsredovisningar även kan upprättas i euro fr.o.m. 1999. I övriga länder är läget fortfarande obestämt och till och med avgjort negativt. Sverige tillhör f.n. den sista kategorin.
Vår slutsats är därför att vad företagen vill ha – och detta gäller i synnerhet för små och medelstora företag (men oss veterligen även för vissa multinationella företag) – är detaljerad rådgivning och information.
Det är här det största tomrummet finns och det är här som revisorskåren har sina största möjligheter.
Detaljinformationen omfattar:
råd, steg för steg, hur man organiserar sig inför förändringen;
råd angående de strategiska frågor som företagen kan behöva lösa;
checklistor som täcker olika delar av företaget så att varje funktion/verksamhet kan gås igenom; t.ex. IT-system, internkontrollsystem, försäljnings- och marknadsföringsfunktioner samt personalutbildning,
fallstudier för att visa hur jämförbara organisationer reagerar på förändringen.
Med andra ord – man ”måste hålla handen”. Men företagen behöver även stimulans. Det är lätt att finna ursäkter för att skjuta upp åtgärder på grund av till synes mer angelägna frågor. Det är i synnerhet små och medelstora företag som tycks ha svårigheter när det gäller att genomföra nödvändiga förändringar.
Revisorskåren är i ett idealiskt läge för att kunna ta på sig den rollen. Genom revisorns systematiska kontakt under hela den årliga revisionsprocessen får denne möjlighet att se över de förberedelser som ett företag gör (eller försummar att göra). Förekommande årliga IK-brev till företagsledningen är ett naturligt tillfälle att förstärka företagsledningens uppmärksamhet på de risker man löper genom att låta bli att förbereda sig. Inom FEE och FAR är vi angelägna att se till att den möjlighet som den årliga revisionen erbjuder utnyttjas fullt ut.
En fara för oss revisorer är att vi uppfattar de frågor som behöver lösas som huvudsakligen tekniska, medan det väsentligaste är att hantera de strategiska konsekvenserna för företagen. När allt kommer omkring handlar vår verksamhet till stor del om ”tekniska” frågor, varför det synsättet är naturligt. Därför måste kåren ha satt sig in i euro-problematiken på djupet. De förändringar som måste göras i system och rutiner för internkontroll måste ses i samband med de strategiska möjligheter och risker som införandet av euron kommer att ge upphov till. De euro-artiklar som återfinns i tidigare nummer av Balans i år ger en bred belysning av såväl tekniska som strategiska frågeställningar.
Inhemska företag
En stor del av vårt arbete avser inhemska företag, dvs. företag som är verksamma på och fokuserar endast hemmamarknaden. Införandet av euron kommer avsevärt att förändra hemmamarknadens karaktär – den kommer på det stora hela att motsvaras av eurozonen – och inhemska företag behöver inse vilka möjligheterna och hoten är.
För dessa företag kommer möjligheterna att bestå i:
en potentiellt större marknad;
en möjlighet att köpa råmaterial från nya inköpskällor;
ett tillfälle att förändra sin produkt;
en möjlighet att skapa nya kompanjonskap och allianser.
Emellertid finns det även hot:
från nya konkurrenter som kommer in på den tidigare hemmamarknaden;
genom uppkomsten av nya normer för kvalitet och service, som kunderna förväntar sig;
genom prispress, på grund av ökad pristransparens länderna emellan.
Enligt vår erfarenhet är det få inhemska företag, i synnerhet bland de små och medelstora, som förstår hur euron kommer att påverka dem. Revisorskåren har därför en mycket viktig uppgift i att försöka öka dessa företags medvetenhet om strategiska frågor.
Tidsplanering
Vi bör även uppmärksamma en viss tanke åt tidsplaneringen. I praktiken återstår mycket litet tid för förberedelser inför den första tidsfristen den 1 januari 1999.
Oavsett om ett företag är förberett eller ej, kan det påverkas av fixeringen av valutakurserna per 31 december 1998.
Om företaget har för avsikt att använda euro som valuta i sina transaktioner fr.o.m. den 1 januari 1999, kommer det mycket snart att behöva upprätta budgets i denna valuta. Ifall företaget gör transaktioner i utländsk valuta, borde det redan ha anpassat sin valutaportfölj för att undvika att bli låst vid höga räntor.
Det argument eller möjligtvis den ursäkt som många företag tar till är att det inte är värt kostnaden och den tid som tas av företagsledningen för att genomföra förberedelserna, då det finns så stor osäkerhet om huruvida den monetära unionen kommer att förverkligas och på vilka villkor detta kommer att ske.
Allt företagande handlar dock om att agera under osäkerhet och företag utsätts för risk, ifall deras konkurrenter och/eller kunder bestämmer sig för att använda euro förr snarare än senare. Beslutet om när man skall tillämpa euro borde vara en funktion av marknadernas önskningar snarare än ett beslut som har en tendens att få vika för mer omedelbara löpande problem som ledningen måste hantera.
Det är riktigt att ju närmare ett företag är detaljiständen av marknaden, desto mer sannolikt är det att företaget vill utnyttja övergångsperioden för förberedelser, i avsikt att byta valuta då utgivningen av sedlar och mynt äger rum. Detta innebär dock ej att tidiga förberedelser är onödiga – snarare tvärtom. Strategiska frågor måste fortfarande övervägas; programvaror och system för företagsstyrning behöver fortfarande ändras; personal behöver utbildas, nya myntautomater och kassaapparater måste beställas. De företag som inte planerar i god tid, kommer att ha svårigheter att hitta kompetens för programmering och systemanalys; tiden kommer inte att räcka till för att testa programvaror, kön för att få köpa kassaapparater och myntautomater kommer att vara lång. De företagen kommer därför att drabbas av högre kostnader och risker med färre möjligheter att kontrollera dessa högre kostnader och risker.
Även här befinner sig revisorskåren i en unik position för att varna sina klienter för dessa förändringar och för att utnyttja den årliga revisionen och kontakter med företagsledningen i detta syfte. Ingen annan har lika goda förutsättningar!
Agera nu
Konsekvenserna av övergången till euron är mer genomgripande än vad många av våra klienter upptäckt. När de så småningom blir varse om såväl övergångsproblemens omfattning som nya affärsstrategiska förutsättningar blir besvikelsen stor över den revisor som inte varit pro-aktiv och tidigt satt sig in i frågorna och initierat en diskussion med sin klient. För företagen är tiden fram till ett svenskt inträde i EMU inte en vänteperiod utan en startsträcka. Låt oss utnyttja denna!
Auktor revisor Leif Lundfors är verksam vid Deloitte & Touche. Han är ordförande i FARs genomförandegrupp för informationsprojekt Euro. Han medverkade senast i Balans nr 5/94.
Auktor revisor Göran Tidström är verksam vid Öhrlings Coopers & Lybrand. Han är vice president i FEE (Fédération des Expert Comptables Européens ) med ansvar för euro-frågor och ledamot i FARs genomförandegrupp för informationsprojekt Euro. Han medverkar även i föregående artikel.