Flera av FAR-dagens aktiviteter lade tonvikten på Europafrågor, men det började svenskt på Sheraton i Stockholm den 28 november.

Posten som s.k. FAR-dagsgeneral är traditionellt vikt för FARs vice ordförande och därför var det alltså Ingvar Pramhäll som hälsade de drygt 200 närvarande ledamöterna välkomna.

FARs generalsekreterare Björn Markland kommenterade läget i Revisionsbolagsutredningen och konstaterade inledningsvis att departementet visat stor förståelse för branschens synpunkter.

Han sa också att det indirekta ägandet inte hade blivit den stora knäckfrågan, men att det naturligtvis fanns andra problem:

– Vi mår nog bra som profession av att erkänna att det finns problem kring oberoendefrågorna, sa han.

Och han stod kvar vid bedömningen att den redan försenade utredningen får svårt att samla sig til en syn på branschens f.n. häftiga utveckling och glidning fram till oktober 1998.

Därefter gick Ingvar Pramhäll kortfattat igenom de nya Revisorsföreskrifterna och hur samarbetet med myndigheterna fungerat.

Han sammanfattade:

– Vi tycker nog att landade väl i det här arbetet.

Balans återkommer med aktuella kommentarer till båda dessa frågor i kommande nummer.

Irländaren John Hegarty var inbjuden huvudtalare vid FAR-dagen. Han är generalsekreterare i FEE (Fédération des Experts Comptables Européens), ”er röst i Bryssel”, som han karakteriserade organisationen i inledningen av sitt anförande.

FEE representerar 38 ledande organisationer i 26 länder. Av 400 000 medlemmar är knappt hälften revisorer, övriga är ”accountants” på olika nivåer i näringslivet, offentlig tjänst eller i utbildningsväsendet.

Kombinationen av globalisering, ett kolonialt förflutet och medlemsregler gör f.ö. att denna europeiska organisation har nästan var tionde medlem utanför kontinenten:

– Jag representerar fler ledamöter från Hongkong än från Belgien i Bryssel, berättade Hegarty.

Inledningsvis betygade Hegarty sin och FEE:s tacksamhet till FAR för att den svenska organisationen ställt upp och aktivt deltagit i det europeiska samarbetet på många sätt.

Han hade också några ord på vägen för de EU-trötta:

– Sverige som kom med sent och har ambitionen att anpassa sig till reglerna har naturligtvis fått uppleva en Big Bang av EU-implementering. Men så blir det inte i fortsättningen, det här handlar om en kontinuerlig och normalt ganska långsam process.

Hegarty talade sedan om EUs redovisningsdirektiv och pekade att de medfört vissa fördelar, inte minst genom att reglerna fått lagstatus.

– De betonar också den rättvisande bilden, vilket bidrar till att minska skattereglerna inflytande över redovisningen. Men fortfarande har tio av femton medlemsländer (varav Sverige är ett) skatteregler som ”förorenar” redovisningen.

Ska det finnas europeiska regler?

– Knappast i dagsläget, det räcker med nationell och internationell nivå. Möjligen kan ett harmoniserat Europa med en gemensam valuta också få gemensamma regler som kan ersätta mycket av det nationella regelverket i framtiden.

När det gäller revision saknas det däremot i stor utsträckning EU-regler.

– Efter krascherna de senaste decenniet har vi fått sämre rykte. Det var inte vårt fel, men det är vad folk anser som räknas, sa Hegarty. Det ligger i vårt egenintresse att få fram enhetliga och bra regler på det här området.

Han hänvisade till FEE:s rapport om revisorsyrket (som refererats tidigare i Balans) och pekade bl.a. på vikten av att stärka de lagstadgade revisorernas kompetens och resurser:

– Här sammanfaller branschintresset och allmänintresset.

Vidare uppehöll sig Hegarty vid vikten av en väl definierad och enhetlig revisionsprocess:

– Alla ligger inte lika långt framme som ni gör här, betonade han.

I sitt tal berörde han också skadestånds- och stämningsproblemet:

– Den kräftsvulsten har inte vuxit i Europa ännu, sa han. Och ser man på USA så hamnar ju det mesta i advokaternas fickor. Att kunna stämma revisorn på miljarder är knappast ett oavvisligt allmänintresse.

Om EUs grönbok kring revisionen sa Hegarty bl.a. att det saknades tydliga diskussioner hur och till vem revisorer skulle rapportera om eventuella egentligheter.

– Och rent allmänt är det nu så att kommissionen har fått en impuls att titta närmare på vår bransch efter de stora sammanslagningarna.

Bengt Holmquist, Åsa Johansson och Lars-Gunnar Larsson