Jag tillhör dem som alltid har en euro i fickan – som en påminnelse.Auktor revisor Göran Tidström, vicepresident i FEE och ansvarig där för EMU-frågor, som inledning på avsnittet om ”Sverige och den gemensamma valutan”.
Han gav ett globalt perspektiv på den nya gemensamma valutan:
– Jag får ofta frågan ”kommer det att bli av?”. Det är klart, vi har redan nått startpunkten i Bryssel. Frågan är bara när Sverige kommer med.
I maj bestäms medlemsländernas valutakurs och då kan den finansiella marknaden börja fungera.
– Övergången kommer att ske 1 januari 1999, det finns ej längre någon möjlighet att backa, fortsatte Tidström. Och alla kommer att påverkas, oavsett om man vill eller inte.
En annan fråga som Göran Tidström berörde var: kommer den nationella börsen att överleva?.
– Det är naturligt att man söker samarbete, kanske ett nordiskt börssamarbete. Fantisera vidare pensionsfonder, europabolaget, skatteharmonisering
Han belyste också olika konsekvenser för de europeiska bolagen. Euron kommer att eliminera valutariskerna, transaktionskostnaderna, pristransparensen och kostnadstransparensen kommer att bli lägre.
– När det gäller prisstrategierna blir man förvånad över hur stora de är? Ta bara priset på en Big Mac, priset på revisionstjänsten osv.
Göran Tidström pekade även på riskerna.
– Se upp! Titta på hur det gick i Tyskland. Det kommer också att bli nya investeringsstrategier och lättare att veta konsekvenserna. Det är inte bara en ny valuta, utan helt nya förutsättningar. Sätt in euron i sitt sammanhang.
– I de flesta fall kommer det att bli faster, better and cheaper. Se euron som en möjlighet, det är försvarsstrategierna som är hotet.
Marknadsförändringarna låter inte vänta på sig till den 1 januari 1999, processen pågår redan nu och revisorerna har ett ansvar och en möjlighet att påverka menade Tidström.
– Se er som apostlar som vill och ska föra ut information!
FEE:s generalsekreterare John Hegarty gav en bakgrund till kommissionens inställning: man har lagt en lagstiftning i botten och räknar nu med att intressenterna själva tar tag i de många praktiska problemen med omräkning, tidtabell, datorprogrammering etc.
– Jag har förstått att många svenska företag, framför allt de mindre, tror att man kan ta det lugnt för att man inte är med. Det är helt fel!
– Nere på kontinenten är det inte ovanligt att storföretagen skickar ut sitt folk till mindre underleverantörer för att förbereda dem för den här omläggningen, berättade Hegarty.
Nu är det inte bara i Sverige som det går trögt, inte ens i de länder som redan bestämt sig för att vara med vet företagen alltid hur det ser ut i datorerna, vilka program och system som måste justeras för att euroomräkningen ska fungera.
FEE räknar dessutom med att det behövs intensiv information via broschyrer, internet och – inte minst – medlemsorganisationerna mot alla EUs företag:
– Om man vill spetsa till det kan man säga att i extremfallet är det företag som inte förberett sig ordentligt för införandet av euron inte heller going concern!
Lars-Gunnar Larsson, kansliansvarig på FAR för EMU-frågorna började med en vision:
– Jag ser framför mig över 2000 engagerade FAR-ledamöter som driver eurofrågan hos alla sina klienter.
Han fortsatte:
– Men dit är det en bit kvar. Det är fortfarande mycket trögt att intressera svenska företag för den här frågan och det händer att informationsmöten måste ställas in.
Och han berättade hur en ansvarig på ABB i Sverige sagt:
– Vi ligger ett år efter våra tyska kolleger i koncernen när det gäller förberedelsearbetet.
Bengt Holmquist, Åsa Johansson och Lars-Gunnar Larsson