Behovet av internationalisering och disciplinering var något som Finforums talare återkom till. Rolf Rundfelt var inget undantag när han presenterade vad han hade kommit fram till i årets utgåva av boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar”.
Huvuddelen av boken handlar denna gång om utvecklingen av internationella rekommendationer.
Meningar som ofta hörs i samband med internationalisering är ”Vi rättar in oss i ledet” och ”Vi har inget val”. Men finns det något alternativ?
– Det finns klara problem med anpassningen. Jämförbarheten är ju också avhängig med de amerikanska rekommendationer.
Men, som sagts tidigare under dagen, det lönar sig inte att protestera när rekommendationerna redan finns.
– Redovisningsrådets styrelse har bestämt att vi på 30 månader ska ha 30 nya rekommendationer. Ställer man det i relation till att vi (Rundfelt är med i Redovisningsrådet) har färdigställt sju nya rekommendationer under nio år, så ...
Dock handlar det inte om helt nya rekommendationer utan om översättningar som man hoppas ska öka jämförbarheten ytterligare.
Stora avvikelser från leasingrekommendation
Efterlevnaden av rekommendationerna i 1997 års årsredovisningar är enligt Rundfelt inte tillfredsställande.
– Ett område där det finns ett stort antal avvikelser är leasing. Rekommendationen kom sent och kräver mycket information för rätt redovisning.
Andra områden där det finns avvikelser är: information av förvärv, apportemission, goodwill, negativ goodwill, koncerndefinitionen och poolning.
– Problemet med redovisning av apportemissioner är återkommande. Det är ofta dålig information när man betalar med egna värdepapper.
– När det gäller goodwill så tycker jag att man ska skriva av den över ekonomisk livslängd vilket kanske är 20 år. Företagen bör motivera sitt val av avskrivningstid.
Enstaka exempel på områden där avvikelser finns är varulager, konvertibler, extraordinära poster och jämförelsestörande poster.
– Sammanfattningsvis kan man säga att disciplinering är det stora problemet, menar Rundfelt.
Staffan Salén frågade om vi skulle få en bättre efterlevnad av rekommendationer om det fanns en sanktionsmöjlighet.
– En statlig myndighet skulle ge en bättre efterlevnad, menar Rundfelt.
– Om revisorerna skulle börja ta in avvikelser i revisionsberättelsen, skulle det inge respekt. Men revisorerna uppfattar inte alltid att efterlevnad av rekommendationer visar den rätta bilden av företaget. På grund av att man uppfattar rekommendationerna som stelbenta i vissa fall.
Bengt Holmquist och Åsa Johansson
Frågan i rubriken ställde Peter Malmqvist till åhörarna på Finforum under sin genomgång av delårsrapporterna.
Han redovisar själv sin undersökning på följande sidor här i Balans.