Målsättningen med undersökningen har varit att försöka beskriva utvecklingen inom området ”snabbrapportering”, eftersom både delårs- och helårsrapporter omfattas. Urvalet är bolag noterade på någon av Stockholms Fondbörs listor – A-listan, OTC- och O-listan.

Urvalet av bolag är subjektivt, men har i huvudsak inriktats på rörelsedrivande bolag. Här avses bolag där det periodvis rapporterade resultatet har stor betydelse för aktiekursens utveckling.

Av de rörelsedrivande bolagen har generellt de med ett börsvärde vid ingången av 1996 (vid starten av föregående års undersökning) på minst en miljard kronor, granskats. Därutöver har rörelsedrivande bolag som under kalenderåret 1996 lämnat rapport fyra gånger per år tagits med. Ytterligare några utvidgningar har gjorts, främst avseende fastighetsbolag och IT-företag.

Den slutliga rapporten 1998 innefattar 164 bolag mot föregående års 130, vilket innebär ungefär 600 rapporter.

Resultaten av granskningen visas på nästa sida:

Rapportperiod och rapporttidpunkt

Presentationen av bokslutskommunikén görs normalt inom 60 kalenderdagar (80 procent av bolagen). Rapporten för första kvartalet 1998 presenterades redan efter 37 kalenderdagar i 80 procent av bolagen.

Vad gäller den rapportperiod som speglas dominerar en inriktning mot rapportering av del av fullt räkenskapsår. Endast utländska bolag, som exempelvis Autoliv och Pharmacia & Upjohn, använder senaste kvartal som bas för rapporten.

Utvecklingen för det senaste kvartalet, exempelvis fjärde kvartalet i helårsrapporten, redovisas i drygt hälften av bolagen,.

Jämförelsestörande poster

Eftersom mätperioden är kort blir fler händelser jämförelsestörande i delårsboksluten än i helårsbokslutet. Under mätperioden redovisade eller kommenterade 75 procent av bolagen någon form av jämförelsestörande post. Förekomsten av jämförelsestörande poster ökade dramatiskt under fjärde kvartalet 1997.

De överlägset vanligaste jämförelsestörande posterna är omstruktureringskostnader och reavinster. Dessa ger normalt betydande effekter på delårsresultatet.

I de flesta fall kommenteras jämförelsestörande poster på central plats i rapporten, under rubriken ”resultat” eller liknande. Vissa företag använder rubriker i resultaträkningarna av typen ”jämförelsestörande poster” eller ”engångsposter”, normalt med kommentar i texten. Dessvärre saknar ofta tidigare års jämförelsestörande poster en specifikation.

Omstruktureringskostnader

Redovisningen av omstruktureringskostnader i de börsnoterade bolagen är svårtolkad. Av de jämförelsestörande minusposterna under 1997, avsåg 6 av 10 omstruktureringskostnader, vilket gör detta till den klart vanligaste jämförelsestörande posten. Beloppen är inte specificerade utan anges som en klumpsumma.

Ett särskilt problem gäller informationen kring de omstruktureringsreserver som avsätts i förvärvsanalysen i samband med ett företagsförvärv. Här är det ovanligt med information i delårsrapporterna.

Information om valutaeffekter

Informationen om valutasvängningars effekt på resultatet har försämrats påtagligt från föregående års undersökning. Under andra halvåret 1996 omnämndes valutaeffekter av de flesta bolag med större utlandsverksamhet. Under första kvartalet 1997 märktes en tydlig försämring, en trend som har fortsatt under resten av 1997 och under första kvartalet 1998.

Redovisningen av valutasäkringar, främst realiserade valutaterminsaffärer, är än mer sporadisk. Endast nio företag har lämnat någon form av kommentar, varav sex företag lämnat information som gör det möjligt att kvantifiera effekten. Allgon, Modo och Höganäs är företag med bra information om valutaterminsaffärer.

Information om intäktsförändringar

Informationen om intäktsförändringar är sammantaget svag i de undersökta bolagen. Detta gäller särskilt i IT-företagen där bara något enstaka bolag gör ett försök att kvantifiera varan eller tjänsten i volym. SKF har en föredömligt konsekvent analys av intäktsförändringen på koncernnivå. Stora har en utmärkt redovisning av pris- och volymeffekten.

Strukturförändringen i intäkterna, alltså effekten från köp- och försäljningar av bolag, kommenteras av ungefär hälften av de bolag som borde haft anledning att lämna kommentar.

Information om valutaeffektens inverkan på intäkterna har försämrats markant från föregående undersökning. I årets undersökning har, i någon form, endast ett 40-tal bolag kommenterat valutaeffekten i intäkterna.

Prisförändringars effekt på intäkterna lämnas, i någon form, av ett drygt 30-tal bolag. Av dessa lämnar 14 bolag kvantifierbar information. Värt att notera är att Wallenstam och Prifast är de enda fastighetsbolag som kommenterar priseffekten i hyrorna, medan Resco är det enda av de undersökta IT-företagen som försöker kvantifiera priseffekten i faktureringen.

Volymutvecklingen kommenteras, i någon form, av ett 50-tal bolag. Av dessa lämnar endast 14 bolag kvantifierbara uppgifter på koncernnivå.

Annan räkenskapsinformation

Redovisningen av periodens skattekostnad är ett problem även i årets undersökning. Av de bolag som lämnade kvantifierbar information låg medianskattesatsen på 28 procent. Det är också den enskilt vanligaste skattesatsen.

Bruttoresultat, eller liknande, anges i delårsrapporterna av ett nittiotal bolag. Den funktionsindelade resultaträkningen dominerar, särskilt i tillverkande bolag. Den kostnadsslagsindelade dominerar i tjänsteföretag.

Balansräkning bifogas för i stort sett samtliga bolag, medan immateriella tillgångar endast särredovisades i 68 företag, vilket uppskattningsvis bara är i ungefär hälften av de bolag där denna post borde vara relevant.

Räntebärande skulder redovisas av ett 120-tal bolag, vilket är överraskande många med tanke på att varken lagtext eller redovisningsrekommendationer kräver den typen av information.

Finansieringsanalys lämnas av ett drygt 50-tal bolag. Analysen är normalt grov, men i de flesta fall uppställd någorlunda i enlighet med det schema som föreslås av Redovisningsrådet.

Nyckeltal, m.m.

Avkastningen på eget kapital redovisas i ett 100-tal bolag. Av dessa har ett tiotal bolag valt att redovisa avkastningen beräknad på enbart delårsresultatet.

Avkastningen på sysselsatt kapital (rörelsens avkastning) beräknas av ett 80-tal bolag. Även här anger ett tiotal bolag avkastningen med utgångspunkt från delårsresultatet. Ytterligare ett 15-tal bolag har valt att beräkna rörelsens avkastning med utgångspunkt från andra kapitalbegrepp.

Soliditet (mått på finansiell stabilitet) är det nyckeltal som dominerar i bolagen. Ett 140-tal bolag redovisar detta nyckeltal.

Antalet aktier anges av ett 100-tal företag. Med tanke på att antalet aktier allt oftare varierar i börsbolagen är det svagt att inte alla företag ser denna uppgift som obligatorisk.

Vinsten per aktie redovisas i de allra flesta företagen. Endast ett tiotal bolag har inte lämnat någon uppgift. Vanligast är att ange uppgiften för aktuell delårsperiod.

Eget kapital per aktie redovisas av ett 110-tal bolag.

Information om rörelsegrenar m.m.

Försäljningen per affärsområde anges av ett 120-tal bolag. Drygt hälften av dessa, ett 70-tal bolag, anger också rörelseresultatet per affärsområde.

Totalt lämnar ett 40-tal bolag tydlig information om försäljningen på olika geografiska områden. Rörelseresultat per geografisk marknad anges endast av ett 15-tal bolag.

Förekomsten av ”Asienkommentarer” är låg. Av de 100-talet bolag som rimligen påverkas relativt direkt av effekter från Sydostasien och Japan har endast ett tiotal bolag lämnat en någorlunda omfattande kommentar i rapporten för första kvartalet 1998. Ytterligare ett 15-tal bolag har sagt någonting om Asieneffekter, men relativt tunt.

Prognoshjälp

Prognoshjälp och annan framåtblickande information under egen rubrik lämnades i första kvartalsrapporten 1998 av ett 90-tal bolag, alltså av drygt hälften av bolagen. Detta är ungefär i linje med utfallet i föregående års undersökning.

Det handlar normalt inte om preciserade prognoser av årsresultatet, utan mer om riktningsangivelser av typen ”bättre än”, ”i nivå med”, etc.

De bolag som regelmässigt undviker att lämna prognos är de största industri- och finansföretagen, medan ungefär 2/3-delar av de mindre och medelstora bolagen gav läsaren prognoshjälp under första kvartalet 1998.

Antalet bolag som lämnar prognos ökar successivt under året. En handfull bolag lämnar prognosinformation redan vid bokslutet, medan merparten av de bolag som lämnar prognos under året, gör det i samband med halvårsrapporten.

Peter Malmqvist är finansanalytiker och chef för Aragon Kapitalförvaltning. Han sammanfattade sin undersökning av delårsrapporteringen på Finforum. Han medverkade senast i Balans nr 2/97.