Wahlin Advokatbyrå gick i slutet av september 1998 samman med Dahlman Magnusson Advokatbyrå till Magnusson Wahlin Advokatbyrå. Därav de olika namnbeteckningarna i artikeln.
I september 1997 hoppade några advokater av advokatfirman Lagerlöf & Leman i Göteborg och bildade Wahlin Advokatbyrå.1 Syftet var att så småningom bygga upp ett nätverk och bygga ut verksamheten, framför allt i Malmö och Göteborg.
En av idéerna var att inleda ett samarbete med någon revisionsfirma för att via den kunna erbjuda kunderna så kallad one-stop shopping. Valet föll på KPMG Bohlins som advokaterna haft kontakt med under sin tid på Lagerlöf & Leman.
För att visa samarbetet utåt tydligt tog man sig namnet KPMG Wahlin. Samtidigt informerade man Sveriges Advokatsamfund.
Snabb reaktion
Samfundet reagerade mycket snabbt och begärde in parternas avtal. Därefter förklarade samfundet först att Wahlin var tvingade att ta bort KPMG ur sitt namn, vilket firman verkställde.
Detta räckte dock inte. Samfundet fann att advokatbyrån försatt sig i ett beroendeförhållande gentemot KPMG Bohlins som är ”oförenligt med vedertagna principer för utövande av advokatverksamhet”. Därmed blev samarbetet omöjligt och avtalet sades upp.
Samarbete mellan advokater och revisorer har alltid funnits och kommer alltid att finnas i olika former. Men när hotar det advokaternas och/eller revisorernas oberoende?
Advokatsamfundets generalsekreterare Lars Bentelius vill inte ge några generella svar. Men på samfundets bord ligger för närvarande ett nytt konkret fall, nämligen samarbetet mellan advokatfirman Archibald och revisionsbyrån Arthur Andersen som beskrivs i en intervju längre fram i reportaget.
– Där pågår för närvarande utredning, meddelar Lars Bentelius.
Utgångspunkten för detta och andra samarbetsformer, som i det här fallet i första hand gäller stora revisionsbyråer, är att möta kundernas behov och krav på service.
Ett sådant krav är one-stop shopping – att få så mycket service och rådgivning som möjligt från ett och samma ställe. Det kan jämföras med en totalentreprenad där kunden erbjuds all form av service inom revision, bolagsjuridik och transaktionsekonomi.
Bakgrunden är den utvidgade globaliseringen och den allt mer omfattande och snabba teknologiska utvecklingen. Det har gjort det såväl möjligt som nödvändigt att samtidigt arbeta på olika plan – geografiskt och materiellt – och med olika expertis.
Kundens förväntningar
Kunden förväntar sig en allt snabbare service, inte sällan worldwide, med hög kvalité och säkerhet. Det kräver en stab av skickliga medarbetare inom olika yrkesområden.
Per Rodert är Munksjökoncernens ekonomi- och finansdirektör:
– Vi har gjort en del utlandsförvärv och då sett hur bra ett nära samarbete mellan revisorer och jurister fungerar. Där återfinns ju ibland alla experter på en och samma byrå. Det är en trygghet för mig som kund att veta att alla i ett team har samma inställning till etik och kvalité. Framför allt i början av en affär underlättar det om man har en revisionsbyrå som kan ta ett helhetsansvar för service och rådgivning. Dessutom vinner jag tid. Jag ser inget skäl till att one-stop shopping inte utvecklas även i Sverige.
Andra ekonomichefer är mer avvaktande:
– Det är svårt för oss att avgöra hur bred kompetensen kan vara på ett och samma ställe, säger Lennart Johansson, ekonomidirektör för Atlas Copco. Vi arbetar mer varierat när vi behöver expertis. Gäller det revision och med revision närstående tjänster vänder vi oss till vår revisionsbyrå. Gäller det bolagsjuridik kontaktar vi advokater alltefter ämnet.
Astras presschef Michael Widell:
– One-stop shopping kan vara en god idé men det är ingen självklarhet. Förutom att vi har en egen juristavdelning, är det lika vanligt att vi vänder oss till vår revisionsbyrå för konsultation som till andra experter. Det beror på frågans art.
Olika kulturer
Att samarbetet mellan revisorer och advokater ändå inte saknar problem kan också vara en fråga om olika kulturer och förhållningssätt.
När Balans senast skrev i ämnet (nr 4/1994) – då med utgångspunkt från förslaget till administrator – visade vi på likheter och olikheter i yrkena.
Likheterna finns exempelvis i de vägledande reglerna om god advokatsed och FARs etikregler:
”Advokatens uppträdande skall vara sakligt och korrekt samt sådant att förtroendet för advokatkåren upprätthålls.”
”Ledamot skall alltid visa sig värd det förtroende som yrket kräver. Han skall i sin yrkesutövning samvetsgrant iaktta god revisorssed.”
I samma etikregler framträder också olikheterna:
”Advokats främsta plikt är att, inom ramen för vad lag och god advokatsed bjuder, efter bästa förmåga tillvarata klientens intressen. Han är skyldig att främja dessa utan att låta sitt handlande påverkas av tanke på egna fördelar ... eller andra ovidkommande omständigheter. Advokat får ej främja orätt.”
”Ledamot skall utöva sitt yrke med självständighet och objektivitet. Han måste därför vid ett uppdrag alltid vara oberoende i sina ställningstaganden. Brister denna förutsättning, skall han avböja eller avsäga sig uppdraget. Detta gäller likaledes då omständigheterna är sådana att de kan ge anledning till bifogat tvivel om ledamotens oberoende.”
Av advokaten avkrävs total lojalitet gentemot klient och lag. ”Kunden har alltid rätt”, skulle man lite vanvördigt kunna uttrycka saken så länge advokaten följer lag och god advokatsed. Det innebär också en närmast total tystnadsplikt.
Sammansatt
Revisorns relation är mer sammansatt. I centrum styr naturligtvis klienten – bolagsstämman – men här ingår även kunder, leverantörer, borgenärer, företagsledning, kreditgivare, styrelse och inte minst samhället.
I sin kontrollfunktion är revisorns arbete i vissa delar satt i offentligt ljus. Offentlighet gäller dock inte i revisorns roll som konsult. Där gäller en tystnadsplikt som åtminstone närmar sig advokatens.
Men olikheterna ligger inte bara i relationen klient-yrkesman. Man har dessutom olika utgångspunkter när det gäller sättet att arbete och under vilka ekonomiska villkor arbetet utförs.
På sin spets
Även om det finns en del stora advokatfirmor kommer de inte i närheten av de stora revisionsbyråerna. Dessutom arbetar revisorer ofta i lag med olika specialister medan advokaten inte sällan är ensam gentemot sin klient. Det är kanske här som advokatens eget oberoendet ställs på sin spets. Som advokat Peter Danowsky säger:
”Advokaterna kan hamna i underläge och bli beroende av ett visst ekonomiskt flöde.”
Som framgår av intervjuerna tycker vissa att Advokatsamfundet i sitt förståeliga intresse att värna om sina ledamöters oberoende och integritet glömmer bort kunden och samhället. Marcus Näslund, chefsjurist på Ernst & Young uttrycker saken sålunda:
”Kundens och samhällets behov ska styra, inte ett krampaktigt fasthållande i skråtänkade.”
Pär Trehörning