– Framtiden talar för one-stop shopping. Advokatsamfundets reaktioner ser jag som ett försök att värna om skrået istället för att ta vara på de möjligheter ett samarbete kan ge för kund och samhälle.

Det säger Marcus Näslund, chefsjurist på Ernst & Young. Han kan förstå att Advokatsamfundet vill värna om advokatens oberoende, stärka yrkesrollen och sörja för god advokatsed. Men att samfundets inställning i längden kan innebära att yrket blir isolerat.

– Jag tycker vi ska vända på frågan. Advokatsamfundet ser problem. Jag ser möjligheter. Istället för att tvinga advokater som arbetar på revisionsbyrå att avsäga sig advokattiteln, borde man bidra till att finna former för ett samarbete.

En del av samhället

Han menar också att oberoendet är en del av det samhälle såväl advokater som revisorer verkar i.

– Om vi märker att våra klienter hela tiden ser ett värde i utökad service som innebär att vi går över yrkesgränser, då kanske vi måste kliva över dessa gränser. Men det är inte detsamma som att vi blivit mindre oberoende. Det har kanske ändrat skepnad, men grunden finns ju kvar – att tjäna kunden på bästa sätt utan att ta ovidkommande hänsyn.

Han tycker dessutom att samfundet överdriver problemen.

– När vi agerar som konsulter utgår vi från samma förutsättningar som en advokat. I det avtal vi skriver med uppdragstagaren framgår att vi arbetar under tystnadsplikt, att vi iakttar god sed, att vi ger råd under ansvar. Vi kan lika lite som en advokat ge en kund rådet att vidtaga olagligheter. Jag ser egentligen inte några större skillnader ur kundens/klientens synvinkel.

Marcus Näslund vill att man lyfter blicken och inte bara skådar in i sin egen yrkesroll.

– Vem ska egentligen bestämma våra yrkesroller? Ska det vara våra egna organisationer/tillsynsmyndigheter eller den allmänhet vi säger oss tjäna? Finns det behov av stenhårda regler som på sikt kanske hindrar utvecklingen? Vi försvarar våra regler men glömmer kanske kunden. Det kunden vill och vad som är till mest nytta för kunden måste vara utgångspunkten.

Pragmatisk inställning

Juristen Marcus Näslund intar således en klart pragmatisk inställning jämfört med en mer ideologisk, företrädd av bland andra advokaten Peter Danowsky. Men båda talar om att på bästa sätt ta hand om sin klient.

Ernst & Youngs chefsjurist är medveten om de problem med jäv och tystnadsplikt som kan uppstå när det visar sig att byrån får klienter med motsatta eller konkurrerande intressen.

– Men det har vi ofta redan nu i revisorsvärlden, förklarar han. Och det löser vi ofta med en dialog. Jag bryter ingen tystnadsplikt om jag gör klart för en presumtiv kund att en av hans konkurrenter också anlitar byrån.

Han betonar att han inte har lösningen på alla de svårigheter och gränsdragningsproblem som kan uppstå. Men han anser att det åtminstone är bättre att försöka lösa problemen när de uppstår istället för att från början utgå från att de aldrig går att lösa.

Han kan förstå Advokatsamfundets reaktion men tror att den kan få en bumerangeffekt.

– Kunden ser till en enda sak – kompetensen. Det gör egentligen detsamma om den juridiske experten är affärsjurist. Det viktiga är att hon eller han kan sina saker och ger rätt råd i rätt tid. Därför är det i längden farligt att stirra sig blind på en titel.

En titel som för övrigt en hel del advokater verkar vara villiga att ge upp.

Flera advokater söker juristtjänsterna

– Vi får en hel del advokater som sökande när vi utannonserar nya juristtjänster. De är medvetna om att de måste säga upp sin titel om de vill arbeta på ett nytt sätt. Men det finns en stor utmaning i att arbeta i ett lag och samtidigt vidareutveckla sin kompetens. Där tror jag revisionsbyråerna i kraft av bland annat sin storlek och den internationella närvaron är ett fullvärdigt alternativ till advokatbyråer.

– Min slutsats är att kundens och samhällets behov ska styra, inte ett krampaktigt fasthållande i skråtänkande.

Pär Trehörning