– I framtiden blir det svårt för Sverige att isolera sig från en internationell utveckling där allt går mot ett allt vidare samarbete över yrkesgränserna. Därvidlag intar Advokatsamfundet idag kanske en något omodern hållning.
Säger FARs generalsekreterare Björn Markland som tror på konceptet med one-stop shopping.
– Ja, men med stramare regler. Samarbete är till gagn för klienten. Men det kräver en genomarbetad analys över förutsättningarna för samarbetet. Då kan vi tillsammans lösa de problem som utan tvivel kommer att dyka upp. Men jag tror att vi i framtiden har advokater som samverkar med våra revisionsbyråer. Med bibehållen god advokatsed och orubbat oberoende för klienten.
Han tillägger att han kan förstå Advokatsamfundets beslut men också att regler om god yrkessed inte alltid bygger på genomtänkta analyser.
– En uppförandesed bygger ofta på intuition, vilket inte alltid behöver vara dåligt. Men i längden räcker inte det, framför allt inte i vår bransch som i allmänhet är mer internationaliserad än advokatbranschen.
Styrelsen för Fédération Des Experts Comptables Européens (FEE), där FAR är medlem, har därför på EUs uppdrag tagit fram gemensamma principer till vägledning för den europeiska revisorskåren. Syftet är att komma överens om en gemensam grundläggande kärna av god revisorssed. Därefter får varje land komplettera på det sätt myndigheterna och branschen finner för gott.
– Det är ett försök att analysera vilka behov god revisorssed ska tillgodose och vad som ligger bakom en branschreglering. Jag tror att det stundtals höga tonläget i KPMG Bohlins/Wahlin-affären delvis beror på att varken vi eller Advokatsamfundet fullt ut har empiriska fakta eller analyser som grund för vårt ställningstagande om vad som är god sed i respektive yrke.
”... oberoendet sätts på prov”
En annan förklaring till samfundets förbud till affären kan vara olika kulturer i yrket.
– Eftersom revisorskåren alltså sedan länge är mer internationaliserad än advokatbranschen, är man van vid ömsesidigt utbyte av erfarenheter, kvalitetskontroll och arbetsmetoder, liksom olika former av jäv och där oberoendet sätts på prov. Det är ju inte ovanligt till exempel att samma revisionsbyrå har klienter som konkurrerar med varandra.
Just ordet ”oberoende” vill Björn Markland för övrigt handskas försiktigt med.
– Bara det faktum att företaget betalar revisorn för revisionen innebär ju ett visst beroende. Det svåra är att handskas med de olika jävssituationer som hela tiden uppkommer.
Björn Markland menar att jäven och oberoendet är olika.
– Advokaten har en mer renodlad roll där han eller hon inom lagens råmärken ska vara lojal uteslutande mot sin klient och oberoende av allt annat. Revisorn ska vara oberoende mot sin uppdragsgivare, det vill säga bolagsstämman som tillsätter revisorn. Samtidigt brukar man kalla aktieägarna ett slags ombud för samhället dit revisorns lojalitet ytterst riktas. På det sättet är revisorns uppdrag mer komplicerat.
Men han betonar samtidigt att den jurist som är anställd på en revisionsbyrå har samma jävsproblematik som en fristående advokat när det gäller att tillvara en klients intressen.
– Och det har man lyckats lösa hittills.
Idag helt annorlunda
Men den kraftiga strukturomvandlingen inom revisionsväsendet har inneburit att FAR måste se över sin organisation. Idag ser strukturerna på revisionsbyråerna helt annorlunda ut än när FAR bildades. Många stora byråer har bolagsjurister, tekniker och andra experter som delägare. Det gör att organisationen måste ta fram rekommendationer, etiska regler, utbildning och fortbildning som omfattar även dessa grupper. Om exempelvis Revisorsnämnden finner anledning att kritisera ett råd som lämnats av en juridisk expert på en revisionsbyrå drabbar sanktionen byråns VD och inte experten.
– Det är inte hållbart i längden och FAR har därför sedan ett år tillbaka funderat över villkoren för medlemskap i FAR, hur nya etiska regler för icke-revisorer ska utformas med mera. Hade Advokatsamfundet accepterat att advokater kunde samverka med revisionsbyråer, kunde vi ha hänvisat till samfundets erkända och djupt förankrade god advokatsed för dessa grupper. Nu går inte det utan nu måste vi finna egna regler.
Som framgått, bl.a. av Balans nr 10/1998, har därför FARs och SRS’ (Svenska Revisorssamfundet) styrelser tillsammans lagt ett förslag som innebär att man bildar en ny gemensam förening för revisionsbyråbranschen. Den skulle vara öppen för såväl auktoriserade som godkända revisorer samt sådana kvalificerade specialister som är verksamma vid revisionsbyråerna.
Pär Trehörning