IASC har tillsatt en kommitté som skall överväga hur organisationen bäst skall struktureras för att kunna fortsätta att arbeta effektivt. Det finns några problem med den nuvarande strukturen. När styrelsen sammanträder för att ta ställning till nya rekommendationer deltar ca 70–80 personer. Det medför naturligtvis svårigheter att få en bra diskussion.
Det är också problem förknippade med att finna lämpliga lokaler. Trots det stora antalet deltagare finns det önskemål om att ännu fler länder skulle vilja vara representerade. En ökning är dock knappast möjlig utan en förändring i styrelsens sätt att arbeta.
Det finns också de som anser att det sätt på vilket IASC tar fram nya rekommendationer är ineffektivt. En stor del av arbetet utförs av enskilda styrelseledamöter som ingår i arbetsgrupper om ca fem personer. Sammansättningen av arbetsgrupperna ändras från projekt till projekt vilket kan skapa svårigheter. Det kan också vara svårt för IASC:s sekretariat att utöva den kontroll över arbetsprocessen som de kan anse önskvärd.
Sist men inte minst finns representanter för de normgivande organisationerna som menar att deras synpunkter inte är tillräckligt tillgodosedda i den nuvarande strukturen. Därför har det tagits fram ett förslag som innebär att IASC skulle omorganiseras så att arbetet fortsättningsvis bedrivs på två nivåer.
Uppgiften att ta fram utkast till nya rekommendationer skulle anförtros till ett Accounting Standards Board med ett drygt tiotal ledamöter. Ledamöterna skulle utses av bland andra normgivarna i USA, Storbritannien, Australien, Kanada och Frankrike. Avsikten är att de skall arbeta med IASC-frågor på heltid, om än avlönade av sina respektive moderorganisationer. En konsekvens av att införa en sådan här grupp är att IASC:s system med de nuvarande arbetsgrupperna skulle upphöra.
Ovanför den här gruppen skulle den nuvarande styrelsen finnas. Exakt vilka uppgifter den skulle få är oklart. Det gäller exempelvis möjligheten att säga nej till ett förslag från den tekniska gruppen.
Förslaget till omstrukturering mötte mycket kritik när det diskuterades vid IASC:s sammanträde i januari. Många av kommentarerna gick ut på att det inte finns något behov av så radikala förändringar som föreslagits. Arbetet i de grupper som IASC tillsatt uppfattas sålunda av deltagarna som både effektiva och ett sätt att sprida information om problemen till flera än de som arbetar med normgivning på heltid. Att organisationen också varit effektiv märks inte minst på det fantastiska arbete som ligger bakom alla de nya rekommendationer som IASC antagit och kommer att anta som ett led i IOSCO-överenskommelsen.
Det mest sannolika är därför att den grupp som har ansvaret för att ta fram ett förslag till ny struktur lägger fram ett nytt och inte fullt så kontroversiellt förslag till hur IASC skall möta det nya seklet.
Rolf Rundfelt