SIC, dvs. IASC:s motsvarighet till vår Akutgrupp, har gett ut ett utkast till uttalande om när poolningsmetoden får tillämpas. Om uttalandet slutligt antas kommer det att medföra en väsentlig förändring av nuvarande praxis.
Vad SIC nämligen skriver är att förvärvsmetoden skall användas när det är möjligt att identifiera en köpare. En köpare finns när någon ägargrupp har fått kontroll över tillgångarna i ett annat företag. Det vanligaste sättet att få kontroll är genom förvärv av mer än hälften av de röstberättigade aktierna.
Den tolkning som SIC verkar ha gjort är att om två företag går samman och det ena är större än det andra så har ägarna till det större företaget fått kontroll över den nya koncernen. Innebörden är att det bara är i de sällsynta fall som de företag som går samman är precis lika stora som poolningsmetoden skulle vara tillämplig.
SIC skriver dock att det finns ytterligare en möjlighet. Det mindre företaget kan nämligen genom avtal eller på andra sätt få lika stort inflytande över den nya koncernen som det större företaget. Även i detta fall är poolningsmetoden tillämplig.
SIC:s utkast till uttalande ligger nära den tolkning av möjligheterna att tillämpa poolningsmetoden som det amerikanska SEC gjort. Däremot skiljer sig utkastet från såväl nuvarande redovisningspraxis i USA som från den brittiska rekommendationen, FRS 6. I Storbritannien accepteras sålunda samgåenden om storleksskillnaden inte överstiger 60–40 förutsatt att de övriga kriterierna för metoden föreligger.
Frågan är hur stora protester som SIC:s tolkning kommer att ge upphov till. Det är ganska klart att britterna kommer att reagera negativt. Däremot är det inte lika troligt att det kontinentala Europa kommer att höra av sig. Poolningsmetoden är mycket ovanlig och dessutom tillåter de flesta länderna i Europa att koncerngoodwill skrivs av direkt mot det egna kapitalet. Därför skulle jag gissa att man rycker på axlarna inför det här utkastet. Det lär dröja ytterligare ett antal år innan kravet att ta upp goodwill i balansräkningen är allmänt accepterat i Europa.
Rolf Rundfelt