SIC 8 First-time application of IAS:s as the primary basis of accounting

SIC 8 är en av SIC:s viktigaste uttalanden. Frågan gäller hur det företag som vill kunna hävda att de följer IAS skall upprätta sin redovisning. Svaret är att redovisningen måste upprättas som om företaget hade tillämpat IAS alla år som respektive IAS varit i kraft. Ett företag som bestämt sig för att införa IAS 1998 måste alltså när det gäller exempelvis leasing, gå tillbaka till 1984 då IAS 17 började gälla och från och med det året klassificera sina avtal som operationella eller finansiella.

SIC 9 Business combinations – classification either as acquisition or unitings of interest

SIC 9 föranleddes av att många ställt frågan om när ett samgående mellan två företag kan redovisas enligt poolningsmetoden. I svaret från SIC upprepas vad som står i IAS 22 om Business Combinations, dvs. bland annat att i nästan alla samgående går det att peka ut en köpare och följaktligen skall förvärvsmetoden användas.

En köpare kan pekas ut när en av ägargrupperna får kontroll över den nya koncernen, dvs. kommer i besittning av mer än 50 procent av rösterna. Det är emellertid inte tillräckligt att enbart se på hur röstandelarna fördelas. SIC framhåller att ingen enskild faktor är avgörande. Innebörden är att ett samgående kan redovisas enligt poolningsmetoden även om en av ägargrupperna kontrollerar mer än 50 procent av rösterna. Förutsättningen är att det finns andra omständigheter som gör att man inte kan peka ut en köpare trots röstövertaget.

SIC 10 Governement assistance – no specific relation to operating activities

Frågan gäller hur ett företag skall redovisa ett statligt stöd som utgår till alla företag inom en viss bransch, exempelvis rederier, eller en viss region, exempelvis Norrlands inland. Svaret är att stödet skall redovisas enligt IAS 20 som behandlar redovisningen av statliga stöd, även om stödet inte har någon direkt anknytning till den verksamhet som drivs i det enskilda företaget.

SIC 11 Foreign exchange – capitalisation of losses resulting from severe currency devaluations

Enligt IAS 21, som behandlar valutaredovisning, finns en alternativregel för företag som drabbats av en stor devalveringsförlust att redovisa ett belopp motsvarande förlusten som ökning av en tillgångs värde. Konsekvensen blir att förlusten fördelas över tillgångens livslängd. Förutsättning för att detta alternativ skall kunna utnyttjas är att det rör sig om ett företag som köpt varor eller motsvarande med betalning i utländsk valuta. Det förutsätts också att företaget inte skall ha kunnat skydda sig mot kursförlusten på grund av dåligt fungerande valutamarknader. SIC klargör att alternativet hänför sig till tillgångar som köpts högst 12 månader före devalveringen. Vidare förutsätts att företaget inte hade kunnat erhålla utländsk valuta för att betala skulden och att det inte funnits möjlighet att säkra betalningen med hjälp av derivat.

Rolf Rundfelt