Johan Bygge, ekonomidirektör och IT-ansvarig på Electrolux, talade om bolagets förberedelser för notering och redovisning i euro.
– Vi jobbar inte så mycket med regler, standards och redovisning. Det är faktiskt den lilla biten när det gäller att anpassa oss till euro, sa han.
Electrolux-koncernen omsätter ca 117 miljarder, varav ungefär en tredjedel i EMU-området.
– Det här är något som gynnar större spelare, ansåg han. Unionen tar bort skydd och handelshinder och logistik och strukturer blir enklare.
Det blir på sikt färre produktvarianter och dessutom minskar valutariskerna påtagligt.
Bygge gjorde en kort genomgång av koncernens projektarbete med euroövergången (där man använt Finland och Luxemburg som pilotprojekt med start redan 1 januari 1999).
Problem och utmaningar ligger i stor utsträckning på marknad och prissättning:
Dels kan inte längre priserna variera så mycket när de går att jämföra. Han använde försiktigtvis en Sony-TV för att illustrera skillnaderna mellan EU-länderna.
– Men det är likadant för oss.
Dels blir prisbilden en annan; gamla s.k. price points, som är viktiga för konsumentvaror, blir förlegade i EMU:
En tvättmaskin som i Spanien idag kostar 89 900 pesetas skulle efter eurokovertering ha en prislapp på 540:31, en inte fullt så slagkraftig prissättning i återförsäjarledet.
– Både kalkyler och produktspecifikationer måste ändras påpekade Johan Bygge.
När det gällde datanpassningen var han ganska lugn.
– Det är en betydligt mindre fråga än År 2000-problemet, menade han. Även om det finns sådana som kan göra ett problem av t.ex. tredje decimalen vid triangulering.
Och på en fråga från ABB:s ekonomichef Tomas Ericsson instämde Bygge i det önskvärda att kunna använda dollar som konsolideringsvaluta.
– En politisk fråga som väckts i flera länder och avfärdats här i Sverige, kommenterade Göran Tidström.
Bengt Holmquist och Åsa Johansson