Insideraffär, leasingavtal och goodwillvärde är praktiska sammansättningar i nusvenskan. Med hjälp av inlånade engelska ord har vi fått funktionella facktermer som fyller luckor i svenska språket.
Är det ett fattigdomsbevis att behöva låna in ord från andra språk? Hotar det svenskans ställning? Knappast, om vi lånar med urskillning och har förstånd att anpassa lånorden till svenska mönster. Med ett svenskt ord som andra led i en sammansättning är böjningen i regel given.
Lånat in ord har vi gjort i alla tider. Under flera århundraden dominerade tyskan som långivare. Förutsättningarna var goda, eftersom svenskan och tyskan som språk är lika varandra i ordbildning och böjning. Jämfört med vår tyska import har vi fortfarande få engelska lånord.
Engelska ord är något svårare att anpassa till svensk stavning och böjning. Inlån från engelskan kräver därför extra omsorg och medvetenhet. Bland annat denna insikt ledde för tre år sedan till att det skapades en grupp som skulle ge normerande rekommendationer om datatermer på svenska, Svenska datatermgruppen. Intresset visade sig mycket stort, inte bara hos språkvårdare utan också hos dataföretag, översättare och medier. Datatermer är något som de flesta språkbrukare numera kommer i kontakt med.
Svenska datatermgruppen föreslår termer som passar in i svenska språket. I första hand rekommenderas svenska ord som redan finns, t.ex. skrivare för printer, sändlista för mailing list, snedstreck för slash och gränssnitt för interface. Datatermgruppen ser dock inget egenvärde i att avråda från användning av lånord som fyller en funktion. Det viktiga är att ge dem en svensk språkdräkt. Därför rekommenderar gruppen också böjningsformer, t.ex. servern, servrar, servrarna och cachen, cachar, cacharna.
En motsvarande grupp för redovisningstermer borde därför rekommendera pluralformen redovisningsstandarder, inte redovisningsstandards. Hur skulle vi annars kunna skriva om redovisningsstandarderna i bestämd form?
Som ersättning för engelskans web stannade Datatermgruppen för webb, en anpassning till svensk stavning i analogi med jobb. Språkbrukarna antogs inte acceptera ytterligare ett steg i stavningsanpassning, att stava med enkelt v. Men tillvänjning är en process, påpekar gruppen. Det finns redan belägg för att vi kan tänka oss väven för the web. Väven finns därför nu med i rekommendationerna, som alternativ till webben. Men i sammansättningar som webbsida och webbläsare har ordet knappast vunnit insteg.
Svenska datatermgruppens rekommendationer finns på webbadressen http://www.nada.kth.se/dataterm.
Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor åt FAR. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner, t.ex. via e-post till jlj.gardell@swipnet.se.