Balans nr 1 2000

FAR-dagen 1999: ”Bakom varje oberoende revisor står det en beroende kund”

Förmiddagens paneldebatt på FAR-dagen tog upp frågan om flerkompetensbyråer, det som även i den svenska debatten ofta kallas ”Multi-disciplinary practises”.

Auktor revisor Göran Tidström från Öhrlings PricewaterhouseCoopers möttes av debattledaren Henric Borgströms inledande påstående att PWC redan är världens fjärde största advokatbyrå.

– Det här är en global fråga. Vår byrå är både stor och liten. I Sverige har vi fortfarande två tredjedelar revision i vår verksamhet, internationellt ligger den andelen under hälften.

Tidström framhöll att revisorer, som har bred utbildning i grunden, måste kunna ta hjälp av specialister i sitt arbete. Och att dessa specialister i sin tur måste få arbeta med annat än bara rådgivning till revisorer.

– Men vi kan som bransch inte blunda för oberoendeproblematiken, sa han, och menade att FEE hade hanterat den frågan väl.

Marknaden reglerar

På Borgströms frågor menade Tidström att verksamhetens tillväxt regleras av marknaden (och begränsas av en företagsform som inte kan premiera medarbetare med t.ex. optioner).

Han sa också om möjligheterna att köpa alla tjänster på ett ställe (one stop shopping) att det inte fungerar riktigt så enkelt och självklart:

– Alla delar i paketet är ju utsatta för konkurrens ...

Auktor revisor Birgit Flening, Ernst & Young, tog sedan över och gav exempel från sitt specialområde: miljörevisionen.

– Kraven på vår kompetens ökar mycket snabbt, sa hon. Här måste vi kunna ha tillgång till specialister. Man talar idag om en uthållig ekologisk, etisk och social utveckling. Det är en stor och spridd verksamhet, det handlar om strategier, information, redovisning och annat.

Revisorns regler ger yrket trovärdighet, samtidigt som den nya miljöbalken ställer nya krav på revisorerna (liksom även ÅRL).

– Vi revisorer blir alltså en del av tillsynsverksamheten, sa Birgit Flening.

Och undrade:

– Vem inom staten känner ansvar för att ta hand om våra intressen nu när allt detta läggs på oss? Hittills verkar det bara som om en enda riksdagsman (Hanna Zetterberg, v) funderat över det problemet.

Användarnas syn

Efter de båda revisorerna/tjänsteleverantörerna fick representanter för köparna ge sin syn. Först ut var Arlas VD Åke Modigh, vars inledningsrepliker väckte tydligt bifall:

– Som f.d. ekonomidirektör har jag en djup respekt för revision och revisorer. Bakom varje oberoende revisor står det en beroende kund.

Han gav också exempel på revisionsbyråernas relativa styrkor och svagheter – ur användarperspektiv.

Plus fick starka varumärken, stort förtroende, ekonomikunnande och fullservicekonceptet. Minus blev det för bl.a. management, internkultur och ägandeformen.

Att kunna handla allt på ett ställe gör det enkelt för kunderna, påpekade han. Men oberoendeproblemet gör revisorn till en mycket passiv säljare:

– Jag tror inte att revisorer är bra på att driva revisionsbyråer, än mindre andra konsultverksamheter, sa Åke Modigh. Det är låg status på en VD i en revisionsbyrå.

Han trodde att de värsta hoten mot verksamheten var lagstiftningen, intressentkraven och koncentrationstendenserna.

– Och har man ingen annan att skylla på när det går åt skogen så är det revisorn som gäller.

En revisor globalt

Näste användarrepresentant i panelen var Johan Bygge, ekonomidirektör i Electroluxkoncernen.

– Vi vill ha en revisor globalt sett för koncernen. Och vi vill ha ut så mycket som möjligt för de stora pengar det kostar oss, sa han inledningsvis. Vi har krav även på revisorernas produktivitet.

Bygge poängterade dock det viktiga i den ursprungliga revisorsrollen.

– Man får inte blanda ut och blanda ihop rollerna. Däremot vore det ju dumt att inte utnyttja revisorns breda kunnande som bollplank. Gränsen måste sättas mot det operativa.

Koncentrationen ett problem

Han menade att koncentrationen i branschen kan bli ett problem bl.a. när båda sidor i en förhandling, t.ex. en fusion, riskerar att företrädas av experter från samma företag. Och han betonade också revisorns egna kvaliteter:

– Det måste finnas en personlig professionalism, enbart lagar och regler räcker inte.

Näste man presenterades som ”den som håller emot utvecklingen” och han reste sig också upp framför FARs bild av ”revisionsbranschens tjänsteutbud” och inledde med en tydlig markering:

– Det är jag som representerar samhällsintresset, sa Lennart Grufberg, ordförande i Revisorsnämnden. Vi har revisionsplikt i Sverige och ni har ett av lagstiftaren givet monopol.

Han påpekade att revisionens egentliga och ursprungliga syfte också är en kärna i det samhällsintresset och att det därför finns ett strängt regelverk kring oberoendet.

– Revisorsnämnden fäster stor vikt vid detta, sa Grufberg.

Det är inte fritt fram!”

Han ansåg att en omfattande fristående rådgivning till revisionsklienter rubbar förtroendet och kan skapa ett egenintresse och även gränsar till självgranskning. Ännu har man inte avgjort några disciplinärenden om rådgivningens omfattning.

– Men det betyder inte att det är fritt fram, om nu någon hade trott det, betonade han.

Han framhöll att rådgivning inom revisionsområdet däremot alltid är tillåten och t.o.m. påbjuden. Och att rådgivning till icke revisionsklienter är ett betydligt mindre problem. Avslutningsvis ansåg han att den nya lagstiftningen skulle bli annorlunda och ”på ett sätt liberalare” än dagens regelverk.

På en fråga från Henric Borgström svarade Grufberg att Sverige inte var ensamt om en strikt hållning i frågan och att han tyckte att den FEE-modell som Göran Tidström talat om var OK.

– Men att det inte räcker råder det rätt stor enighet om mellan staterna i EU, betonade han.

Ett påstående som Göran Tidström i den efterföljande frågeomgången kommenterade:

– Vi har olika tolkningar av europadebatten.

– Problemen ligger i intressegemenskapen, oberoende av organisationsformerna, sa Grufberg. Man kan inte organisera bort det. Har man givit ett råd från byrån eller koncernen grundar det jävet. Det är det synbara beroendet som räknas.

På frågan om man helst vänder sig till revisionsbyrå eller advokatbyrå svarade både Modigh och Bygge att det berodde på. Men att revisionsbyrån möjligen i regel låg lite närmare till.

Sedan deltagarna också diskuterat organisationformer och lönsamhet på kärnverksamheten påpekade Grufberg återigen att ingenting fick gå ut över oberoendet:

– Då kan vi ta bort revisionsplikten.

Prispress?

När man diskuterade upphandling och prispress kommenterade Johan Bygge:

– Att ni skulle rea bort revisionstjänsterna har jag aldrig sett som det stora problemet.

I Electrolux fattas beslut i en audit board sedan alla de stora byråerna lämnat offerter. IT och skattefrågor är viktigare än byråns kompetens som managementkonsulter, betonade han också.

Åke Modigh framhöll att konkurrensen kan vara ett allvarligt hot mot oberoendet.

– Och ledningen vill naturligtvis inte ha beroende revisorer.

I den fortsatta debatten sa Modigh också att han inte kände igen Lennart Grufbergs hotbilder och beskrivningar.

– För Åke är det naturligtvis en fördel att veta att han slipper anmärkningar i revisionsarbetet om han fått råden från samma byrå, sa Grufberg och möttes av publikens starka reaktioner.

Han fortsatte:

– Om man enligt en ny lag får ha beroende revisorer så kommer vi naturligtvis att rätta oss efter det, men än så länge har vi faktiskt nationella lagar.

Staffan Eklöf, Bengt Holmquist och Åsa Johansson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...