Hur kan en liten byrå möta de krav på bred kompetens som ställs i både revisions- och rådgivningsverksamhet? Det diskuterades på ett seminarie under ledning av Lars Lundberg, FARs kvalitetsnämnd, och Ulf Nankler, FARs styrelse. Medverkade gjorde också advokaten Stig Rindborg, affärsjurist och ofta anlitad som ”nätverksspecialist” av mindre revisionsbyråer.
Lars Lundberg började med en genomgång av vilka krav som ställs på en revisionsbyrå och specifikt på en liten byrå samt revisionsbyråbranschens tjänsteutbud och kompetensområden.
Därefter diskuterades utifrån dessa punkter möjligheter och problem: Vilka kompetensområden i en liten byrås verksamhet kräver specialister – och i så fall vilka specialister?, En liten byrå måste lösa ev. behov genom nätverk och/eller byråsamverkan? Hur är balansen?, Finns några ”legala” problem med externa specialister? T.ex. beträffande tystnadsplikten, dokumentations-, jävs- och försäkringsfrågor?, Uppkommer problem/fördelar beträffande utbildning och kvalitetskontroll i en kompetensbred liten byrå?
Ulf Nankler pekade på det positiva med nätverk:
– Eftersom förväntningarna på specialistkunskaper finns från klienter och en liten byrå normalt inte har specialister anställda fungerar nätverk mycket bra. Dessutom måste specialisterna avlämna rapport.
Han undrade dock om det finns någon risk när det gäller tystnadsplikten och frågade Stig Rindborg om hans erfarenheter på detta område.
– Jag har anlitat revisorer och ekonomer och då vet alla att tystnadsplikt råder. Anlitar man däremot någon utanför advokat- och revisorskårerna så måste man försäkra sig om sekretessen.
I detta sammanhang diskuterades också om en revisors försäkring gäller om en utomstående expert gör felaktiga bedömningar.
– Vilka specialister behöver en liten byrå söka samarbete med?
Skattespecialister, IT-specialister, miljö-specialister, HR-specialister och brottsmålsadvokater är en bra bas kom deltagarna i seminariet fram till.
– Men vi får inte glömma att de flesta revisorer också är specialister på något/några områden och har ett djup i sina kunskaper, inflikade en seminariedeltagare. Det är också så att många av de som idag är blivande revisorer redan när de börjar på byrån har stor kompetens inom IT och skatt.
– Man måste också ställa frågan: vilken typ av klienter har jag? Innan man kan bestämma vilka specialister man behöver, sa någon.
Stig Rindborg menade att man inte ska begära att en revisor ska vara brottsmålsadvokat.
Under diskussion framkom också synpunkten att det vore bra att även specialister kan vara med i en branschorganisation eftersom man då kan erbjuda dessa ett delägarskap.
– Kommer alla specialister i framtiden vara anställa på storbyråer?, undrade Lars Lundberg.
Svaret var enhälligt, nej.
– Vi ska som idag ge kunden bästa möjliga service. De små byråerna kan den traditionella revisionen. De stora byråerna är för styrda av specialister, tyckte en av åhörarna.
– Spontant tror jag att revisions-kompetensen finns på alla byråer. Men mycket hänger på individen, möjligheterna finns bara man vill, menade Stig Rindborg.
Lars Lundberg avslutade seminariet med en fundering inför framtiden:
Den lilla byrån kan idag i ”gynnsamma och lyckliga stunder” få fördelarna att överväga nackdelarna – i synnerhet med en lämplig (begränsad) klientstruktur och ”eldsjälar”.
Är detta möjligt på sikt med tanke på utvecklingen i näringslivet och på att den lilla byråns kvalitet är känslig för störningar? Att driva småskalig verksamhet – men med den stora byråns resurser som back up – är inget dåligt alternativ.
Staffan Eklöf, Bengt Holmquist och Åsa Johansson