Om ett år får vi ett förslag till handlingsprogram för det svenska språket, beställt av regeringen enligt ett riksdagsbeslut förra hösten. Uppdraget har förberetts av Svenska språknämnden, som för ett par år sedan föreslog att det borde vara ett språkpolitiskt mål att bevara svenskan som ett samhällsbärande och komplett språk i Sverige.
Smaka på formuleringen: bevara som ett samhällsbärande och komplett språk. Svenskan uppfattas alltså som hotad. Naturligtvis har detta till en del med medlemskapet i EU att göra. Men oberoende av EU har svenskan tappat mark inom till exempel vetenskapen de senaste åren. Det skrivs inte längre några avhandlingar på svenska inom medicin och naturvetenskap. Lite drastiskt beskriver man ibland detta som att svenskan som naturvetenskapligt språk blev en parentes på ett par hundra år.
Visserligen har svenskan, rent formellt, aldrig förr haft så hög status som nu – ett officiellt språk i EU. Men i praktiken är det inte så lätt att leva upp till ambitionerna, och det är svårt att få en säker bild av vad som faktiskt händer med svenskan i EU. Visserligen översätts 200 000 sidor text till svenska varje år. Men kvaliteten blir inte alltid så bra som man kunde önska, på grund av brister i originaltexterna, brist på tid och brist på svenska termer i termbaserna.
För att främja ett klart och enkelt juridiskt språk inom EU kommer Sverige under sitt ordförandeskap att ordna en konferens om EG-rätt, där ämnet ”öppenhet och begriplighet” behandlas. Klarare originaltexter är vad som behövs för en effektivare och mer medborgarnära förvaltning, har Sverige påpekat gång på gång i olika EU-sammanhang.
Därför har språkexperterna i Regeringskansliet också uppmanat alla som deltar i EU-arbetet under ordförandeskapet att ta chansen att visa hur EU-texter kan skrivas. Skriv föredömligt under ordförandeskapet och skriv helst på svenska, är parollen i senaste Klaraposten. Risken för oklarheter och obegripligheter ökar nämligen markant när en skribent skriver på ett annat språk än sitt modersmål.
Uppmaningen att skriva föredömligt är något vi alla kan ta till oss. Säg den organisation eller det samarbete som inte mår bra av ett begripligt språk. Och om krångligt språk kan smitta av sig, borde väl också klarspråk kunna det.
Det är alltid inspirerande att se hur väl svenskan ändå fungerar i sammanhang där det bekvämaste vore att slå sig till ro med en direktimporterad term. Hur välgörande var det inte att läsa om företagsbesiktning (apropå due diligence) i förra numret av Balans! Ett föredömligt exempel för alla som vill delta i arbetet med att bevara svenskan som ett komplett och samhällsbärande språk.
Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.