Balans nr 11 2000

Finforum: Vad behöver marknaden veta om de nya företagen?

I en diskussion om hur den ”nya ekonomins företag kan underlätta aktiemarknadens prognoser för tillväxt och resultathantering” vände sig moderatorn Peter Malmqvist, Aragon, först till Carl-Eric Bohlin från Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han tog upp temat från deras seminarium om amerikanska redovisningsregler för vinstavräkning.

– När man hörde er tala nyss kom jag att tänka på finanskrisen och Nobels avtal med bankerna, sa han. Måste man ha utrymme att laborera med intäkter?

– Vad vi har sett i USA är avarter och då har det blivit tuffa tag, sa Bohlin. Mycket är ju egentligen självklarheter.

Övriga deltagare var finansdirektören på svenska IBS (ett internationellt programvaru- och konsultföretag) Björn Bontin, Pontus Ekman, ansvarig för affärsutveckling av nya kärninnehav i Investor, och Odd Bolin, IT-analytiker hos Hagströmer & Qviberg.

Malmqvist frågade Bontin:

– Ni skriver ju sådana här avtal. Kan man täcka in allt?

Bontin svarade att IBS har tillämpat US GAAP (de amerikanska redovisningsprinciperna) sedan 1996.

– Men visst sker det en anpassning till regelverket, sa han. Man skriver ju avtal så att reglerna kan följas på ett så bra sätt som möjligt. Men jag tror inte vi har större möjligheter än vad man har i mer traditionell verksamhet.

Analytikern Odd Bolin såg det från sitt håll:

En ständig misstanke

– Man har ständigt en misstanke om att man fördelar om intäkter mellan licensförsäljning och konsultverksamhet. Vi måste alltså själva gräva djupare, se på säljprovisioner, som ibland kan styra intäktsslagen. Det är kanske så att bolagen inte själva vet den verkliga fördelningen.

Björn Bontin höll med om att det kunde vara ett problem när man bara ser till ”top line growth”, (dvs försäljningsens tilväxt) och inte vet vad som är licensintäkter och vad som är konsulteri..

– Vi skulle välkomna ett stramare regelverk här, sa han.

Pontus Ekman från Investor betonade att han värderade kvalitet, alltså hellre licensintäkter än konsulttid.

– Och man vill veta vad det är för ”svans” på affären, alltså vilka åtaganden man har gjort.

Licensintäkter bättre

Peter Malmqvist tyckte sig nu kunna dra slutsatsen att licensintäkter var bättre och att det fanns en allmän skepsis mot konsultavtalen.

– Det är inte nödvändigvis manipulerat på företagsnivå, menade Odd Bolin. Det kan vara i säljarledet man styr fel.

Carl-Eric Bohlin påpekade att rekommendationen löste en del av de problem man diskuterat. Och Peter Malmqvist bad sedan deltagarna lista tre viktiga riskfaktorer i den nya ekonomins räkenskaper.

Pontus Ekman talade då om kvaliteten på kundstocken och om just redovisningsprinciperna för resultatavräkning. Han var också noga med att se vad man lovat kunderna i form av t.ex. konsulttjänster efter leverans etc. Dessutom måste man naturligtvis titta noggrant på budget, resurser och planering.

Björn Bontin skulle först se till programvarans kvalitet:

– Fast om vi ska köpa kanske vi tvärtom vill ha obsoleta programvaror för att lättare kunna slå samman företag ...

Han ville också veta om ledningen hade suttit för länge så att det var dags att börja byta. Och så naturligtvis lönsamheten, om inte annat genom att se på den gamla tumregeln omsättning per anställd.

Odd Bolin ville inte tala om redovisning och räkenskaper som det viktigaste med ett nytt bolag. Han betonade i stället faktorer som produkter, ledning, kundstock och marknad.

Personaloptioner

Carl-Eric Bohlin däremot ville se på intäktsredovisningen och periodisering av bl.a. utvecklingskostnader. Dessutom nämnde han personaloptioner och de andra instämde.

– Personalkostnader och fringisar är viktiga, menade Odd Bolin, som också varnade för företag med långa aktiveringstider. Det kunde tyda på en övertro på den egna produktens livslängd.

– Glöm inte utspädningseffekter av olika incitamentsprogram, sa Pontus Ekman. Det sägs att Miocrosoft skulle gå back om man tvingades ta allt över resultaträkningen ...

Odd Bolin framhöll att optionsprogrammen kanske var operativt nödvändiga i en ny ekonomi, men att de krånglade till analyserna ganska rejält.

Man diskuterade också hur olika slags optioner borde redovisas och om risken för en ond cirkel: misslyckade optionsprogram tvingar fram ytterligare program. Men man instämde också i att det företag som inte gav ut optioner till nyckelpersoner förmodligen tog en stor operativ risk i den lättrörliga nya ekonomin.

Sedan diskuterades prognoser. Björn Bontin tyckte att det var lite ”traumatiskt” efter millennieskiftet, det hämtade sig inte så fort som man tänkt.

– Kunderna har ingen brådska att investera i nya system.

Han, liksom flera andra, ville inte ha långa prognoser. Man enades om att kvartal nog var det mest realistiska.

– Hur ska man tro på en ettårsprognos när företaget verkar ha ett kvartals framförhållning? undrade Odd Bolin. Samtidigt har det negativ effekt om företaget tvingas ha fokus på kort- i stället för långsiktigt sund verksamhet.

Avslutningsvis fick deltagarna önska sig förbättringar:

  • Pontus Ekman ville ha fler uppgifter av kvalitativ karaktär kring framtid och verksamhet.

  • Odd Bolin höll med och ville också veta hur det stod till med goodwill (är nyckelpersonerna kvar?)

  • Björn Bontin ville ha klarare regler för vad som är licensintäkt och vad som är konsultintäkt och få bort en del av gråzonen.

  • Carl-Eric Bohlin ville minska lite av det informationsgap som gör det svårt att se varför vissa företag har så hög värdering.

Texter: Bengt Holmquist och Åsa Johansson.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...