Det viktigaste beslutet som fattades när IASC sammanträdde i oktober var att fastställa ett tillägg i rekommendationen om redovisning av pensioner. Genom tillägget är det klarlagt att de svenska företag som gjort avsättningar till pensionsstiftelser får tillgodoräkna sig stiftelsens tillgångar när de redovisar pensionsåtaganden. Enligt den ursprungliga rekommendationen, IAS 19, var det inte möjligt. Problemet var att i Sverige är det företaget, inte stiftelsen, som svarar för pensionsutfästelsen. I det tillägg som nu gjorts klargörs att man får nettoredovisa företagets pensionsåtaganden med i en pensionsstiftelsens tillgångar, trots att det alltså rör sig om två skilda juridiska enheter.
Agriculture
IASC diskuterade också ett utkast till rekommendation om redovisning för jord- och skogsbruk (Agriculture). Avsikten är att rekommendationen skall antas vid ett extra sammanträde i december, det sammanträde som är det sista med den nuvarande strukturen.
De beslut som togs innebär att redovisningen skall baseras på verkliga värden och att värdeförändringar skall redovisas över resultaträkningen. Detta trots starka invändningar från flera delegationer. I rekommendationen finns dock ett undantag för de fall när värdet inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Huruvida det undantaget kan användas för de svenska skogsföretagen är ännu en öppen fråga. Rekommendationen föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.
”Draft standard” om finansiella instrument
Slutligen kan nämnas att den arbetsgrupp som tillsatts för att ta fram en ”slutlig” rekommendation om redovisning av finansiella instrument har enats om att ge ut en ”draft standard” i slutet av december. Mot bakgrund av att flera av förslagen i utkastet kan uppfattas som radikala finns det skäl att komma tillbaka till detta. Svarstiden för de som vill ge kommentarer till IASC är den 30 september 2001.
Uttalanden från SIC IASC:s Standing Interpretation Committee
SIC har under året gett ut nio uttalanden. Samtliga dessa kommer inom kort att ges ut som uttalanden från Akutgruppen. Det följer av det principbeslut som Redovisningsrådet fattat, nämligen att alla SIC-uttalanden skall gälla också i Sverige.
SIC 17
Equity – Costs of an equity transaction anger att transaktionskostnader vid emission och återköp av egna aktier och aktierelaterade instrument skall redovisas mot eget kapital. SIC 17 ersätter ett äldre uttalande från Akutgruppen med samma innehåll.
SIC 18
Consistency – Alternative methods. Några av IASC:s rekommendationer innehåller mer än ett alternativ för redovisningen. Det kan till exempel gälla rekommendationen om redovisning av lånekostnader som tillåter att lånekostnader antingen kostnadsförs löpande eller ingår i anskaffningsvärdet för vissa, kvalificerande tillgångar. Vad SIC 18 slår fast är det närmast självklara, nämligen att om ett företag väljer ett alternativ enligt en IAS så skall detta alternativ tillämpas konsekvent. Det är alltså inte tillåtet för det enskilda företaget att hoppa mellan alternativen.
SIC 19
Reporting currency – Measurement and presentation of Financial Statements under IAS 21 and IAS 29. Uttalandet gäller redovisning för dotterbolag i höginflationsländer. Enligt IAS 21 skall redovisningen inflationsjusteras och därefter räknas om med balansdagens kurs. Enligt SIC 19 är inte alltid den lokala valutan den valuta som är mest lämpad när en redovisning upprättas. Ibland kan exempelvis dollarn vara mer naturlig när man anger värdet på dotterbolagets tillgångar och skulder. Det kan uttryckas som att dollarn är den funktionella valutan. Om så är fallet anger SIC 19 att dotterbolagets redovisning får upprättas i denna andra valuta. Detta är något som Rådets valutarekommendation redan tillåter men med förbehållet att redovisningen avviker från IAS 21. Genom uttalandet föreligger inte längre någon avvikelse.
SIC 20
Equity Accounting Method – Recognition of Losses. I uttalandet sägs att ett ägarbolag normalt bara redovisar förluster i ett intressebolag så länge kapitalandelen är positiv. Om emellertid ägarbolaget har åtagit sig att täcka förluster även efter denna tidpunkt redovisas dessa som en avsättning.
SIC 21
Income Taxes – Recovery of Revalued Non-Depreciable Assets. Av uttalandet framgår att om ett företag exempelvis skrivit upp värdet av mark, skall företaget redovisa en avsättning för uppskjuten skatt, trots att tillgången inte är föremål för avskrivning och trots att företaget kanske inte har för avsikt att sälja marken.
SIC 22
Business Combinations – Subsequent Adjustment of Fair Values and Goodwill Initially Reported. Även detta uttalande ersätter ett tidigare uttalande av Akutgruppen. Det gäller det uttalande enligt vilket ett företag som, på grund av justeringen av en förvärvsbalans, ökar värdet av en goodwillpost senast ett år efter utgången av det år då förvärvet skedde. Enligt SIC 22 skall redovisningen upprättas som om justeringen hade gjorts redan vid förvärvstidpunkten.
SIC 23
Property, Plant and Equipment – Major Inspection and Overhaul Costs. Enligt uttalandet skall kostnader för återkommande underhåll normalt belasta resultatet den period som arbetet utförs. Ett exempel kan vara underhåll av flygplan. Undantag från denna regel är när ett företag tillämpar komponentavskrivning och redan vid anskaffningstidpunkten särredovisat den komponent som motsvarar underhållet. I sådana fall skall kostnaderna redovisas som tillgång och skrivas av över perioden fram till nästa gång då en besiktning skall göras.
SIC 24
Earnings per Share – Financial Instruments That May be Settled in Shares. Uttalandet behandlar ett förmodligen ganska udda fall utifrån svenska förhållanden. Bakgrunden är att ett företag kan ha kommit överens med en motpart om att en betalning skall erläggas antingen i form av kontanter alternativt annan finansiell tillgång eller med egna aktier. Frågan är om i ett sådant fall, aktierna skall uppfattas vara sådana potentiella aktier som skall beaktas när företaget beräknar resultat per aktie efter utspädning. SIC:s besked är ja, aktierna skall beaktas.
SIC 25
Income Taxes – Changes in the Tax Status of an Enterprise or its Shareholders. En ändring av inriktningen i ett företags verksamhet kan få konsekvenser för beskattningen. Ett svenskt exempel skulle kunna vara att ett investmentbolag övergår till att bli ett vanligt rörelsedrivande företag. Enligt SIC 25 är en sådan förändring inte att uppfatta som ett byte av redovisningsprincip. Effekten skall alltså redovisas över resultaträkningen.
Förutom dessa nio uttalanden har SIC publicerat ett utkast till uttalande som behandlar en typ av leasetransaktioner som också förekommer i Sverige. Bland andra SJ och några av skogsföretagen har förvärvat tillgångar, exempelvis lok eller pappersmaskiner. Dessa tillgångar leasas ut till (vanligen) ett amerikanskt bolag som därefter i sin tur leasar ut tillgången tillbaka till det svenska företaget. För det amerikanska företaget uppkommer en skattefördel som gör att han är beredd att betala det svenska företaget ett antal miljoner.
Vad SIC slår fast är den praxis som redan tillämpas i Sverige, nämligen att det svenska företaget inte redovisar de båda leasetransaktionerna enligt kontraktens legala form. I stället tar man fasta på den ekonomiska innebörden som är att det svenska företaget säljer en skattefördel och att intäkten från försäljningen skall redovisas när avtalet sluts.
Redaktör: Rolf Rundfelt