Innehåll

Balans nr 12 2000

Språk & ospråk: Till vad duger datorns språkkontroll?

Numera finns det så kallad grammatikkontroll, inte bara stavningskontroll, i ordbehandlingsprogrammen. Det kan löna sig att börja samarbeta med språkkontrollen, om man bara gör det med rimliga förväntningar.

Språkkontrollen upptäcker en lång rad fel av olika typer. Den är duktig på dubbleringar av olika slag, vare sig det är mellanslag, negationer eller passiver. Den upptäcker också om en bestämd artikel inte stämmer med substantivet i fråga om genus eller numerus, nota bene så länge konstruktionen inte är för svår. Då måste skribenten själv ta över och dra slutsatsen att det är falskt alarm när datorn ifrågasätter ordet den i ett uttryck som den år 1841 antagna konkurslagstiftningen. Kontrollen jämför bara den och år.

Men programmet reagerar också på en del stilistiska ting som byråkratiska, ålderdomliga eller talspråkliga ord. Och kontrollen håller ett vakande öga över meningslängden. Vet man med sig att det gärna blir lite väl långa meningar i det man skriver, kan det vara ett gott stöd att bara bli påmind om detta. Omskrivningen får man stå för själv.

Det är viktigt att lära känna sin språkkontroll och dess begränsningar. Därmed inte sagt att det inte finns mer att kräva av den. Ordvalet i förklaringarna är ibland alldeles för expertbetonat. Vem vet vad som menas med ellipsligaturer eller determinerare?

Det går att komplettera språkkontrollen med egna ordlistor, ett utmärkt sätt att anpassa den till företaget eller branschen. Och med hjälp av en egen undantagsordlista kan man välja att bli uppmärksammad på ord som bör undvikas av någon anledning, ord som kontrollen annars skulle ignorera eftersom de objektivt sett är korrekta.

Men om jag skriver internet reagerar språkkontrollen och föreslår Internet, utan att jag gjort något åt ordlistorna. Varför? Förklaringen finns på Svenska datatermgruppens webbplats. Internet definieras där som ett specifikt datornät. Det är då naturligt att uppfatta ordet som ett egennamn. Att vi använder Internet som ett namn avslöjas av hur vi behandlar det i talspråket. Vi böjer ju inte ordet i bestämd form och säger: Det där kan du hitta på internettet.

Om jag skriver dessa nya standards reagerar språkkontrollen också, om än indirekt. Ordet standards är ju en korrekt genitivform av standard. Därför avslöjas inte felet direkt. I det här fallet upptäcker kontrollen att dessa och genitivformen standards inte är på samma våglängd. Förslaget blir att jag ska skriva denna nya standards. Vad är det då för fel på standards? Jo, Svenska Akademiens ordlista godkänner bara standarder som pluralform. Språkkontrollen hade alltså lite rätt ändå.

Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner., t.ex. via e-post till

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...