Balans nr 2 2000

Nyheter: ”Finns det ett enda fall där en lyckad affär blivit anmäld till FI?”

Över hundra personer hade anmält sig när Finansinspektionens (FI) generaldirektör Claes Norgren inbjöd till hearing över ämnet ”Lagstiftning eller självreglering?” den 19 januari. Även om svaret på frågan tenderade att bli ”både och” fanns det bland de inbjudna debattörerna två tydliga motpoler.

Den ene var Clas Dahlbäck, som i detta sammanhang representerade Näringslivets Börskommitté (NBK).

– Jag är väl självregleringsaposteln här, sa Dahlbäck. Näringslivet måste självklart fungera väl och jag tror att vi är ense om det, även om vi har olika uppfattning om hur man når fram till den bästa etiken. Det finns också risk att engagemanget från organsationer som t.ex. NBK försvinner om man börjar lagstifta i tid och otid. Kombinationen NBK och Aktiemarknadsnämnden fungerar mycket bra.

Men allt är inte bra. Dahlbäck – liksom flera andra – kom in på det fall där tyska Linde köpte AGA för över 30 miljarder utan att följa NBK-rekommendationen om flaggning. Och sedan förklarade att det var ett administrativt misstag, men att det ju faktiskt inte var obligatoriskt att följa sådana rekommendationer.

Råskinn utifrån

– Man blir förskräckligt upprörd. Här kommer det råskinn utifrån och man tror att de ska stoppas av sina rådgivare. Men tyvärr blev det inte så. Jag tycker inte att man ska dra för stora växlar på det fallet, sa Dahlbäck.

Och han avslutade med att betona behovet av något slag av ”best practice” enligt god corporate finance-sed.

Näste debattör var Aktiespararnas Lars-Erik Forsgårdh:

– Vi har alla som mål, att skapa ett så stort förtroende som möjligt. Och visst finns fördelar med självreglering.

Men Forsgårdh trodde att de andra skulle koncentrera sig på de fördelarna, så han betonade nackdelarna:

  1. Utvecklingen går för sakta.

  2. Organen representerar ett partsintresse som inte har hela marknadens förtroende.

  3. Dåliga sanktionsmöjligheter.

  4. Resurserna.

– Konsumentintressena får inte vara med. Även FAR och Börsen brukar gå storindustrins ärenden, avslutade Forsgårdh.

Nästa talare var börschefen Carl-Johan Högbom som betonade det goda samarbetet med Finansinspektionen. Han menade att Sverige ligger i täten för utvecklingen när det gäller finansiell verksamhet. Och han påminde om att det t.ex. var självreglering som initierade Trustor-utredningen.

– Vi har lagt vår ”myndighetsroll” i avdelningen för Notering och övervakning. Och en del saker måste skötas via myndigheter, insiderlagstiftningen, kriminellt agerande osv.

Per-Ola Jansson från Svenska Fondhandlarföreningen betonade också behovet av både självreglering och lagstiftning.

– Lagstiftaren klarar inte allt. Men jag håller med Forsgårdh om att alla parter borde få vara med i det här arbetet, sa han.

Körkort för mäklare

Jansson talade också om det nya ”körkortet” för mäklare och om hur viktigt det är att mäklarfirmor och andra har välutvecklade interna system för ”compliance”, alltså att man också efterlever reglerna hela tiden.

Siste inledare var Johan Munck (Aktiemarknadsnämnden) som bl.a. poängterade lagstiftningens svårigheter:

– Med en lag hade Finansinspektionen kunnat säga att Linde vid vite skulle flagga – men först efteråt. Det är svårt att ge en formel för när det ena och det andra fungerar, man ska inte överdriva betydelsen av sanktioner.

I den följande diskussionen fokuserade man på frågor kring konsumentinflytande och globalisering/harmonisering. Och alla deltagare var överens att det behövs fortlöpande översyn av balansen lag/reglering.

När publiken sedan släpptes in efterlyste bl.a. närvarande revisorer en förteckning över den mängd regler från många organ som gäller.

Och Riksgäldens Thomas Franzén ställde den klassiska frågan:

– Finns det ett enda fall där en överträdelse som givit ett företag vinst anmälts till FI genom självreglering?

– Inte vad vi känner till, sa Håkan Klahr från Finansinspektionen.

Bengt Holmquist

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...