Innehåll

Balans nr 3 2000

Svensk språkvård i EU-regi

Att enas om skrivregler inom en organisation är inte problemfritt. Visst finns det normerande skrivregler av olika slag, t.ex. Svenska språknämndens, men de säger inte allt. Varje organisation måste välja sin språkliga framtoning och resonera sig samman om de val som måste göras. Därför är det imponerande att det finns redaktionella regler som alla institutioner inom de europeiska gemenskaperna skall tillämpa, Publikationshandboken. Boken ges ut på alla de elva officiella språken i EU, således även på svenska.

Det är inte särskilt förvånande att behovet har uppstått, eftersom det är en central uppgift för Europeiska unionen att sprida information på elva språk. Inte många är medvetna om hur stor och sammansatt den uppgiften är.

Publikationshandboken innehåller mycket matnyttigt, även för skribenter utanför EUs institutioner. Där finns t.ex. en bilaga med runt 500 av de vanligaste initialförkortningarna och benämningarna i EU-sammanhang, på svenska och på originalspråket. Genom ett litet gradtecken får skribenten också råd om att en viss förkortning inte lämpar sig i löpande text. Förklaringarna ger goda svenska fulltextalternativ – med genomtänkta och konsekventa stavningsrekommendationer, bl.a. i fråga om stor och liten bokstav.

Namnen på de nya generaldirektoraten finns på Klarspråksgruppens webbplats, www.justitie.regeringen.se/klarsprak

För kommissionens generaldirektorat rekommenderas förkortningen GD (inte DG) eller ett prepositionsuttryck som Generaldirektoratet för konkurrens och som kortform GD Konkurrens. Numreringen av generaldirektoraten används inte längre annat än för internt administrativt bruk. I texter som vänder sig till allmänheten rekommenderas det långa namnet på generaldirektoratet. Ett alternativ är att först ange det långa namnet med kortnamnet inom parentes och att därefter använda det korta namnet.1

Publikationshandboken är ett utmärkt, praktiskt stöd i språkliga frågor för alla som berörs av EUs arbete i sitt skrivande. Och det gör vi ju alla mer eller mindre.

Lika viktigt som att ha svenska namn på olika samarbetsorgan och projekt är att värna det moderna svenska stilidealet i översättningsarbetet. Svenska språkvårdare kämpar tappert för detta, såväl i Bryssel som här hemma. Med goda förebilder försöker man bl.a. se till att vi inte motståndslöst börjar använda preambel eller implementeringsbestämmelser när vi har utmärkta ord som ingress och genomförandebestämmelser. Men det gäller också att se upp så att inte en osvensk stil och syntax eller stela och onödiga fraser smyger sig in i översättningarna. Svenska som EU-språk är ett stort och viktigt ämne värt att återkomma till.

Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor åt FAR. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...