Statistik från Revisorsnämnden visar: Drygt vart tredje disciplinärende leder till åtgärd

Inkomna förstagångsansökningar

RN avgjorde under 1999 totalt 177 ansökningar. Dessa fördelade sig på följande sätt:

Ännu år 1999 tycks många som sökt godkännande inte ha uppmärksammat de sedan den 1 januari 1997 ökade teoretiska kraven, vilket förklarar den höga andelen återtagna ansökningar. De flesta väljer att återta sina ansökningar när de får veta att de inte uppfyller de formella kraven.

Ansökningar om fortsatt auktorisation/godkännande/registrering

Antalet revisorer vars femårsförordnande går ut under ett visst år varierar mellan ca 700 och ca 900. Under år 1999 avgjordes 727 ansökningar om fortsatt auktorisation eller godkännande (821 under år 1998). Fem ansökningar avslogs. I ett fall berodde detta på att revisorns auktorisation upphävts i ett disciplinärende som inte vunnit laga kraft, i övriga fall berodde avslagen på att revisorerna i olika avseenden inte uppfyllde kraven på praktisk verksamhet.

RN lämnar som en avgiftsfri service s.k. preliminära bedömningar. De som begär preliminära bedömningar är ofta personer som arbetat några år på en revisionsbyrå och är osäkra om deras teoretiska utbildning och/eller praktik uppfyller kraven för att erhålla godkännande eller auktorisation. Många högskolestuderande önskar besked om vilka kurser som krävs för att bli godkänd eller auktoriserad revisor. De preliminära bedömningarna lämnas i allmänhet i skriftlig form. Under år 1999 lämnades 186 preliminära bedömningar (105 stycken år 1998).

Systematisk och uppsökande tillsyn (SUT)

Enligt regeringsdirektiv skall RN vid fullgörandet av sin tillsynsuppgift lägga vikt vid egna initiativ varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas åt den systematiska uppsökande tillsynen och utvecklingen av dess former. SUT utgör RNs viktigaste instrument när det gäller att mer planmässigt finna revisorer som arbetar felaktigt. Enligt regeringens uppdrag till RN är det av särskild vikt att nämnden finner och ur systemet utesluter revisorer som systematiskt arbetar grovt felaktigt eller eljest utför ett grovt bristfälligt arbete eller av andra skäl är direkt olämpliga att utöva yrket.

Under år 1997 inleddes kvalitetskontroll av ett sextiotal revisorer (både auktoriserade och godkända) verksamma i små byråer och uttagna genom ett stickprov. Undersökningen har hittills identifierat två särskilda riskkategorier, dels revisorer med många uppdrag, dels godkända revisorer som arbetar ensamma eller på småbyråer och som erhöll sitt godkännande före år 1984 (då kraven på teoretisk utbildning för godkända revisorer höjdes). Vid 1999 års utgång, när ett fyrtiotal utredningar slutförts avseende de revisorer som ingick i stickprovsundersökningen, hade i tio fall (ca 25 procent) uppdagats så allvarliga brister att de föranlett öppnande av disciplinärenden. Beslut i dessa ärenden har hittills lett till två upphävanden och två varningar. Detta projekt kommer att slutföras under innevarande år.

Under år 1998 påbörjades kvalitetskontroll av det femtiotal revisorer som enligt PRV:s register hade flest ordinarie revisionsuppdrag (fler än ca 250 stycken). Denna undersökning har slutförts. I 21 fall (ca 37 procent) har disciplinärenden öppnats, varav 13 ärenden hittills avgjorts. Besluten har i två fall lett till upphävande, i sju fall till varning och i resterande fyra fall till erinran.

En kvalitetsgenomgång påbörjades under år 1998 även beträffande den andra riskkategorin, godkända revisorer med låg utbildning (totalt ca 200–300 revisorer). Projektet kommer att fortsätta. Inom denna grupp har RN hittills fattat beslut i ett disciplinärende. Beslutet innebar upphävande.

Slutligen påbörjades under år 1999 ett projekt som avser kvalificerade revisorer som inte är medlemmar i FAR eller SRS och inte heller är anställda på FAR/SRS-byråer (totalt ca 300 revisorer).

Handläggningen av ett SUT-ärende inleds med att RN i en skrivelse till revisorn ber om svar på ett antal frågor enligt ett bifogat frågeformulär. Frågorna avser revisionsverksamhetens organisation, omfattning, inriktning och utformning. Vidare ställs frågor om revisorns egen yrkesutveckling samt om eventuell kvalitetskontroll inom byrån – via branschorganisation eller samverkansorganisation. RN tar också del av akterna för några revisionsuppdrag. Genomgången av detta material leder ofta till kompletterande frågor. Finner RN inte sådana fel och brister att det finns anledning att överväga disciplinär åtgärd avskrivs ärendet från vidare handläggning samtidigt som revisorn i vissa fall i en promemoria uppmärksammas på vad god sed kräver. I flera fall när RN aviserat påbörjande av en SUT-utredning har revisorerna begärt att deras godkännande/auktorisation skall upphävas eller meddelat att de inte avser att söka fortsatt godkännande eller auktorisation.

Som framgått ovan har projektet avseende revisorer med många uppdrag avslutats. Det är ett projekt som särskilt uppmärksammats i massmedia. Den bild som framställts är att en revisor med många uppdrag med automatik skulle utföra en bristfällig revision. Enligt RNs bedömning är bilden betydligt mera komplex. Förutsättningarna för att kunna hantera en stor klientstock varierar naturligtvis mellan exempelvis revisorer med många assistenter och de som arbetar helt ensamma. Även klientstockens sammansättning har självfallet betydelse.

Några jämförande slutsatser mellan iakttagelser från de enskilda pågående projekten är ännu inte möjliga att dra eftersom projekten hunnit olika långt. Dock kan vissa generella slutsatser dras. Dokumentationen uppfyller sällan föreskrivna krav. Förvånansvärt många uppdrag saknar riskanalys och revisionsplan. I många fall består dokumentationen av enbart en icke klientanpassad checklista på vilken revisorn bockat av olika granskningspunkter. Hur granskningen skett, dess omfattning eller revisorns slutsatser kan inte utläsas. Av dokumentationen att döma är dessutom klientkontakter sällsynta. Härutöver har RN uppmärksammat många otillräckliga revisionsinsatser. Revisionsåtgärderna är ofta koncentrerade till granskning av enbart balansposter. Utifrån begränsade insatser uttalar sig revisorn i revisionsberättelsen om såväl resultaträkning som förvaltning. Bland enskilda poster är det ofta lager (inklusive pågående arbeten) som inte ägnas tillräcklig uppmärksamhet. I många fall har RN också konstaterat allvarliga överträdelser av grundläggande jävsregler. Ofta har den valde revisorn använt sig av samma medarbetare såväl för att upprätta bokslut som för att genomföra revisionen av samma klient. I detta sammanhang bör också observeras att revisorsassistenten i dessa fall går miste om ”rena” revisionstimmar och vid en kommande ansökan om auktorisation/godkännande riskerar att få hela sin revisionspraktik underkänd.

Vid utgången av år 1999 fanns vid RNs kansli tre medarbetare med kompetens som auktoriserad revisor. RN bedömer att tillgång till revisorskompetens i denna storleksordning fortlöpande behövs för bl.a. den uppsökande tillsynen.

Disciplinärenden

Under år 1999 öppnades totalt 162 disciplinärenden. Som ovan nämnts öppnades 48 av dessa på RNs eget initiativ. I övrigt föranleddes ärendena i RN fall av underrättelser från skattemyndigheter och i RN fall av anmälningar från klienter. Resterande 34 anmälningar kom från kategorin ”övriga”, där bl.a. Ekobrottsmyndigheten, kronofogdemyndigheter, andra myndigheter och anonyma anmälare ingår.

Av de 149 disciplinärenden (inklusive de som överförts från SUT) som avgjordes under år 1999 rörde 75 ärenden auktoriserade revisorer, 73 ärenden godkända revisorer och ett ärende ett registrerat bolag. I ca 35 procent av de avgjorda ärendena beslöts om disciplinära åtgärder (35 procent år 1998). Beträffande auktoriserade revisorer meddelades disciplinär åtgärd i 25 procent av fallen, beträffande godkända revisorer i 44 procent av fallen.

Inger Blomberg är chefsrevisor vid Revisorsnämnden. Hon medverkade senast i Balans nr 3/96.