Balans nr 4 2000

Företagsvärdering: Är det dags att anpassa redovisningen efter var värdet skapas i företagen?

Kan den traditionella redovisningen visa företagets rätta värde i en ny ekonomi? Jan Treffner och David Gajland ställer frågan efter att i Vin & Sprits årsredovisning ha letat efter det som står för en stor del av företagets värde: det starka varumärket Absolut Vodka.

Aktiebolag skall enligt lag upprätta årsredovisning, som efter fastställd tidsperiod skall inskickas till Patent och Registreringsverket, varefter årsredovisningen utgör en offentlig handling. (Även andra företagsformer behöver eller kan behöva upprätta årsredovisning, men det bortser vi från här.) Under flera decennier har revisorer, myndigheter och andra intressegrupper, inte helt utan att ha tagit intryck av internationell utveckling, verkat för att kontinuerligt förbättra redovisningsstandarden.

Oaktat utvecklingen, vilar fortfarande redovisningspraxis på de fyra grundkoncepten, matchningsprincipen, konsistensprincipen, försiktighetsprincipen och going concern-principen.

Rättvisa åt dagens verksamhet?

Frågan är då i vilken utsträckning den nuvarande redovisningen ger full rättvisa åt den verksamhet som bedrivs i många av våra företag idag, och inte minst många av de mest framgångsrika företagen. Fortfarande genomsyras redovisningsprinciper av tankegångar som var helt riktiga på den tid då kapitalet var den knappa tillgången, och då värden skapades genom investeringar i maskiner och inventarier, som producerade varor som såldes och skapade ett värde i företagen. Dessa tillgångar har alla det gemensamt att de har en begränsad livslängd, av vilket följer att de måste skrivas av.

Idag är inte längre kapitalet den trånga sektorn. Kapital finns i överflöd, och söker sig till de företag som förväntas kunna skapa det mesta värdet för sina ägare. Samtidigt pågår en process, där detta värde i allt högre grad skapas i immateriella tillgångar, såsom varumärken, mönster, och patent. Tillverkning flyttas i allt högre grad ut till låglöneländer, som tidigare kallats utvecklingsländer. Verksamheten i de gamla industriländerna fokuseras i allt högre utsträckning på att utveckla produkter och tjänster, samt att bygga varumärken kring dessa. (Den nuvarande utvecklingen ger upphov till frågan om man skall byta namn och kalla de gamla industriländerna för utvecklingsländer, och de tidigare utvecklingsländerna för industriländer.)

Ett praktexempel på ett företag som ägnar sig åt utveckling och att bygga ett starkt varumärke är Nike, där all tillverkning sker i låglöneländer av underleverantörer.

Givet denna utveckling, ger då våra nuvarande redovisningsprinciper rätt information till aktieägare och andra intressenter om det värde som skapas i företagen? Vi menar att så inte är fallet. Försiktighetsprincipens genomslag gör att man inte kan redovisa värdet av egna upparbetade värden i immateriella tillgångar, utan endast i form av förvärvade dylika. Redovisningsreglerna säger vidare att värdet på förvärvade immateriella tillgångar måste skrivas av, trots att de till sin natur inte nödvändigtvis har en begränsad livslängd. Med nuvarande redovisningsregler har många företag svårt att kommunicera sitt värdeskapande till aktieägare och andra intressenter.

Fallet Vin & Sprit

Låt oss ta ett företag som Vin & Sprit som ett exempel. I årsredovisningen för 1988 framgår att nettoförsäljningen på närmare 3,5 mdr resulterat i ett resultat före skatt på drygt 1 mrd. Av samma årsredovisning framgår också att totala tillgångar uppgår till drygt 3,9 mdr, varav 0,9 utgör anläggningstillgångar. Tillgångarna har till 2,3 mdr finansierats med eget kapital.

Den som inte känner V&S närmare, kan försöka att dra sina slutsatser om vilket värde som skapats i bolaget under de senaste året, men kommer inte att hamna i närheten av sanningen med den information som finns i årsredovisningen. Bolagets värde, ligger i allt väsentligt i tillgångar som inte alls syns i balansräkningen, nämligen varumärken, och då främst ett varumärke: Absolut.

Absolut Vodka säljes i omkring 53 miljoner liter per år, varav merparten säljs utanför Sverige. Denna volym har kunnat uppnås genom ett starkt varumärke, ett varumärke som upparbetats av V&S själv under ett antal år – alltså inte förvärvats – och vars värde därigenom inte finns spår av i balansräkningen. Samtidigt är flera bedömare eniga om att det verkliga värdet på varumärket är flera gånger högre än det bokförda värdet på det egna kapitalet. Medan ett flertal noter beskriver detaljer om materiella anläggningstillgångar, vars påverkan på aktieägarnas värde torde vara marginell i sammanhanget, finns inga uppgifter som gör det möjligt att beräkna värdet på varumärken.

V&S kan tyckas vara ett exceptionellt företag med en relativt standardiserad produkt, (det är ju den kemiska produkten C2H5OH som utspädd till 40 % volymstyrka utgör basen i produkten), men immaterialrätternas betydelse kommer att få en allt större betydelse för det totala värdeskapandet i allt fler företag. För att möjliggöra en rimlig analys över värdeskapandet i företag behövs annan information än den som ges i årsredovisningarna idag.

Tänk efter själv, det ger en allt annat än rättvisande bild av verksamhetens utveckling att veta V&S redovisar ett resultat på en knapp miljon som kan delas ut till aktieägarna utan att veta hur värdet på varumärkena utvecklats. Antag att detta gått ner med det dubbla redovisade resultatet. Eller att det ökat med det dubbla värdet av det redovisade resultatet...

Kompletterande information

Kompletterande information om värdet på immateriella tillgångar behövs för att rätt kunna bedöma ett företags utveckling. Vi tror att man mycket väl kan göra detta genom obligatoriska tilläggsupplysningar utan att behöva ändra de allmängiltiga redovisningsprinciperna. De tilläggsupplysningar vi främst efterlyser avser:

Värde på väsentliga immaterialrätter framräknat av oberoende värderingsinstitut.

Detta innebär givetvis en kostnad för företagen och kan bli aktuellt för väsentliga enskilda poster. Upplysningen ger emellertid den bästa indikationen på vilket värdeskapande man lyckats med i företaget genom jämförelse av värdet mellan olika år.

Redogörelse för vilka kostnader som lagts ner på att utveckla immateriella värden.

Med hjälp av denna information kan man komma en bit på väg för att bedöma värdeskapandet, men inte tillräckligt långt. Fel spenderade pengar behöver inte skapa något värde i sig. För att kunna bedöma värdet av varumärken eller andra immaterialrätter behövs kompletterande information.

I takt med att utvecklingen snabbt accelererar, tror vi det är angeläget att man prioriterar att ta fram riktlinjer för hur den information som bör ges om immaterialrätter skall presenteras vad beträffar innehåll och omfattning. Sverige har här möjlighet att bli ett föregångsland.

V&S har tagits som exempel eftersom det utgör ett företag med en stor andel av sitt totala värde i immateriella tillgångar. Författarna har ingen detaljerad kännedom om företaget och har inte haft några uppdrag för bolaget. All analys som skett av bolaget, och alla uppgifter som ges om bolaget baserar sig på offentligt tillgängligt materal.

Jan Treffner och David Gajland

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...