Under året avgår Erik Rydström ur redaktionskommittén, efter att ha varit med hela tiden sedan starten 1975. Han ersätts senare under hösten av Gunnar Sandsten. Balans har under vintern diskussioner med Timbro, som startat ett nyhetsbrev med namnet ”Balans” och efter en del turer ändrar de också namnet.
Efter sju år byter Balans prenumerationsservice och anlitar i stället PressData för att hantera de externa prenumeranterna. Samtidigt säger Svenska Revisorsamfundet SRS upp sin kollektivt administrerade prenumeration och går över till individuella prenumerationer för de ledamöter som så vill.
Upplagan för helåret blir dock relativt oförändrad, tidningen håller sin budget och annonsintäkterna utvecklas ganska väl.
Det finns under det här året en del att skriva om revisorsorganisationerna. Först fyller FAR 75 år och det uppmärksammas både med historik och bilder från jubileumsfestligheterna i juninumret. I jubileumstemat finns också reportage om kommittéarbete, nämnder och styrelse.
Och till hösten blir det officiellt att FAR och SRS sedan ett år tillbaka diskuterat möjligheterna av att bilda en gemensam revisorsförening (där även byråernas specialister skulle kunna vara med). När Balans skriver om dessa planer i oktobernumret sker det dock försiktigtvis med någon liten reservation (”historien har många gånger visat att sammanläggningar mellan organisationer inte är enkla”).
Ett temanummer i november behandlar s.k. One-stop-shopping, de stora byråernas försök att bli fullserviceinstitutioner med t.ex. både advokater och revisorer under samma paraply. Meningarna går naturligtvis isär beroende på vem vi talar med.
Under året skriver t.ex. Rolf Skog om ytterligare några delförslag från aktiebolagskommittén, Peter Malmqvist diskuterar delårsrapporter, professor (nu emeritus) Sven-Erik Johansson reder ut konsekvenserna av en rekommendation om redovisning av inkomstskatter och Clas Blix visar den nya strukturen på revisionsberättelsen.
Kerstin Moberg får Witts pris för en artikel om den i Balans sällan behandlade tyska redovisningen och professor Lars Oxelheim skriver om ekonomiska omvärldsfaktorer i företagets externredovisning, medan Jan Buisman undrar vart redovisningen är på väg.
Dessutom diskuteras många praktiska bekymmer i samband med EMU och år 2000, Olof Hesselmark menar t.ex. att många svenska företag måste skaffa nya ekonomisystem och Anders Malmeby presenterar FARs uttalande om år 2000-problematiken.
Och när så länsassessor Bo Lampa i Stockholm skriver om revisorns lagenliga roll vid revision av stiftelser i december kommer det att väcka en hel del debatt i kommande nummer av tidningen.