Innehåll

Balans nr 5 2000

Internationellt: Fem nya utkast till rekommendationer i Norge

Den norska regnsskapsstiftelsen har gett ut fem utkast till rekommendationer varav fyra baseras på nyligen utgivna IAS. De norska utkasten är ungefär samtida med motsvarande svenska utkast vilket gör en jämförelse intressant.

Oplysninger om segmenter är en omarbetning av IAS 14. Av utkastet framgår att Stiftelsen anser att det i allt väsentligt uppfyller kraven i IAS. En ytlig genomläsning tyder på att så är fallet trots att utkastet inte omfattar mer än 8 sidor. Det svenska utkastet om segmentrapportering väntas ges ut i början av juni. Den texten är 3–4 gånger så lång vilket återspeglar skillnaden i synsätt när det gäller förhållningssättet till IAS mellan Sverige och Norge. De svenska rekommendationerna följer i stort sett originaltexten ord för ord. De enda ändringar som görs är sådana som föranleds av lagstiftningen. Norrmännen är friare vilket har både för- och nackdelar. När det gäller segmentredovisning är originaltexten väldigt mångordig och därmed tungläst. Den norska bearbetningen löser detta. Å andra sidan saknas rimligen många av de nyanser och regler för mer udda situationer som finns i den fullständiga texten vilket gör det svårt för företag som vill kunna säga att deras redovisning är upprättad enligt IAS.

Nedskrivning av varige driftes-midler og immaterielle eiendeler utgår från IAS 36. en väsentlig skillnad är när en nedskrivning skall göras. Enligt IAS 36, liksom i det svenska utkastet till rekommendation om nedskrivningar, skall nedskrivning göras om nuvärdet av framtida inbetalningsöverskott är lägre än redovisat värde. Det norska utkastet jämför i stället redovisat värde med summan av framtida inbetalningsöverskott. Det är alltså samma lösning som man valt i USA. Förklaringen som ges i utkastet är att man härigenom anser sig bättre tillgodose lagens krav på att nedskrivning bara får ske om värdeminskningen är varaktig.

När Redovisningsrådet diskuterade den här punkten var uppfattningen att eftersom nuvärdeberäkningen omfattar, i princip, tillgångens hela livslängd så är varaktighetskriteriet tillgodosett.

Konsekvensen av att jämföra redovisat värde med summan av framtida inbetalningsöverskott är att det blir färre nedskrivningar. Det gäller inte minst goodwill. Man kan anta att frånvaron av diskontering gör att nedskrivningar av goodwill, liksom andra tillgångar med lång livslängd, bara aktualiseras när det skett ett mycket kraftigt värdefall.

Usikre forpliktelser og betingede eiendeler utgår från IAS 37. Av följebrevet framgår att norrmännen har en mer liberal syn på avsättningar. Det förklaras med att den norska lagstiftningen hårdare betonar matchning av intäkter och kostnader medan IAS 37 är mer balansorienterad, dvs. kräver att företag har ett åtagande för att en avsättning skall kunna redovisas.

Immaterielle eiendeler utgår från IAS 38. Texten ligger nära originalet med två väsentliga undantag. För det första tillåter den norska lagen att kostnader för forskning och utveckling kostnadsförs löpande medan IAS 38 förutsätter aktivering om vissa villkor är uppfyllda. För det andra saknas i utkastet regler för fastställande av avskrivningstid. Avskrivningen skall baseras på ekonomisk livslängd, vilken antagligen kan överstiga (i Norge) 20 år.

Det sista av de norska utkasten behandlar Fisjon dvs. en uppdelning av ett företag. Flera fall är tänkbara. Det enklaste är att ett existerande företag delas upp i två eller flera där aktieägarna erhåller aktier i vart och ett av de nya företagen i proportion till sitt gamla innehav. I detta fall skall redovisningen bygga på ”kontinuitetsprincipen” dvs. med bibehållande av tidigare redovisade tillgångsvärden. I flertalet andra fall gäller ”transaktionsprincipen” dvs. överförda tillgångar skall värderas till verkliga värden. Det gäller exempelvis om man delar upp ett företag som bedriver två verksamheter så att vissa ägare erhåller den ena och andra ägare erhåller den andra verksamheten.

För samtliga utkast gäller att remisstiden utgår den 15 juni. Slutliga rekommendationer kommer antagligen att presenteras vid Regnskapstiftelsens årliga redovisningskonferens, som i år är planerad till den 1 november.

Rolf Rundfelt

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...