Näringsdepartementet har utfärdat riktlinjer för de statliga företagens externa rapportering som ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed. Syftet med riktlinjerna är att ange en miniminivå för den externa rapporteringen i aktiebolag med statligt ägande. ”Aktiebolagen med statligt ägande bör hålla en mycket hög nivå på sin rapportering och vara väl genomlysta”, sägs det i riktlinjerna.
Storägare
Näringsdepartementet förvaltar statens ägande i 32 företag som tillsammans omsätter 213,4 miljarder kr. Värdet på portföljen uppskattas till cirka 350 miljarder kr, vilket gör departementet till en av Sveriges största företagsägare. Av de 32 företagen är endast tre börsnoterade – AssiDomän, sas och Telia – och därmed utsatta för om Stockholmsbörsens informationskrav.
Övriga 29 saknar det starka tryck som de noterade bolagen möter och där skickligheten i att uppfylla användarnas informationskrav till viss del avspeglas i börskursen, sekund för sekund.
Borde hålla samma kvalitet
– Även om dessa bolag inte är marknadsnoterade, så är det skattebetalarna som investerat kapitalet och därför borde rapporteringen hålla samma kvalitet som noterade bolag, säger Åse Lindskog, som arbetar med ägarstyrningsfrågor på Näringsdepartementets Enhet för statligt ägande och som varit projektledare vid utarbetandet av riktlinjerna. Riktlinjerna är således ett försök från Näringsdepartementets sida att finna en annan drivkraft än kapitalmarknadens krav för att sätta rapporteringens kvalitet och innehåll i fokus.
Finansanalytikernas rekommendationer
Grunden för riktlinjerna är att de skall ses som ett komplement till lagstiftningen och god redovisningssed. Därtill förutsätter Näringsdepartementet att bolagen följer Finansanalytikernas rekommendationer 2000 och att eventuella avvikelser från dessa anges och även motiveras i årsredovisningen.
I riktlinjerna understryks bland annat vikten av att den finansiella informationen kompletteras med beskrivande information för att ge vägledning i tolkningen av företagets utveckling och företagets specifika värdedrivare. I detta ingår bland annat att ledningen (vd alternativt styrelsen) skall analysera historiska finansiella och icke-finansiella data samt förklarar hur och varför målen uppfyllts eller inte uppfyllts.
Beskrivning av verksamhetens mål
Vad beträffar den framåtblickande informationen efterlyser departementet bland annat en beskrivning av verksamhetens mål samt faktorer som är av betydelse för att uppnå dessa. Detta skall kompletteras med en konkurrensanalys i vilket företaget själv skall ingå. Hot och möjligheter som är av vikt för att bedöma företagets framtida förmåga att skapa värde skall beskrivas ”balanserat” i årsredovisningen.
Näringsdepartementet ställer samma krav på periodiciteten i redovisningen som om Stockholmsbörsens noteringsavtal, det vill säga rapport skall lämnas per kalenderkvartal, senast två månader efter kvartalets utgång. Årsredovisningen skall föreligga inom tre månader efter räkenskapsårets utgång.
Stort utrymme åt miljöinformation
I riktlinjerna ägnas miljöinformationen relativt stort utrymme och företagen med statligt ägande rekommenderas att följa Finansanalytikernas instruktioner om miljöinformation som ju har långtgående krav. Häri ingår bland annat att skatta framtida kostnader för att åtgärda miljöskador, att rapportera om energiförbrukningen och hur utsläppen utvecklats. Om möjligt skall en jämförelse göras med konkurrenterna.
Riktlinjerna förutsätts vara implementerade i sin helhet från och med år 2001.
– Vi har redan sett ett statligt företag – fastighetsbolaget Vasakronan – som betytt mycket för de noterade fastighetsbolagens rapportering, säger Åse Lindskog. Vasakronan har visat att även ett onoterat företag kan gå i bräschen för att höja kvaliteten och trovärdigheten i rapporteringen.
Riktlinjerna finns att läsa på
www.naring.regeringen.se/fragor/statliga_foretag
Medverkande denna månad: Bengt Holmquist, Åsa Johansson, Björn Markland