Innehåll

Balans nr 1 2001>

Debatt: Ett förslag om redovisningen av kostnader för utbildning

Enligt god redovisningssed, såsom den uttrycks bl.a. i Redovisningsrådets rekommendation nr 15, Immateriella tillgångar, torde det inte vara tillåtet att aktivera kostnader för utbildning och fördela dessa över tiden som avskrivningar och – i förekommande fall – nedskrivningar. Kostnader av denna art skall principiellt omedelbart belasta en verksamhets resultat.

Invändningar kan resas mot ett sådant synsätt, särskilt som vi alltmera går in i ett kunskapssamhälle med stigande utbildningskostnader. Ett samhälle, där personalen i företagen kommit att i allt högre grad bli betraktad som en resurs, likställd med – eller t.o.m. viktigare än – de materiella tillgångar, som vi sedan gammalt haft en aktivering av. Kort sagt: Ett företags värde har i allt högre grad kommit att förknippas med den personal, som där finns, och dess kompetens. Inte minst gäller detta de snabbt växande IT-företagen. Som endast vid uppköp och koncernbildningar – alltså i koncernredovisningar – har kunnat aktivera kostnader av denna karaktär, därvid normalt under beteckningen ”goodwill”.

Med respekt för de utrednings- och dokumentationsproblem som kan uppstå menar jag att man måste tillåta en aktivering av kostnader för utbildning. En som jag ser det framkomlig väg vore att åtminstone tillåta en aktivering av en räkenskapsperiods samlade inköp av kurs- och facklitteratur och direkta kurskostnader för personalen, även om särskilt de senare kan vandra ut ”på två ben”.

Avskrivningar skulle förslagsvis kunna göras över en femårsperiod, med krav på nedskrivningar till noll vid förändringar av verksamheten och – beträffande kurskostnader – vid fall av uppsägning från/av personal, förknippad med aktiverade kostnader.

Ett särskilt problem utgör räckvidden av den föreslagna redovisningsprincipen. Den borde dock kunna tillämpas i alla normala fall, där ”going-concern” – begreppet är aktuellt. Detta torde innebära att t.ex. inget värde av utbildning borde vara att redovisa i exempelvis en kontrollbalansräkning.

Syftet med förslaget är givetvis främst att tillskynda en över tiden bättre resultatredovisning av varje företags verksamhet och samtidigt markera närvaron i företaget av en viktig resurs. Jag är medveten om det omöjliga i att till fullo beakta de värden, jag försökt fånga. Därför får förslaget ses som en kompromiss mellan det klassiska synsättet att inte aktivera och en strävan i första hand efter en redovisning med en allt fullkomligare resultatutredning och en alltmer rättvisande bild.

Avslutningsvis några särskilt angelägna påpekanden:

  1. I kurskostnaden tänker jag mig skall ingå inte bara kursavgifter (internt/externt) utan också förekommande kostnader för resor och uppehälle.

  2. I förhållande till Redovisningsrådets rekommendation, som ju vilar på IASC:s rekommendation IAS 38 om ”Intangible Assets”, är mitt förslag inte möjligt att nu genomföra. Främst torde den tillgång, som jag talar om, inte vara avskiljbar i rekommendationens mening, och inte heller torde den kunna kontrolleras så att den kan säkerställa att framtida ekonomiska fördelar kommer företaget till del.

  3. Inom idrottsrörelsen – åtminstone hittills inte lydande under bokföringslagen och därmed formellt i avsaknad av krav på tillämpning av god redovisningssed – har det sedan länge förekommit att man som en tillgång i bokslut redovisat spelare.

Utan att ta ställning till detta förfarande och frågan om den nya bokföringslagen här uppställer krav, som torde bli svåra att uppfylla, anger det sagda en aktualitet hos en problemställning som kräver handling av lagstiftaren och de instanser, som formulerar den goda redovisningsseden.

Auktor revisor Gunnar Dagermark , Eskilstuna. Han medverkade senast i nr 12/1995.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...