Externrevision behövs för att skapa förtroende. Det är lätt att finna exempel på misstro riktad såväl mot påstått försumliga revisorer som mot dem som är föremål för revisorers granskning. Hur hög grad av förtroende som råder inom det område som berörs av kommunal revision kan diskuteras. Om man anser att den låga grad av förtroende som faktiskt råder är tillräckligt hög så bör debatten om krav på yrkesmässig oberoende kommunal externrevision avslutas. Om inte så bör den fördjupas.

Lennart Björk har i Balans nr 11/2000 skrivit en debattartikel som baseras på hans goda kännedom om hur det faktiska tillståndet är i den kommunala sfären. Ett intryck artikeln ger är att jag skulle ha gjort en orättvis bedömning av den kommunala revisionen och att jag i högre grad borde utgått från fakta om hur den fungerar i praktiken.

Det kan ligga nära till hands att utgå ifrån att min bok ”Behovet av kommunal externrevision” skrivits i avsikt att ge en nyanserad och rättvisande bild av hur väl eller illa den kommunala revisionen fungerar. Mitt perspektiv är emellertid ett annat.

Björk har rätt i att min analys och rapport är principiell. Han har fel i att min utgångspunkt skulle vara att ”systemet är ruttet”. Min fråga är om det bristande förtroendet på ett fruktbart sätt kan ses som orsakat av bl.a. brister i regelverket för kommunal redovisning och revision. Mitt svar är jakande.

Förändringarna räcker inte

Trots ansträngningar att förbättra praxis och trots nyligen genomförda förändringar av regelverket har inte tillräckligt gjorts för att skapa förutsättningar för en kommunal redovisning och revision av så hög kvalitet att utövande av makt och ansvar i den kommunala sfären kan ske på rimliga villkor.

Det finns ett behov av yrkesmässig oberoende kommunal externrevision som ett komplement till den förtroendevalda revisionen och det finns oprövade möjligheter till förbättringar.

Därför har jag föreslagit att ytterligare förändringar görs av kommunallagens bestämmelser om revision så att yrkesrevisorers roll stärks utan att minska det demokratiska inslaget genom förtroendevalda revisorer. I praktiken bör man sålunda införa något som liknar gemensam revision. Det är inte tillräckligt att de yrkesmässiga revisorer som nu medverkar som biträden skall framlägga sin avrapportering offentligt. De bör avsluta sina granskningsinsatser genom att självständigt avge revisionsberättelser och därvid följa god revisionssed samt vara underkastade tillsyn av revisorsnämnden.

Behöver inte vara myndighet

Björk ondgör sig över idén att kommunrevisionen skulle ”ställas under statlig överhöghet”. Jag har bl.a. föreslagit att ett fristående beställarorgan bildas vars styrelse utses av riksdagen. Emellertid har jag inte tagit ställning till om ett sådant organ bör vara en statlig myndighet eller en stiftelse. Ett problem är dock att finna en form som garanterar att behovet av externrevision beaktas i tillräcklig utsträckning och inte nedprioriteras i fullmäktiges hantering.

På några punkter har mina debattinlägg inte varit tillräckligt tydliga. Björk har i sin artikel gjort påpekandet att mina förslag visar på bristande sakkunskap bl.a. om att kommunrevisionen är ”direkt underställd fullmäktige”. Min mindre välformulerade rekommendation åsyftade emellertid att ändringar erfordras så att revisionskontoren inte i något avseende kan uppfattas vara underställda kommunstyrelsen.

Björk missuppfattar

Det är mera märkligt att Björk har missuppfattat mina bedömningar av privat och statlig revision. I inledningen av sin artikel skriver han: ”Kraven på den kommunala revisionen skall minsann ställas lika högt som kraven inom statlig och privat revision!” Citatet antyder att mina debattinlägg präglas av beröm av statlig och privat revision i kontrast till kritiken av den kommunala revisionen.

Den intresserade hänvisas till min bok ”Den reviderade revisorsrollen – en oren berättelse”. Enligt min uppfattning är visserligen regelverket för privat revision förtjänstfullt i många avseenden men eftersom det inte förmår garantera en tillräckligt hög kvalitet hos revisionen så bör det ändras. Beträffande regelverket för statlig revision är det viktigt att påpeka att det ännu inte föreligger en revisionslag.

Avslutningsvis vill jag rekommendera Lennart Björk att läsa Cervantes insiktsfulla roman om Don Quijote. Därmed har jag inte hävdat att han inte redan skulle ha gjort det.

Auktor revisor Filip Cassel RRV. Medverkade senast i Balans nr 1/1987.