Innehåll

Balans nr 10 2001

Internationellt: Gav händelserna den 11 september upphov till extraordinära kostnader?

Händelserna den 11 september i USA har drabbat många företag, inte minst flygbolagen. Den första frågan man ställer sig är knappast hur kostnader för katastrofen skall redovisas. Icke desto mindre tog den amerikanska Akutgruppen, Emerging Issues Task Force (EITF) upp en diskussion om detta redan den 20 september. Det beslut som fattades vid gruppens andra sammanträde den 28 september, var att alla kostnader som var en direkt effekt av terroristangreppen skulle klassificeras som extraordinära. Som exempel nämndes kostnader på grund av en omstruktuering av ett flygbolag. Om beslut om att genomföra en omstrukturering tas inom en månad efter den 11 september, och om beslutet inte övervägts dessförinnan, är sannolikheten hög för att beslutet är en direkt följd av angreppen. Likaså kostnader för att återställa kontor. I detta fall skall dock kostnaderna redovisas först i samband med att arbetet utförs; någon avsättning för framtida utgifter är alltså inte möjlig.

Den bedömning jag gör är att om ett svenskt företag drabbats, dess kostnader hade kunnat redovisas som extraordinära i enlighet med Rådets rekommendation om Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader, RR 4. Som exempel på händelser som kan ge upphov till eo-poster nämns krigshändelser. Min bedömning är också att amerikansk praxis vad gäller klassificeringen av poster som extraordinär är mer generös än den svenska (som utgår från IAS 8). Beslutet från EITF var därför väntat.

Det kom därför som en överraskning när EITF den 1 oktober meddelade att man ändrat uppfattning och att alla kostnader i stället skulle redovisas inom ramen för den normala rörelsen. Argumentet är att händelserna den 11 september har så långtgående konsekvenser för företagen att det är osannolikt att de kan återspeglas inom ramen för vad som motsvarar definitionen av extraordinär. Direkta effekter är en sak, de indirekta kan dock vara ännu mer betydelsefulla. För läsarna av ekonomiska rapporter är det viktigt att få en så fullständig bild som möjligt av effekterna från den 11 september. Det är EITF:s bedömning att man inte åstadkommer detta genom att redovisa vissa poster som extraordinära. Innebörden av beslutet är också att eventuellt stöd från de federala myndigheterna också skall redovisas inom ramen för den normala rörelsen och att sådana stöd inte får kvittas mot kostnader. Redovisningen skall alltså göras brutto.

Rolf Rundfelt

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...