I bokslutskommentaren skriver ConNova att: ”Bolaget och koncernen tillämpar från år 2000 Redovisningsrådets rekommendation RR 9 om inkomstskatter. Uppskjuten skatt redovisas i enlighet med denna rekommendation med 28 procent av outnyttjade underskott vid taxeringen samt andra temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga restvärden”.
Av noten till årets skattekostnad framgår vidare att koncernen redovisar en uppskjuten skatteintäkt på 15,6 miljoner kronor för år 2000 och 7,6 miljoner för år 1999. I balansräkningen redovisas bland finansiella anläggningstillgångar en uppskjuten skattefordran vid utgången av år 2000 på nära 35 miljoner kronor. Beloppet utgör 90 procent av samtliga anläggningstillgångar och 50 procent av det egna kapitalet.
Slutligen kan nämnas att i treårsöversikten anges resultatet före finansnetto till -77, -29 och -28 miljoner kronor för åren 2000, 1999 respektive 1998.
I RR 9, Inkomstskatter, sägs i punkt 26 att: ”En uppskjuten skattefordran som hänför sig till underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag skall redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning”. Vidare sägs i punkt 27 att: ”Om ett företag under senare år redovisat förluster, redovisas uppskjutna skattefordringar endast i den utsträckning det finns faktorer som övertygande talar för att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas. I sådana fall lämnas upplysning om beloppet för den uppskjutna skattefordran samt
Jag kan inte finna att ConNova lämnat sådana upplysningar som rekommendationen kräver.
I avsaknad av sådana upplysningar och mot bakgrund av dels de senaste tre årens accelererande förluster, dels de negativa branschutsikterna, är det min uppfattning att ConNova inte borde ha redovisat en uppskjuten skattefordran på det sätt som skett.
Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar (sedan nr 3/2001) några av hans kommentarer.
Docent Rolf Rundfelt