Balans nr 3 2001

Europa-frågor: Momsredovisning vid fakturering i euro

En ny lag om mervärdesskatt trädde i kraft den 1 mars 2000 och började tillämpas den 1 januari i år. Den nya lagen innehåller nya regler för företag som fakturerar i euro. Hur ska ett företag redogöra för momsen om det vill skicka en faktura i euro?

Huvudregeln är att moms alltid ska anges i företagets redovisningsvaluta. Om företaget har sin redovisning i euro och vill skicka en faktura i euro anges fakturabeloppet i euro, liksom momsen. Har företaget sin redovisning i svenska kronor och vill skicka en faktura i euro måste företaget ange momsen i både euro och svenska kronor. Dessutom måste företaget ange vilken omräkningskurs som använts vid konverteringstillfället. Momsbeloppet i svenska kronor tar företaget sedan upp som utgående moms i skattedeklarationen.

Företag som både har sin redovisning och fakturering i euro behöver således inte räkna om momsen till svenska kronor på fakturan. Omräkningen görs först i skattedeklarationen, då Skattemyndigheten endast tar emot uppgifter i svenska kronor.

Nedan ges ett exempel på vad den nya momslagen innebär för svenska företag:

Företag med redovisning i euro

Företag A levererar i januari 2001 varor till företag B och skickar en faktura på 20.000 eur + moms 5.000 eur.

RSV beräknar den genomsnittliga omräkningskursen för januari till 8,90 sek. Denna kurs ska användas i skattedeklarationen i mars 2001. Företag A tar därmed upp 44.500 sek (5.000 × 8,90) som utgående moms i januari. Om företaget har haft flera utgående fakturor i euro under en månad klumpas alla momsposterna ihop och räknas om till sek. Man räknar alltså inte om post för post.

Företag med redovisning i svenska kronor

Företag B, som redovisar i sek, får fakturan från företag A direkt efter leveransen i januari. Vid bokföringen av fakturan räknar företaget om fakturabelopp och moms till sek. Eurokursen på transaktionsdagen var 9,00 sek. 180.000 sek (20.000 × 9,00) tas upp som varuinköp i bokföringen och 45.000 sek (5.000 × 9,00) tas upp som ingående moms. Det sistnämnda beloppet tar företag B upp som avdragsgill ingående moms i sin skattedeklaration i mars 2001. (Källa: Finansdepartementet)

Sammanfattande kommentar

Av exempeln ovan framgår att det kommer att uppkomma differenser mellan in- och utgående moms som rapporteras till skattemyndigheten p.g.a. att olika valutakurser används. Denna skillnad kan bli betydande och kommer slutligen att behöva bäras av staten.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...