Balans nr 4 2001

Redovisning & redovisningar: Om säkrade personaloptioner, konvertibla förlagslån, immateriella investeringar och en värderegleringsreserv som nog kan diskuteras

OM

Om är ett bland många företag som uppger att de har säkrat sitt program för personaloptioner. Säkringen skyddar mot kursuppgång. Eftersom aktiekursen fallit har dock OM tappat ca 200 Mkr under år 2000 vilket lett till en avsättning med samma belopp. Motposten är överraskande inte årets resultat utan eget kapital. ”Kostnaden har redovisats som ett avdrag från det fria egna kapitalet, i enlighet med reglerna om återköp av egna aktier”. Enligt min uppfattning är detta helt korrekt. Innebörden är att om aktiekursen skulle stiga, den vinst som uppkommer också redovisas mot eget kapital.

Q-Med

Q-Med har valt att tillämpa RR 1:00 redan för år 2000. Av beskrivningen av redovisningsprinciper framgår att bolaget också tillämpar RR 9–12 samt 15–17. Detta är en bra och nödvändig information när det finns många rekommendationer utgivna som inte alla trätt i kraft. Den vanliga skrivningen är att bolaget följer Rådets rekommendationer men utan den precisering som Q-Med gjort.

Bland de immateriella investeringar som Q-Med redovisar med stöd av RR 15 anges dels ett skadestånd, dels en investering i ett kvalitetssystem. Båda posterna torde ha ett samband med försäljningen av en viss produkt i USA, dvs bolaget anser förmodligen att utgifterna är nödvändiga för att en försäljning skall komma till stånd. Ändå tycker jag att man kan sätta ett frågetecken i kanten om det finns ett sådant direkt samband mellan utgifterna och framtida intäkter att kraven på tillgångsredovisning i RR 15 är uppfyllda.

Även Q-Med har gett ut personaloptioner som säkrats. Härom skriver Q-Med: ”För att täcka den finansiella risken i personaloptionsprogrammet för Q-Med har bolaget givit ut ett skuldebrev förenat med sammanlagt högst 150 000 avskiljbara optionsrätter till nyteckning”. Vem som tecknat dessa optionsrätter anges ej, ej heller hur bolaget tänkt sig att säkra ett optionsprogram med ett annat.

Investor

Investor redovisar ett konvertibelt förlagslån på ca 1,3 miljarder. Av årsredovisningen framgår att bolaget köpt tillbaka 94 procent av konvertiblerna. Dessa redovisas antagligen som en finansiell anläggningstillgång. Enligt min uppfattning borde samma principer som lagts fast för återköp av aktier gälla för återköp av konvertibler. Konverteringsrätten är ett egetkapitalinstrument. När sådana köps tillbaka skall återköpet redovisas som en avdragspost från det egna kapitalet.

Nu framgår inte det av lagstiftningen. ÅRL, liksom förarbetena, talar enbart om egna aktier. IAS 32, Financial Instruments, som Rådet för närvarande arbetar med och som väntas ges ut som utkast under våren, gör dock ingen sådan åtskillnad. Av IAS 32 framgår också att ett företag inte kan inneha egna obligationer, dvs. vara skyldig sig själv pengar.

Viking

Av skattenoten framgår att Viking yrkar avdrag för emissionskostnader på 9,1 Mkr vilket belopp redovisas som avdragspost från emissionslikviden i det egna kapitalet. I noten till eget kapital återfinns beloppet 9,1 men utan justering för det skatteavdrag som Viking yrkat.

Skanditek

Fermentech var tidigare ett dotterbolag till Skanditek. Under 2000 förvärvas aktierna av ett brittiskt företag inom samma bransch, Vitrolife. I utbyte erhåller Skanditek ca 45 procent av aktierna i Vitrolife. Av årsredovisningen framgår att ”transaktionen redovisas enligt den s.k. poolningsmetoden”.

Jag tycker det är ett olyckligt uttryck. Poolningsmetoden beskrivs i Rådets rekommendation om koncernredovisning och handlar om samgåenden där det inte är möjligt att fastställa vilket av inblandade företag som är köpare respektive säljare. Vad Skanditek vill ha sagt är att transaktionen inte ger upphov till vare sig vinst eller förlust, dvs att den uppfattas som ett byte av likvärdiga tillgångar.

I anslutning till samgåendet görs en upplösning av en så kallad värderegleringsreserv upp med 4,5 Mkr.

Jag har svårt att tro att den reserven var förenlig med god sed. Om en tillgång är övervärderad skall den skrivas ner; en övervärdering skall inte kompenseras med en redovisning av en värderegleringsreserv (även om denna redovisats öppet i tidigare årsredovisningar).

Av en not till balansräkningen framgår att Skanditek löser upp negativ goodwill mot resultatet enligt plan på, sannolikt, fem år. Detta är inte förenligt med Redovisningsrådets rekommendation RR 1:96, vilken företaget säger sig följa.

Av en annan not framgår arvoden till revisorer. Arvodena för revisionsuppdragen fördelas mellan Ernst & Young och övriga revisionsbyråer. Beloppen är 255 respektive 1414 Tkr. Kravet på information om revisionsarvoden finns i ÅRL:

I aktiebolag skall upplysning lämnas om den sammanlagda på räkenskapsåret belöpande ersättningen till var och en av bolagets revisorer etc.

Av formuleringen framgår att den skall avse den juridiska enheten. Man skulle därför kunna argumentera för att det inte krävs en specificering av arvodet för koncernen. Det borde dock vara självklart eftersom bestämmelsen annars förlorar mycket av sitt värde.

Axis redovisas som ett intresseföretag under första halvåret. I samband med en börsnotering minskas Skanditeks innehav från 25 till 19,7 procent. Därigenom upphör Axis att redovisas som intresseföretag. Det är inte ovanligt att företag bara tillämpar kapitalandelsmetoden för innehav som uppgår till minst 20 procent.

Av Rådets rekommendation RR 13, Intresseföretag, framgår emellertid att avgörande för redovisningen är inte procentsatsen utan om ägarföretaget utövar ett betydande inflytande eller ej. Det senare visar sig exempelvis genom deltagande i styrelsen. Jag vet inte om Skanditek varit representerat i styrelsen efter börsintroduktionen men skulle bli förvånad om så inte vore fallet.

Slutligen kan nämnas kassaflödesanalysen. Kassaflödet från den löpande verksamheten utgörs av årets resultat samt justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet. Den senare posten uppgår till 42 Mkr utan specifikation.

Av resultaträkningen framgår att beloppet sannolikt omfattar avskrivningar, reavinster, andelar i intresseföretag, nedskrivningar, minoritet och uppskjuten skatt. Det går dock inte att komma fram till det belopp som redovisas i resultaträkningen. Det gör att analysen förlorar mycket av sitt värde.

Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar (med början i förra numret) några av hans kommentarer.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...