Artikelserien omfattar tre delar varav det här är den första. De övriga två delarna kommer att publiceras i kommande nummer av Balans:

Del 1 USA:s federala regler beträffande nyemissioner

Del 2 Medverkande konsulter och aktuella handlingar

Del 3 Investerarnas rättigheter

När ett företag söker riskkapital på den amerikanska marknaden upptäcker man snart att det är mer komplicerat än i Sverige. Barney Fyman kommer i en artikelserie att beskriva de federala regler som kan ha betydelse samt vilka parter och handlingar som är aktuella under emissionen. Han beskriver i den första artikeln de federala reglerna beträffande nyemissioner.

Många svenska bolag söker risk-kapital såväl i Sverige som i utlandet. Om bolaget söker riskkapital i USA, upptäcker man snart att förfarandet skiljer sig från och är mer komplicerat än det som gäller i Sverige. I vissa avseenden ”krockar” de amerikanska och svenska reglerna och det är svårt att beakta det ena rättssystemet utan att strida mot det andra rättssystemet.

Denna artikelserie, som består av tre delar, beskriver de federala regler som kan inverka på emissionen samt vilka parter och handlingar som är aktuella under emissionen. Framställningen beskriver även vissa rättigheter som amerikanska investerare ofta kräver för att teckna aktier.

I denna första artikel i serien beskrivs de federala registreringskrav som kan vara tillämpliga på emissioner av värdepapper på den amerikanska marknaden. Först en kort redogörelse för de svenska reglerna om prospektskyldighet som delvis motsvarar det amerikanska registreringsförfarandet.

Den andra delen tar upp vilka parter som medverkar vid nyemissionen som till exempel placement agent och övriga konsulter. Den beskriver även vilka handlingar som kan vara aktuella vid emissioner till amerikanska investerare som till exempel placement agent agreement, private placement memorandum och subscription agreement.

Den tredje delen i artikelserien beskriver de rättigheter som investerare i stor utsträckning kräver för att teckna värdepapper i emissionen. Rättigheterna stämmer i viss mån överens med vad som förekommer på den svenska marknaden som till exempel företrädesrätt vid vinstutdelningar och likvidation. Amerikanska investerare kräver dock även vissa rättigheter som avviker från svenska förhållanden.

Prospektskyldighet i Sverige

I Sverige kan endast publika aktiebolag erbjuda allmänheten möjlighet att teckna aktier eller teckningsrätter. Privata aktiebolag eller aktieägare i privata aktiebolag får inte söka sprida aktier eller teckningsrätter genom annonsering eller på annat sätt erbjuda fler än 200 personer rätt att teckna eller förvärva aktier. Det är antalet personer som erbjuds och inte hur många personer som faktiskt tecknar aktier som är relevant.

Om publika aktiebolag erbjuder aktier och andra värdepapper till en öppen krets, skall bolaget först upprätta prospekt om summan som kan flyta in från emissionen kan uppgå till minst 300 000 kronor. Vissa undantag från prospektskyldigheten föreligger. Prospektet skall registreras hos Finansinspektionen.

Prospektskyldighet i USA

Enligt huvudregeln i USA får bolag inte sälja värdepapper utan att först ha registrerat värdepappren hos Securities and Exchange Commission (SEC), vilken är en federal myndighet som motsvarar Finansinspektionen. I förekommande fall skall värdepappren även registreras i den eller de delstater där försäljningen skall ske.

Vid registreringen inges registration statement som innehåller bland annat ett prospekt. Prospektet innehåller uppgifter om bland annat bolaget och de erbjudna aktierna. Handlingarna granskas av SEC för att kontrollera att registration statement innehåller de erforderliga uppgifterna.

Registreringsförfarandet är kostsamt och komplicerat och kan utgöra ett hinder för emissioner i mindre bolag. Ett flertal undantag finns dock från registreringsförfarandet. Många nyemissioner i nya företag förutsätter att emissionen faller in under ett undantag från registreringsförfarandet. Vissa undantag är knutna till vilka typer av värdepapper som emitteras. Vissa undantag som är knutna till de villkor på vilka emissionen genomförs. De undantag är knutna till typen av värdepapper är sällan tillämpliga på kapitalanskaffning åt nya företag och berörs inte nedan. De undantag som är knutna till emissionens karaktär beskrivs nedan.

Undantag från USA:s federala prospektskyldighet

Allmänt

De federala registreringskraven gäller endast erbjudanden eller försäljningar som sker i USA. Om erbjudandet eller försäljningen äger rum utanför USA undantas transaktionen från registreringskraven i enlighet med Regulation S. Regulation S förutsätter dock att inga ”direct selling efforts” sker i USA. ”Direct selling efforts” är åtgärder som skäligen kan anses leda till efterfrågan för värdepappren. Ett exempel på en sådan åtgärd utgör s.k. road shows dvs. sammanträden där personer bjuds in och får information om bolaget. Eftersom kapitalanskaffning från USA i vanliga fall bygger på marknadsföringsåtgärder i USA, är Regulation S som regel inte tillämplig och det emitterande bolag får i stället undersöka huruvida något annat undantag från registreringskraven är tillämpligt.

Som nämns ovan finns ett flertal undantag till USA:s registreringskrav. De undantag som framgår av federal lagstiftning beskrivs nedan. Vilket eller vilka undantag som är tillämpliga på en enskild emission beror dels på hur mycket pengar som skall dras in, dels på vilka och hur många personer tecknar aktier.

Marknadsföring av emissionen är som regel förbjudet när något av undantagen åberopas. Förbjuden marknadsföring omfattar även inbjudningar till road shows.

Aktier som emitteras i enlighet med vissa undantag till registreringsförfarandet kan inte säljas vidare med mindre att aktierna registreras eller vidareförsäljningen är underkastad något undantag. På grund härav förutsätter investerare i många fall att bolaget vid ett senare tillfälle ombesörjer registrering av aktierna under vissa omständigheter. Läs mer om registration rights i del 3 av artikelserien.

Vissa undantag förutsätter att aktietecknarna har vissa egenskaper. Man kan säga att regelverket utgår ifrån tre typer av aktietecknare. För det första finns s.k. ”sophisticated” investerare, som är personer med tillräcklig erfarenhet och kunskaper om kommersiella eller finansiella förhållanden för att förstå riskerna med investeringen. För det andra finns ”accredited” investerare, som består av vissa typer av företag som t.ex. bank och försäkringsbolag, bolagets styrelseledamot eller verkställande direktör och andra personer vars förmögenhet överstiger 1 MUSD eller har inkomster som överstiger 200.000 usd de två sista åren. För det tredje finns övriga investerare som varken är ”sophisticated” eller ”accredited”.

Undantag från registreringsförfarandet gäller som regel s.k. private placements dvs. emissioner som inte riktar sig till allmänheten. Några undantag gäller dock även vissa offentliga erbjudanden. Offentliga erbjudanden av emissioner som inte överstiger 1 MUSD undantas enligt Regulation D rule 504, som beskrivs nedan. Offentliga erbjudanden av emissioner som inte överstiger 5 MUSD undantas från det vanliga registreringsförfarandet enligt s.k. Regulation A. (Ett något lättare registreringskrav föreligger dock.) Eftersom undantaget gäller enbart Amerikanska och Kanadensiska bolag tas undantaget inte upp i denna framställning.

De enskilda undantagen

Section 4(2)

Paragraf 4(2) i Securities Act från 1933 undantar från registreringskravet private placements. Antalet personer som erbjuds teckningsrätt måste vara begränsat. Bestämmelsen anger dock inte hur många som får teckna aktier utan att emissionen skall anses vara riktad till allmänheten.

Aktietecknare måste vara ”sophisticated”, se ovan, och ha tillgång till de uppgifter som vanligtvis framgår av ett prospekt eller har fått sådana uppgifter. Någon prospektskyldighet föreligger dock inte. Marknadsföring får inte förekomma. Vidareförsäljning av aktier är begränsad.

Eftersom klara objektiva kriterium för tillämpning av paragraf 4(2) saknas, föreligger risker för felbedömningar. Detta undantag används sällan när emissioner sker med hjälp av externa konsulter. Undantaget kan dock vara aktuellt när det gäller emissioner till styrelsen, nära vänner och släktingar till bolagets ägare samt någon eller några institutionella investerare.

Rule 504

Detta undantag kan åberopas oavsett vem som tecknar aktier. Emissionsbeloppet får dock inte överstiga 1 MUSD inklusive tidigare emissioner under föregående tolv månader. Bolaget är inte skyldigt att förse aktietecknarna med handlingar eller uppgifter.

Rule 504 gäller inte för bolag som är underkastade rapporteringsskyldigheter enligt 1933 Act, investmentbolag och vissa andra bolag.

Marknadsföring kan i princip inte förekomma. Om bolaget registrerar nyemissionen i en eller några delstater som föreskriver prospektskyldighet, får bolaget dock marknadsföra emissionen.

Vidareförsäljning av aktier är begränsad.

Rule 505

Bolaget kan emittera aktier till ett obegränsat antal ”accredited” investerare och upp till 35 övriga personer. Om bolaget emitterar aktier till någon som inte är accredited investerare måste bolaget förse dessa personer med vissa uppgifter och handlingar om bolaget. Eftersom denna uppgiftsskyldighet kan vara betungande väljer bolag ofta att begränsa emissionen till accredited investerare och därmed slippa uppgiftsskyldigheten.

Emissionsbeloppet får dock inte överstiga 5 MUSD inklusive tidigare emissioner under föregående tolv månader.

Marknadsföring av emissionen får inte förekomma och vidareförsäljning av aktier är begränsad.

Rule 506

Det är detta undantag som föredras i flertal fall eftersom här ej stadgas något tak på emissionsbeloppet. Får att kunna åberopa detta undantag får dock bolaget endast emittera aktier till följande kategorier av investerare.

För det första får bolaget emittera aktier till högst 35 s.k. ”sophisticated” investerare. Det är inte säkert att anställda kan betraktas som sophisticated i detta sammanhang. Eftersom anställda i start-ups ofta vill teckna aktier måste detta diskuteras med rådgivaren för att hålla nyemissionen inom ramen för undantaget.

För det andra får bolaget emittera aktier till ett obegränsat antal s.k. ”accredited” investerare.

Ingen marknadsföring (oavsett media) av nyemissionen får förekomma och vidareförsäljning av aktier är begränsad.

Sammanfattning

Svenska bolag som emitterar aktier till amerikanska investerare är ofta tvungna att beakta USA:s federala regler om bland annat prospekt.

Eftersom prospektskyldigheten kan vara tung förutsättes som regel att emissionen omfattas av något eller några lagstadgade undantag till registreringsskyldigheten. Vilket eller vilka undantag som kan vara aktuella beror på storleken av emissionen samt vem som tecknar aktier. Bolaget måste även beakta det svenska förbudet mot att erbjuda mer än 200 personer rätt att få teckna aktier.

I den andra delen av denna artikelserie beskriver jag vilka konsulter som i regel deltar vid ”private placement” i USA samt vilka handlingar bolaget och dess företrädare och ombud behöver upprätta eller granska under förfarandet.

Barney Fyman är affärsjurist på KPMG Legal i Göteborg. Han har svensk och amerikansk jur. kand. examen och har tidigare varit verksam som advokat i New York och Göteborg.