För tionde gången har europeiska revisorsförbundet, FEE, samlat revisorer och företag till en konferens om euron. Intresset var stort och över 100 personer kom till Bryssel den 28–29 maj för att få ta del av senaste nytt. Denna gång kom mycket att kretsa runt frågan vad som händer om företagen inom eurozonen inte är redo för euron den 1 januari 2002.
Flera undersökningar har visat att en stor del av företagen i de tolv euroländerna har långt kvar i sina förberedelser. En studie som nyligen publicerats av Europeiska kommissionen visar att endast 1,5 procent av företagen har gått över till euro i sin redovisning. Undantagen är Luxemburg där 21 procent och Belgien där 5,5 procent har bytt. Med tanke på att samtliga företag måste kunna rapportera i euro från årsskiftet och det endast är drygt ett halvår dit, är läget mycket oroväckande.
Inledningsanförandet hölls av FEE:s ordförande Göran Tidström. Han talade om ”Vilka legala krav måste företag möta för att kunna göra affärer efter 31 december 2001”. I anförandet framhölls att en företagsledning måste kunna behålla sin position gentemot sina konkurrenter och ha kvar kontrollen över företaget. Om företaget inte klarar den utsatta tidtabellen utsätts företaget för extra stor risk. Tidström underströk att det är viktigt att veta vilka lagar som gäller, men att det är minst lika viktigt att fokusera på risken. En företagsledning som inte hinner med nödvändiga förberedelser i tid riskerar att bli ansedd som ineffektiv och som en ökad kreditrisk bland banker och investerare. Den negativa pr som kan uppstå därigenom kan få svåra konsekvenser för företaget.
Grundläggande redovisningslagstiftning har inte ändrats p.g.a. införandet av euron. Det är valutan som förändras och redovisning måste göras i en laglig valuta. Tidström nämnde fyra konsekvenser som kan inträffa om företaget inte klarar att följa legala krav. För det första kommer myndigheterna inte att godkänna finansiella rapporter som inte är i euro. Detta kan orsaka förseningsavgifter om företaget måste göra om rapporteringen till euro och den inte hinner komma in i tid. För det andra är det sannolikt att revisorn ger en oren revisionsberättelse, vilken kan ha negativa konsekvenser för företaget. För det tredje kan skattemyndigheten skapa problem om den interna bokföringen är i gammal nationell valuta och momsredovisningen är i euro. Hur stränga skattemyndigheterna kommer att vara beror på landet i fråga. Till sist kommer antagligen en hel del praktiska svårigheter att uppstå som kan ställa till problem.
Revisorn har en viktig roll under företagets euroanpassning, då denne bedömer företagets euroarbete. Det är dock företagsledningen som har det yttersta ansvaret för anpassningen. Det gäller också svenska företag med verksamhet inom eurozonen.
På konferensen förekom många fler intressanta presentationer. Dessa finns att tillgå i sin helhet på www.euro.fee.be.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.