Tyskland – ny lagstiftning för revisorer och styrelser

Bolagets ledning: Aufsichtsrat/Vorstand

Det tyska aktiebolaget (Aktiengesellschaft; AG) leds av Vorstand vilket motsvarar VD/direktionen då Vorstand även kan bestå av en eller flera personer. Vorstand representerar bolaget rättsligt och gentemot tredje man. Vorstand ansvarar för den dagliga förvaltningen av bolaget. Vorstand utses av Aufsichtsrat som är aktiebolagets styrelse. Aufsichtsrat väljs av bolagsstämman (Hauptversammlung). En person kan inte samtidigt vara medlem i Vorstand och Aufsichtsrat. Aufsichtsrats uppgifter är att utse och övervaka Vorstand samt att godkänna årsredovisningen.

Revisorns rapport – Prüfungsbericht

Förutom att revisorn avger en revisionsberättelse (Bestätigungsvermerk) efter sin granskning av räkenskaperna så skall den tyske revisorn avge en s.k. Prüfungsbericht – fritt översatt ”Granskningsberättelse” till Aufsichtsrat eller Geschäftsführer i ett GmbH. Denna skyldighet är reglerad i lagtexten (§ 321 HGB). IDW (Institut der Wirtschaftsprüfer) har givit ut en revisionsstandard avseende grunderna för och innehållet i Prüfungsbericht (IDW PS 450). Revisorn skall uttala sig om bokföringen, årsbokslutet, förvaltningsberättelsen, koncernbokslutet och koncernförvaltningsberättelsen motsvarar de legala föreskrifterna och att Vorstand (AG) eller Geschäftsführer (GmbH) tillhandahållit nödvändigt material och förklaringar. Årsbokslutets olika poster skall specificeras och kommenteras. Negativa förändringar i bolagets förmögenhet, finansiella ställning eller resultat i jämförelse med föregående år skall kommenteras och förklaras. Revisionsrapporten avges enbart till företaget och är ej en offentlig handling. IDW PS 450 rekommenderar en särskild struktur och uppställning för rapporten. Till omfånget kan en Prüfungsbericht variera alltifrån ett mindre antal sidor för ett mindre bolag till en omfattande ”bok” för ett större bolag.

1. Villkoren för revisionsuppdraget skall fastställas av styrelsen (Aufsichtsrat)

Revisorn väljs liksom i Sverige av bolagsstämman. Revisorn skall enligt den nya lagen avtala med Aufsichtsrat om villkoren vad gäller arvodet för revisionsuppdraget. Motivet till denna punkt är att stärka revisorns roll i förhållande till bolagsledningen (Vorstand). Styrelsens övervakning av bolagsledningen skall härigenom också stärkas. Tidigare var det Vorstand som avtalade om villkoren med revisorn. Liksom tidigare ingår styrelsens arbete ej i revisorns granskning. Lagändringen skall ytterligare tydliggöra att revisorn är styrelsens s.k. hjälpfunktion.

I Sverige väljer bolagsstämman revisor. Villkor avseende revisionen som t.ex. arvodesfrågor är inte reglerat utan avgörs i praxis normalt mellan VD/ekonomichef och revisorn; ibland mellan styrelsen och revisorn. Den svenske revisorn skall enligt ABL även granska styrelsens förvaltning och uttalar sig därom också i revisionsberättelsen.

2. Deltagande vid vissa styrelsemöten

Det har införts en skyldighet för revisorn att delta på de styrelsemöten där reviderade räkenskapshandlingar behandlas och då styrelsen skall ta ställning till årsredovisningen. Revisorn skall även vid dessa tillfällen muntligt lägga fram de viktigaste resultaten från revisionen av årsredovisningen och som rapporteras i Prüfungsbericht.

Detta är en skärpning jämfört med tidigare då revisorn endast deltog om styrelsen krävde detta. Han hade då rätt att förhålla sig passiv och enbart svara på frågor.

I Sverige finns det ingen uttalad skyldighet för revisorn att delta vid ett styrelsemöte. Normalt deltar revisorn vid styrelsemöte efter överenskommelse med bolaget och oftast då i samband med att årsbokslutet behandlas.

3. Maximalt 30 % omsättning från en klient

En revisors omsättning från en och samma klient får högst uppgå till 30 % under en femårsperiod. Detta är en skärpning då gränsen tidigare gick vid 50 %.

I Sverige finns inga dylika specifika regler utan endast de allmänna reglerna om oberoende och opartiskhet (Lag om revisorer).

4. Krav på rotation

Genom den nya lagen i Tyskland begränsas i ett börsnoterat företag den tid en viss revisor kan vara påskrivande. Högst sex år inom en tioårsperiod får samme revisor skriva under revisionsberättelsen. Rotation av uppdraget inom samma revisionsbyrå accepteras emellertid.

I Sverige finns inga jämförbara krav eller regler.

5. Begränsning i antal styrelseplatser

Liksom tidigare får en ledamot i Aufsichtsrat ha högst tio olika styrelseposter. Nytt är att ordförandeposten i ett Aufsichtsrat kommer att räknas som två mandat.

I Sverige finns inga gränser för hur många styrelseplatser en person kan inneha.

6. Skadeståndsanspråk på revisorn höjs

I Tyskland är den övre gräns som klienter kan kräva revisorn skadestånd på lagstiftad. Gränsen har ökat från 500 000 DM till 8 miljoner DM för revision av börsnoterade företag och till 2 miljoner DM för övriga företag.

I Sverige finns i likhet med många andra länder inga lagbestämmelser angående de maximala belopp en klient kan kräva som skadeersättning.

7. Riskmanagement

Den stora förändringen i och med den nya lagen är bestämmelser om företagens s.k. risk management. Ett aktiebolag är nu skyldigt att inrätta särskilda risk management system och beskriva de risker ledningen identifierat i förvaltningsberättelsen (Aktiengesetz § 91 p2). Vid revisionen av börsnoterade företag skall revisorn även granska bolagets risk management system och i revisionsberättelsen uttala sig om företagsledningen upplyst tillräckligt om eventuella risker som kopplas till bolagets framtida utveckling. Bestämmelserna gäller för de räkenskapsår som påbörjades 1 januari 1999.

Under 1999 gav IDW ut en rekommendation om planeringen och granskningen av företagets risk management system (IDW PS 340). Rekommenderade skrivningar i revisionsberättelsen återfinns i IDW PS 400 och granskningskravet av risk management har föranlett följande tillägg till revisionsberättelsen (fritt översatt från tyska):

Förvaltningsberättelsen för bolaget och koncernen ger sammantaget en riktig bild av bolagets och koncernens situation och återger riskerna i den framtida utvecklingen på ett riktigt sätt. (Der Bericht über die Lage der Gesellschaft und des Konzerns gibt insgesamt eine zutreffende Vorstellung von der Lage der Gesellschaft und des Konzerns und stellt die Risiken der künftigen Entwicklung zutreffend där).

De tyska bestämmelserna om risk management och dess granskning saknar motsvarighet i Sverige. Det finns inga krav i aktiebolagslagen att företag skall etablera ett formellt risk management system. I Sverige finns inga krav att revisorn skall uttala sig om de eventuella framtidsutsikter som företagsledningen beskriver i årsredovisningen.