Få rekommendationer eller uttalanden från Redovisningsrådet har väl vållat så mycket huvudbry som Akutgruppens uttalande om redovisning av koncernbidrag. Rolf Rundfelts kommentar till Sigmas sätt att redovisa skatt på koncernbidrag (Balans nr 6–7/2001, s. 11) förefaller mig visa att uttalandet inte är helt lätt att tillämpa, och jag tar den kommentaren som utgångspunkt för ett resonemang kring hur uttalandet skall förstås.

Rundfelt finner det vara en dålig beteckning, och han förklarar att skatt hänförlig till poster som redovisas mot eget kapital skall redovisas över eget kapital.

Rundfelt har i moderbolaget Sigmas resultaträkning observerat en post ”fiktiv skatt på koncernbidrag”1 med anledning av att bolaget lämnat koncernbidrag. Han noterar att därigenom har årets aktuella skatt minskats med c:a 11 Mkr, och kommenterar: enligt Akutgruppens uttalande skall denna minskning redovisas tillsammans med koncernbidraget – alltså över eget kapital – med konsekvensen att den skatt som är hänförlig till rörelsen redovisas med ett mer korrekt belopp.

Det framgår inte av Rundfelts kommentar om han även observerat att i Sigmas not om förändring i eget kapital redovisas lämnat koncernbidrag som en minskning med c:a 39 Mkr och den därtill hänförliga skatten som en ökning med c:a 11 Mkr. Med beaktande av informationen i noten kan man konstatera att moderbolaget Sigma redovisat det lämnade koncernbidraget och den skatteminskning som bidraget gav upphov till helt enligt Akutgruppens uttalande.

Emellertid är ju åtminstone bokföringen dubbel, men av Akutgruppens uttalande framgår inte var motposten till ökningen i eget kapital, genom skatteminskningen, skall redovisas. En trolig anledning till Sigmas sätt att redovisa motposten är den formulering i uttalandet som nog vållat mest huvudbry: ”Ett företag som lämnar koncernbidrag skall alltså [...] redovisa den skatteminskning som bidraget ger upphov till som ökning i eget kapital. På motsvarande sätt skall det företag som mottagit ett koncernbidrag redovisa den tillkommande skatten som en minskning av det egna kapitalet.”

Koncernbidrag lämnas typiskt sett för att minska koncernens skatt; det bolag som lämnar koncernbidrag minskar sin skatt utan att det bolag som erhåller ett bidrag ökar sin skatt. Detta skall visa sig genom att skatten i koncernens resultaträkning blir mindre. Före uttalandet från Akutgruppen drogs ett lämnat koncernbidrag ifrån i resultaträkningen, och det lämnande bolagets skatt i resultaträkningen minskade. Numera dras ett lämnat koncernbidrag direkt från eget kapital, men det är fortfarande det lämnande bolaget som betalar mindre skatt. Skatteminskningen som det lämnade koncernbidraget ger upphov till redovisas nu som ökning i eget kapital.

I ett mottagande bolag lades, före uttalandet från Akutgruppen, ett mottaget koncernbidrag till i resultaträkningen, men det mottagande bolagets skatt i resultaträkningen ökade inte – under förutsättning att koncernbidraget inte var så stort att det ledde till ett skattepliktigt resultat. Numera läggs ett mottaget koncernbidrag till direkt i eget kapital, men fortfarande betalar det mottagande bolaget inte mer i skatt. En fiktiv skatteökning, som koncernbidraget ger upphov till, tillkommer nu och redovisas som minskning av det mottagande bolagets eget kapital. Motposten blir minskning av det mottagande bolagets skatt i resultaträkningen. Konsekvensen blir att skatten i koncernens resultaträkning fortfarande minskar. Det uppnås genom att det mottagande istället för det lämnande bolaget redovisar lägre skatt i sin resultaträkning (se illustration).

Det är som jag ser det angeläget med ett klarläggande av någon – närmast Rundfelt, Akutgruppen eller Bokföringsnämnden – av hur uttalandet skall förstås vad det gäller var motposten till skatteminskningen resp. -ökningen skall redovisas. I avsaknad av ett sådant klarläggande kommer ett betydande antal timmar att fortsätta att läggas ned på att försöka förstå och tillämpa uttalandet.

Illustration

Antag att ett koncernföretag, A, visar ett resultat på 1 000 före koncernbidrag och skatt, och att dess systerföretag, B, visar –1 000 före koncernbidrag och skatt. Om man vidare antar att moderföretaget visar ett nollresultat och att det inte tillkommer några justeringar i koncernredovisningen visar alltså koncernen 0 i resultat före koncernbidrag och skatt. Antag slutligen att A lämnar 500 i koncernbidrag till B.

Redovisning av uppskjuten skattefordran som hänför sig till skattemässigt underskottsavdrag är inte en del av redovisning av koncernbidrag och ingår därför inte i illustrationen.

A:s resultaträkning

Utan koncernbidrag

Med koncernbidrag

Före uttalandet

Enligt uttalandet

Resultat före koncernbidrag

  1 000

  1 000

  1 000

Koncernbidrag

−      

−   500

−      

Skatt

−   280

−   140

−   280

Årets resultat

 720   

    360

    720

B:s resultaträkning

Utan koncernbidrag

Med koncernbidrag

Före uttalandet

Enligt uttalandet

Resultat före koncernbidrag

−1 000

− 1 000

− 1 000

Koncernbidrag

−      

+   500

−      

Skatt

       0

       0

+   140

Årets resultat

− 1 000

−   500

−   860

Koncernens skatt, enligt resultaträkningen, utan koncernbidrag blir 280. Med koncernbidrag blir den 140 resp. 280–140=140. Årets resultat för koncernen blir –280 utan koncernbidrag men –140 med koncernbidrag. (Om uppskjuten skattefordran som hänför sig till B:s skattemässiga underskottsavdrag redovisas ändras beloppen.)

Sigma revideras i och för sig av Andersen, men jag har inte alls varit involverad i dess sätt att redovisa koncernbidraget. Vidare är ämnet för detta inlägg inte Sigmas redovisningssätt utan hur Akutgruppens uttalande kan eller skall tolkas.

Sven-Arne Nilsson är verksam vid Andersen2 och även vid Ekonomihögskolan i Lund. Han medverkade senast i Balans nr 8–9/1999.