Berg, Intellecta, Lindex, Skistar och Svolder
Berg
Berg har tecknat ett avtal om hyra av en sprinklingsanläggning för sågverken. Avtalet löper på fyra år. Efter avtalstiden slut övergår anläggningen till bolaget för en krona. Av noten till materiella anläggningstillgångar framgår att bolaget gjort bedömningen att avtalet skall redovisas som ett finansiellt leasingkontrakt. I noten står att ”redovisning enligt rekommendationen har dock inte kunnat utföras på grund av att underlag saknas. Hyresbeloppet redovisas i sin helhet som övrig extern kostnad”.
Det som Bergs förmodligen avser är att man inte fått någon uppgift om anläggningens verkliga värde. Saknas den uppgiften kan man inte göra en beräkning av den ”implicita ränta” som krävs för att nuvärdesberäkna nuvärdet av framtida leasingavgifter. Rekommendationen, RR 6, punkt 13, anvisar emellertid i denna situation att företaget kan använda sin marginella låneränta i stället. Jag har därför svårt att förstå varför det inte skulle vara möjligt att uppskatta ett nuvärde av de hyresbetalningar som man kommit överens om och därigenom följa rekommendationen.
Eftersom Bergs har ett brutet räkenskapsår behöver man inte följa RR 9 vad gäller redovisning av skatt. Rekommendationen tillämpas ändå till viss del. Bergs redovisar nämligen en uppskjuten skattefordran i enlighet med vad rekommendationen föreskriver. Däremot har man valt att inte redovisa en uppskjuten skatteskuld hänförlig till skogsavdragen (ett avdrag som kan jämföras med ett värdeminskningsavdrag).
Intellecta
Intellecta skriver att de tillämpar Rådets rekommendationer, däribland RR 15 om immateriella tillgångar som alltså införs i förtid. Intellecta är ett av många företag som börjar aktivera immateriella investeringar. Beloppet är dock relativt lågt, en dryg miljon, och verkar avse en nätbaserad plattform.
Av balansräkningen framgår att bolaget redovisar ”badwill”, det vill säga negativ goodwill. Beloppet verkar lösas upp enligt plan på 10 eller möjligen 20 år. Detta är inte förenligt med RR 1:96. Redovisningen kan dock vara förenlig RR 1:00 eftersom den tillåter redovisning av negativ goodwill. Förutsättningen i RR 1:00 är att upplösningen görs mot i förväg definierade förluster alternativt över en period beräknad som genomsnittlig nyttjandeperiod för förvärvade avskrivningsbara tillgångar.
Kassaflödesanalysen utgår från ett rörelseresultat inklusive resultat från andelar i intresseföretag. Resultatandelarna är visserligen små vilket kan förklara varför de inte eliminerats. Men i så fall är det onödigt att kommentera att de ingår. Intellecta har under året gjort ett stort företagsförvärv där likviden utgjorts av egna aktier. Det handlar alltså om en sådan transaktion som inte medför betalningar och om vilka relevant information skall lämnas enligt punkt 37 i RR 7, Kassaflödesredovisning. Jag kan inte finna att sådan information lämnats.
Intellecta redovisar en utbetalning till följd av ett avtal om tilläggsköpeskilling. Trots det framgår det inte av årsredovisningen att sådana avtal finns. RR 1:96, i motsats till RR 1:00, kräver visserligen inte uttryckligen att man redogör för sådana. Min uppfattning är att upplysningen ändå krävs, om inte annat som ansvarsförbindelse (förutsatt förstås att inte beloppet är helt oväsentligt).
Lindex
Lindex är ett av de få svenska företag som tillämpar den direkta metoden när de upprättar sin kassaflödesanalys. Det finns många (i varje fall utanför Sverige) som anser den direkta metoden som den enda rätta och att den indirekta är ett misch-masch mellan intäkter-kostnader och in- och utbetalningar. En anledning till att jag anser att den direkta metoden försämrar möjligheterna för läsarna att tolka redovisningen är svårigheten att se hur kassaflödesanalysen hänger ihop med resultat- och balansräkningar. I den amerikanska rekommendationen om kassaflöden krävs en utförlig avstämning. Det kravet saknas emellertid i den svenska rekommendationen liksom i förlagan från IASC.
Ett exempel är inbetalningar från kunder. Lindex anger dessa till 4694. Nettoomsättningen enligt resultaträkningen uppgår till 4707. Vidare framgår av balansräkningen att kundfordringarna ökat med 76. Det jag tycker vore intressant är att se en förklaring till den här och andra liknande differenser. Visserligen finns det inget krav att sådana förklaringar skall lämnas för de som väljer den indirekta metoden. Praxis är ändå att så sker.
Skistar
Skistar var ett av de företag som erhöll ett hedersomnämnande för sin årsredovisning i tävlingen Bästa årsredovisning. Jag skulle inte bli förvånad om de får en utmärkelse också i år. Årsredovisningen är trevligt uppställd och informativ. Två skönhetsfläckar har jag dock funnit. Noten till immateriella anläggningstillgångar skiljer inte, i motsats till balansräkningen, mellan hyresrätter och goodwill. Det innebär att man inte kan analysera varför delposterna förändrats. Vidare innehåller årsredovisningen ett stort uppslag med rubriken ”Kommentar till femårsöversikten”. Texten handlar dock huvudsakligen om det senaste året.
Svolder
Svolders årsredovisning har tidigare kommenterats i Balans. Det som gör den intressant är att bolaget anger att värdepappersinnehavet (Svolder är ett investmentföretag) värderats till verkligt värde. I bokslutskommentarerna anges att detta är en avvikelse mot årsredovisningslagen, något som också framgår av revisionsberättelsen. Nyligen har Svolder avgivit en delårsrapport för det första kvartalet av räkenskapsåret 2001–2002. Där upprepas att Svolders ”aktieinnehav upptas till marknadsvärden och att innehavens samlade värdeförändring under perioden ingår i ”Resultat från värdepapper” och ”Eget kapital”. Detta är en avvikelse från årsredovisningslagen”.
Svolders val av redovisningsprincip har kritiserats. Av delårsrapporten framgår emellertid att det egentligen inte rör sig om ett avsteg från lagen. Kursnedgången under 2001 har nämligen medfört att det redovisade värdet på portföljen inte överstiger anskaffningsvärdet. De senaste månadernas uppgång ändrar inte detta. En tillämpning av ÅRL skulle alltså inte medföra någon förändring givet att man accepterar en portföljsyn, vilket enligt min mening är befogat eftersom Svolder är ett investmentföretag.
Varför anger då Svolder att man avviker från ÅRL? Den sannolika förklaringen är att företagsledningen förutser en fortsatt kursuppgång under 2002 och att valet av värderingsprincip blir central.
Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar. Balans publicerar (sedan nr 3/2001) några av hans kommentarer.