Balans nr 1 2002

Offertupphandling: Stefan Holmström –”Jag tror inte att vi får se lägre priser på revision”

Stefan Holmström, auktoriserad revisor och styrelseledamot i KPMG, gör bedömningen att priserna på revision inte kan pressas mer genom offertupphandling. Botten är nådd. I stället kan det bli tal om justeringar uppåt.

Stefan Holmström ser de senaste tio årens offertupphandlingar med åtföljande prispress som en ofrånkomlig utveckling i ett väl fungerande samhälle. Att vara utsatt för konkurrens är naturligt – liksom det känns naturligt för ekonomer att företag gärna vill veta att de betalar rätt pris för allt de köper.

Möjligen har revisorerna prispressats på ett relativt tidigt stadium. Många andra tjänster, till exempel juridisk hjälp, köps sällan genom upphandling.

Stefan Holmström menar att det var den gamla statliga upphandlingsförordningen som sköt fart på detta att köpa revision mot anbud för 10–15 år sedan. Riksrevisionsverket upphandlade revision av statliga affärsverk. I början var proceduren ganska enkel. Staten gick ofta efter det lägsta priset. Men sedan blev upphandlingen mer sofistikerad, mer omdömesgill.

– Man ser gärna att upphandlingen av revision sköts med viss omtanke, säger Stefan Holmström. Ta till exempel kommunernas upphandling. När revision i vissa fall upphandlas av samma person som köper in toalettpapperet kan man bli lite förvånad. I företagen har det i regel alltid varit lite bättre. Det har ju alltid varit ekonomifunktionen som skött upphandlingen.

Rädda att ta betalt

– Vi har lärt oss leva med upphandling, säger Stefan Holmström. Den finns i stora delar av världen. Varför skulle vi i Sverige vara något undantag? Men omfattningen varierar mellan olika länder.

Exempelvis har tyska företag inte varit lika frekventa upphandlare som svenska. Över huvud taget har Norden förhållandevis mycket upphandling.

Har Norden också Europas lägsta priser på revision?

– Det är möjligt, men svårt att säga säkert.

En bidragande orsak till de låga priserna är, enligt Stefan Holmström, revisorernas brist på affärsmässighet:

– En ekonomichef sa för inte så länge sedan till mig att vi revisorer verkar rädda för att ta betalt. Det har nog funnits en omogenhet hos oss – en rädsla för att sälja våra tjänster i konkurrens. Vi har tänkt: ”Jag tror inte jag är värd så mycket.” Därmed har vi pressat oss själva. Vi vill gärna ha uppdragen, och i och med att vi ofta har personval och inte byråval känns uppdragen mycket personnära. Det är lättare att gå ner i pris när man personligen vill ha jobbet.

Konkurrenterna har resonerat på samma sätt. Så har det blivit som det blev.

En sak kan man vara hundraprocentigt säker på: det har inte förekommit några karteller om priserna. Dagens prisbild talar sitt tydliga språk.

Det har vänt”

– Prispressen har varit tuff, säger Stefan Holmström. Men nu lever jag i tron att det har vänt. Jag tror inte att vi får se lägre priser på revision. Vi kommer i stället att kunna se smärre prisökningar.

Han nämner som exempel ett företag där han under närmare tio år själv ”överlevt” tre upphandlingar och nu är inne på sin fjärde. I de första två upphandlingarna fanns en rejäl prispress. Men i den tredje upphandlingen skedde ingen drastisk sänkning.

Stefan Holmström betonar att det fanns ett utrymme för att sänka priserna. Informationstekniken gjorde sitt intåg i företagen. Den interna kontrollen blev därmed bättre. Revisorerna kunde granska större volymer med utgångspunkt från systemen. Från att ha grävt långt nere i verifikationerna flyttade de sig uppåt i kontrollkedjan.

Då blev det mindre att göra. Det blev färre timmar. Mindre bläddrande i fakturor, mer analys högre upp i systemen. ”Bulktimmarna” försvann.

Både hängsle och livrem

– Men mindre revision behöver inte innebära sämre revision som många tror, säger Stefan Holmström. När företagen förbättrade den interna kontrollen behövdes helt enkelt mindre granskning.

I riktning mot mer utbyggda system har också trenden mot snabbare bokslut verkat. Företagen skaffade sig bättre system och bättre kontrollmiljö för att klara de snabba boksluten – bokslut som inte bara kommer en gång om året. Varje kvartal ska boksluten ut 10–15 dagar in på nästa månad. Då går det inte att ha manuella system (långsamma och med ökade risker för fel).

Utvecklingen pekade tydligt på en rationaliseringspotential. Företagen såg ju detta – och förväntade sig lägre revisionskostnader med färre men kanske mer sofistikerade timmar. De accepterade inte att revisorerna bara fortsatte att ”sälja timmar” och granska fakturor trots att IT-systemen blivit så mycket bättre. De ville inte betala för att revisorerna skulle ha både hängsle och livrem.

Ökat förväntningsgap

En baksida av medaljen är att mer sofistikerad revision kan ha ökat gapet mellan vad folk tror att revisorn gör och vad han/hon faktiskt ska göra. Företagen kan ibland förvänta sig att revisorerna gräver i detaljer när de faktiskt koncentrerar sig på systemen. Förväntningarna kan till exempel bestå i att revisorn alltid ska upptäcka om någon stjäl tretusen kronor ur handkassan.

– Här får vi förklara för företaget att den kontrollen inte ingår i den revision som upphandlats. Företaget får i stället skaffa sig ett internt kontrollsystem som klarar detta. Eller också kan de köpa tjänsten av oss. Vi kan kolla kassan regelbundet. De flesta förväntar sig att vi fortfarande letar särskilt efter förskingringar.

Det gör vi inte. Men jag tror att vi har varit dåliga på att förklara att vi har flyttat oss uppåt i en slags värdekedja.

Vi har drivit det för långt

Men har ni inte dragit ut möjligheten att rationalisera alldeles för långt? Har ni inte tänkt på att ni själva också kunde få en del av rationaliseringsvinsten?

– Vi har varit för optimistiska. Detta kopplat till viljan att få uppdragen har lett till ett otroligt lågt pris. Vi skulle naturligtvis ha behållit en bit av rationaliseringsvinsten för oss själva för att ha en bättre lönsamhet. Vi får rannsaka oss för vårt affärsmannaskap. Vi har drivit det här för långt – det är bara att konstatera. Det är därför jag tror att vi kommit till vägs ände i prispressandet. Just nu i alla fall. Morgondagen kan komma med ny teknik och nya hjälpmedel för revision.

Tjänar ni fortfarande pengar på revisionen?

– Ja. Däremot tjänar vi inte pengar på konsultverksamhet i samma omfattning som förut. Nu har vi fått erfara samma nedgång på konsultsidan som alla andra. Revisionen tjänar vi fortfarande totalt sett pengar på. Det är ju på de riktigt stora kontona som prispressen har varit hårdast och där har arvodena i många fall halverats. Generellt kan man nog säga att många svenska storföretag halverat sina revisionskostnader i en tid där det även förekommit inflation och prisökningar på annat.

På marknadsföringskontot?

Kan prissänkningarna till någon del betraktas som marknadssatsningar?

– Vi läser om oss i medierna och listorna på vilka uppdrag vi vunnit och förlorat. Detta påverkar oss. Vi bevakar varandra på byråerna. Det är viktigt att ha en viss andel av en marknad. Alla som har en marknadsandel vill bevara den. För att skydda vår marknadsandel har vi i vissa fall varit beredda att gå ner i pris.

Bevakningen av marknadsandelarna kan få olika effekter olika år. Den som förlorat mycket det ena året kan bli väldigt aggressiv nästa år. Har man en viss procent av uppdragen i de 500 största svenska företagen vill ingen ge upp sin andel. Byråns kostym är anpassad för att åtminstone arbeta med den marknadsandel man har. KPMG har 1 700 anställda. De ska skötas och skötas väl.

Hårdare krav på företagen

En effekt av prispressen är att revisorerna nu ställer hårdare krav på företagen.

– Vi är bättre på att säga ifrån, säger Stefan Holmström. Om vi säger att företaget ska förbättra ett visst system kan ledningen inte bara säga att vi får leva med den sämre ordningen. Vi säger att ”när ni gick ut på offertupphandling så sa ni att ni var bra på det här området – men det är ni inte”. Då ska vi antingen ha mer betalt eller också måste företaget bättra sig. Den här ordningen leder till att företagen över tiden får bättre administration och intern kontroll.

Knorr i utlandsleden

Det är flera faktorer som talar emot en fortsatt prispress. Globaliseringen av näringslivet leder till kraftiga ökningar av revisionsbyråernas numera mycket stora kostnader för ansvarsförsäkringar. Tillämpningen av nya bestämmelser kräver nya dyra datasystem – exempelvis för att kontrollera att Stefan Holmström inte äger aktier i en enda KPMG-klient i hela världen.

Och framför allt: på de stora internationella uppdragen går det inte att bara hålla sig till kostnadsläget i Sverige. Här har revisorerna legat i täten med att driva ner priserna medan världen utanför inte fungerat riktigt likadant.

– Vi har mött motstånd i KPMG internationellt när vi här i Sverige bundit oss för priser på revision av svenska företags dotterbolag i New York eller andra ställen utomlands. Vi har sagt att vi tycker att amerikanerna ska revidera för ett visst pris och de har svarat: ”No way!” Vi är en integrerad del av KPMGs Europa-region. Vi har global vinstdelning. Vi har varit duktiga på att styra de utländska revisionerna. Men om vi hela tiden kommer med låga priser så satsar våra systrar och bröder därute kanske på andra klienter hellre än att dela en låg vinst med oss. Det kan kännas tungt för dem att hålla en lågprismarknad under armarna.

– Jag tror som sagt att den svenska prisbilden förändras uppåt, säger Stefan Holmström. Jag tror också att företagen i globaliseringen ser att det finns en stor nytta med revisionen – inte minst sett från kapitalmarknadens synpunkt. Revision är viktigt för en fungerande kapitalmarknad.

Mer aktieägarinflytande?

Till sist: hur ser du på att det är ekonomifunktionen som upphandlar revision? Borde inte ägarna ha en större roll här?

– Formellt får stämman ett förslag. Det har ledningen tagit fram. Visst kan man ”göra ett nummer” av frågan om detta är särskilt bra. Men alla revisionsbyråer som är med i upphandlingar är stora välrenommerade företag. Risken att välja en revisor som inte skulle vara bra för aktieägarna är försvinnande liten. Däremot kan man säga att aktieägarna möjligen skulle ha bättre möjligheter att påverka revisionens omfattning. De vill kanske ha mer revision.

Inge Wennberg