Under december månad genomfördes tre (Stockholm, Göteborg och Malmö) IREV-seminarier om ”Revisorn, oberoende & analysmodellen”. Seminarierna leddes av Carina Bergman Marcus, Anders Holm, Anders Strömqvist, och Bo Åsell, i olika konstellationer. Balans refererar här seminariet i Stockholm som lockat drygt 50 personer och leddes av Carina Bergman Marcus och Anders Strömqvist.
Den 23 november förra året beslutade riksdagen om den nya revisorslagen (som gäller från 1 januari 2002). Därmed var Sverige först i Europa om att lagstifta om en analysmodell.
Anders Strömqvist inledde seminariet med en bakgrundsbeskrivning och en internationell utblick. I EU-kommissionens rekommendation föreslås en analysmodell enligt FEE:s förslag. Den ska införas i alla EU-staters regelverk, dock med en övergångsperiod på tre år då nationella särdrag kommer att tillåtas.
– I Sverige anser vi att man bör ha samma regler inom hela EU. Lagstiftaren räknar också med att återkomma och stämma av mot EUs slutgiltiga version.
Inom FAR har man tillsatt en särskild arbetsgrupp, den s.k. genomförandegruppen, bestående av Hans Åkervall, Carina Bergman Marcus, Anders Strömqvist och Bo Åsell. Genomförandegruppen har bl.a. arbetat fram ett flödesschema som stöd inför avstämningen om ett nytt uppdrag.
Carina Bergman Marcus beskrev därefter de i analysmodellen centrala begreppen: revisionsverksamhet och revisionsgrupp.
Enligt revisorslagen ska en revisor utföra sina uppdrag, som utgör revisionsverksamhet, med opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningtaganden. Vidare ska revisionsverksamheten organiseras så att revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet säkerställs.
Lagen talar om fem hot eller förtroenderubbande omständigheter.
De fem hoten
Egenintressehot
Revisorn eller någon annan i revisionsgruppen har direkta eller indirekta ekonomiska intressen i revisionsklienten. T.ex. gemensamma projekt eller investeringar, borgen eller lån från revisor, stor andel arvode från en klient, betydande andel arvode från fristående rådgivning.
Självgranskningshot
Den som granskar har redan tagit ställning i annat sammanhang till förhållanden som ska granskas. T.ex. granska fråga som revisor (medarbetare) tidigare medverkat i fristående rådgivning genom att hjälpt till med värdering av en post som sedan ska granskas.
– Detta är det besvärligaste hotet att ta ställning till, menade Carina Bergman Marcus. För det finns också accepterad självgranskning, såsom tidigare reviderad årsredovisning.
Partsställningshot
Revisorn eller annan i revisionsgruppen uppträder eller har uppträtt till stöd för eller emot klientens ståndpunkt i rättslig eller ekonomisk fråga där meningsskiljaktigheter eller intressemotsättningar råder. T.ex. agerat biträde för klienten gentemot skattemyndigheten eller deltagit i förhandlingar om förvärv/försäljning av tillgångar.
Vänskapshot
Nära personliga relationer mellan revisor/någon i revisionsgruppen och klientföretagets ledning. T.ex. ofta återkommande sociala, mångåriga vänskapsband eller att revisorn haft uppdraget i flera år.
– Här kan man undra var man ska dra gränsen, sa Carina Bergman Marcus. I den svenska lagstiftningen står det inget om rotation, inom EU är det sju år som gäller.
Skrämselhot
Något slag av påtryckningar från klienten eller annan, riktade mot revisorn, och utformade för att inge revisorn obehag.
– Lagrådet ifrågasatte denna hotbild, men den finns med i EUs lista av hot och är därför kvar.
Generalklausul
Utöver dessa fem hotbilder finns en generalklausul: Revisorn ska avböja eller avsäga sig uppdrag om det – trots att något av de preciserade hoten inte är uppfyllda – föreligger något förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.
– Utvecklingen av god revisorssed får ge ytterligare riktlinjer för vilka omständigheter som träffas av klausulen.
Man visade också ett förslag till dokumentationsblankett, där man klargör vilken typ av uppdrag som det gäller, vilka omständigheter som kan utgöra jäv/hot, särskilda omständigheter/motåtgärder och vald/huvudansvarig revisors bedömning.
– Dessutom är det mycket viktigt hur man utformar uppdragsbekräftelsen.
När ska man då fylla i dokumentationsblanketten?
– Vid varje nytt revisionsuppdrag, innan du accepterar det. Dessutom ska det göras vid nya omständigheter. Det kan vara klokt att göra det varje år, menade Anders Strömqvist.
Han påpekade också att det inte finns några övergångsbestämmelser och att revisorn har en skyldighet att avgå direkt när hot föreligger.
– Och glöm inte att lagen gäller från den 1 januari 2002.
Man pekade också på en rad viktiga punkter för byråerna att ta tag i, bl.a.:
Revisionsberättelser för år 2001
Information till all personal inom byråerna. (Konsulterna måste kontrollera de fristående uppdragen.)
Behövs nya rutiner/system?
Samordning av nätverk
– Dessutom har FAR och SRS ett stort ansvar. Lagstiftaren förutsätter att revisorsorganisationerna kan klara av att hantera detta.
Carina Bergman Marcus kommenterade avslutningsvis ett antal exempel hämtade ur förarbetena.
Åsa Johansson