Balans nr 10 2002

Noteringar: Dystert i ekonomin – ”Nya obalanser byggs upp”

Höstmörkret låg tungt över konferensen om det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken som SNS ordnade i Stockholm den 9 oktober.

Dystrast av alla var SEB:s chefekonom Klas Eklund:

– Våra ekonomers bedömningar ligger klart under de uppfattningar som många andra bedömare står för, t.ex. OECD och IMF. Det gäller USA, Europa och hela världsekonomin. Japan är ett svart hål. Tyskland uppvisar nolltillväxt. Vi tror definitivt att efterbörden av den brustna bubblan blir betydligt djupare och längre jämfört med vad de flesta andra tror och jämfört med vad olika ekonomiska modeller kan fånga upp. Vi är inne i en period där nya obalanser håller på att byggas upp.

Konjunkturinstitutet backar

Konjunkturinstitutets generaldirektör Ingemar Hansson väntar sig år 2004 en uppgång i USA som ligger något över trendmässig tillväxt. Han tror att Europa har sin lägsta tillväxt i år och kommer att hämta sig 2003 och 2004. Å andra sidan skulle en prognos från Konjunkturinstitutet i dag se mörkare ut än den som institutet presenterade i augusti. Sedan dess har det kommit mycket information om framför allt den svaga utvecklingen i Europa. Och den svenska exporten visar en minskning.

Komplikationer väntar

Tillträdande riksbankschefen Lars Heikensten pekade på risker för att de kommande åren för svensk del kan komma att visa sig mer ekonomiskt komplicerade än tidigare år, bland annat på grund av att det inte längre finns så stort utrymme att öka sysselsättningen. Utrymmet efter den höga arbetslösheten 1992–94 har fyllts ut. Komplikationer i form av ökad sjukfrånvaro ger ännu sämre möjligheter att öka sysselsättningen. Detta ger andra förutsättningar för statsfinanserna de kommande åren – både genom minskade inkomster och ökade utgifter, menade Heikensten.

Riksbanken har gradvis reviderat ner sin bedömning av konjunkturen under det senaste halvåret.

– Vi har skjutit uppgången i världskonjunkturen framför oss. Vi har också kommit att fokusera på de finansiella riskerna i form av bland annat fortsatta aktiefall, sa Lars Heikensten. Men förutsättningarna för penningspolitiken har blivit bättre genom att den faktiska inflationen i huvudsak följt våra prognoser från våren och nu är nere i linje med vårt mål.

Räntan ner?

Riksbanken har rört sig från en situation i våras då räntan höjdes och ytterligare höjningar signalerades. Under sommaren sköts höjningarna på framtiden. På sikt är det enligt Heikensten inte uteslutet att räntan kan komma att sänkas – beroende på bedömningen av den långsiktiga inflationen.

– Det är svårt att se att Japan rör sig åt rätt håll, den europeiska problematiken har förvärrats och konjunkturen står och stampar, sa Lars Heikensten. Blickarna riktas naturligtvis mot USA. En konjunkturuppgång förutsätts komma därifrån. Men där står aktiekurserna i fokus och det kan i ett längre perspektiv inte uteslutas att de faller ytterligare. Även om de inte gör det kan redan den nedgång som vi har bakom oss få stora verkningar framöver. Det finns skäl att i bedömningarna skjuta återhämtningen ytterligare framåt i tiden. Men vårt huvudscenario är ändå en försiktig uppgång under nästa år. Vi tror att inflationen kommer att vara ungefär i linje med vårt mål. Men utvecklingen på de finansiella marknaderna och vad den kan komma att föra med sig kan ändra vår bedömning av den framtida inflationen.

Medverkande denna månad: Urban Engerstedt, Bengt Holmquist, Åsa Johansson, Inge Wennberg