Innehåll

Balans nr 10 2002

Debatt: Bokföringsskyldigheten i de ideella föreningarna

Balans tar gärna emot signerade debattinlägg. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna bidrag.

BFN (genom Anders Bengtsson och Monika Wendleby) har i Balans nr 8–49/2002 svarat på mitt inlägg om bokföringsskyldigheten i nr 4//2002.

Enligt min mening bemöter inte BFN mina invändningar utan glider undan kärnfrågan i min debattartikel. Man pådyvlar mig dessutom åsikter som jag inte har, vilket jag finner sorgligt.

Naturligtvis har jag inte – som BFN antyder – hävdat att BFN riskerar att göra föreningslivet en björntjänst genom att ta fram själva rapporten. Tvärt om skriver jag – för den som vill läsa – att BFNs initiativ är glädjande. Jag håller helt med om att rapporten fyller ett stort behov. Däremot hävdar jag fortfarande att BFNs tolkning av begreppet näringsverksamhet innebär en olycklig utvidgning av vad som tidigare under lång tid varit praxis på området.

BFN säger nu att man inte skapat några nya regler genom rapporten utan endast utrett och förklarat innehållet i de lagar som lagstiftaren beslutat. Min huvudinvändning var (och är) just att förklaringarna innebär en avvikelse från den tolkning av lagarna som varit förhärskande praxis på området och som därmed blivit god redovisningssed. BFN hänvisar till vissa förarbeten till 1976 års bokföringslag. Jag vill hävda att BFN i detta fall inte alls varit bundna av allt vad som står i förarbetena. Det kan knappast vara så att alla förarbeten till lagarna också automatiskt är lag! (Jag kan ge konkreta exempel på att så inte är fallet om BFN är intresserad.)

BFN undviker att diskutera de övriga invändningar jag anfört, t.ex. nämndens långtgående tolkning att alla former av uthyrningsverksamhet automatiskt är yrkesmässig, och därför att betrakta som näringsverksamhet.

Således: Jag kan inte se att BFNs svar innebär någon egentlig invändning mot mina huvudargument. Jag tycker fortfarande att nämndens tolkningar innebär en olycklig utvidgning av den formella bokföringsskyldigheten. Att remissinstanserna (med 16-3) huvudsakligen gett stöd för BFNs tolkningar torde nog i detta fall vara lika relevant som vissa opinionsundersökningar: Svaren beror mycket på vem man frågar, och de mindre föreningarna har knappast yttrat sig.

Stellan Nilsson är universitetslektor vid Handelshögskolan i Umeå